Stökig vid utsläpp...

pinky

Trådstartare
Jag har alltid haft problem med att min häst drar iväg när mna släpper henne i hagen, men nu är det värre än nånsin. :cry:

När man kommer fram till grinden blir hon jättestressad och bara väntar på att få rusa iväg. (Om man inte är tillräckligt snabb att öppna rusar hon numera igenom tråden, och så har hon inte gjort förut!) När man öppnat grinden är det bara att slänga den åt sidan för då far hon förbi en som ett spjut, och stannar snällt när hon känner motstånd i grimskaftet... Sen är det full fart iväg under vilda tjut och bocksprång, så fort man släppt henne. Alltså är säkert en del av problemet att hon blir glad att komma ut.

Men samtidigt har hon ett nästan otäckt, stirrigt och nästan vettskrämt uttryck i ögonen när hon står där och laddar. Hon blir liksom helt okontaktbar... Jag misstänker att hon nån gång har varit med om något hemskt, för hon har en gammal skada på ena höftknölen, och hon kan även få för sig att rusa in genom dörrar, in i boxen osv.
Det kan ju även vara så att det är ren ouppfostran, men jag vill inte tro det, eftersom hon är så himla snäll annars, och knappt skulle drömma om att sätta sig på tvären... :confused: Hon har heller aldrig egentligen tjänat nåt på att dra iväg på det här sättet, (vad jag vet iaf, det är inte så ofta jag kan ta ut henne själv på morgonen...) så varför fortsätter hon isf? Hon stannar alltid när hon känner att man håller emot, och sen är det liksom bra. Några gånger har hon försökt att sticka innan man fått loss grimskaftet, men som sagt, så länge man håller i står hon kvar.

För ett par dagar sedan var jag tvungen att rya i ordentligt när jag kände att hon var på väg över mig, och då stannade hon till, men sen rusade hon genom grinden ändå...

Vad ska jag göra??
Som det är nu väntar jag bara på att någon ska bli nedsprungen och illa trampad, eller att hon gör sig själv illa på tråden om hon rusar rakt igenom den... :crazy:
 
Usch !

Inte kul alls. Jag är iget proffs, men det enda råd jag kan ge är att ledarskapsträna henne, hon SKA lyssna på den som håller i grimskaftet. Och det är oavsett om hon varit med om något otäckt eller inte - Annars blir det som du säger farligt.

Jag hade tränat på att göra halt många gånger innan man kom fram till hagen, gärna gå in i hagen, göra halt, gå en bit till, göra halt osv tills hon lyssnar ordentligt. Och rycker hon i grimskaftet får du vara tydlig tillbaka - att här sticks inte iväg förrän Du bestämmer det och har slätt grimskaftet. Gör hon sen rätt så beröm, beröm, beröm.

Jag vet ju inte heller HUR ni gör när ni släpper era hästar i hagen. Vi vänder ALLTID upp hästarna mot grinden/staketet och innan vi släpper - det låter som om ni släpper utan att vända hästen, vilket jag starkt rekommenderar särskilt till en som tenderar att springa över en.
 
Hon är väldigt fin på att följa mig, stannar när jag stannar osv. Läser kroppsspråk VÄLDIGT bra! :)
Men när det gäller just att passera genom grinden så ar det tvärkört! Där gäller inte vanliga lagar och regler, utan det slår slint i hennes huvud...

Ang. att göra halt på väg till hagen, och inne i hagen osv. så trodde jag att det var den självklara lösningen så det började jag med... Funkar det alldeles utmärkt, inga problem alls. Det är bara just genom själva grindhålet hon kastar sig, sen är hon ju lugn igen...

Jag brukar alltid också vända runt hästarna innan jag släpper dem, och i fallet Pinky så ordnar hon det alldeles själv iom att hon snor runt en så hon automatiskt hamnar med huvudet mot grinden. :smirk:
Sen när man ger henne tillåtelse (Jag är noga med att alltid BE henne gå ifrån mig, hon får aldrig lämna mig innan jag gett tillåtelse!)så vänder hon på en femöring och bockar iväg!

Sen är det ju så att hon är 15 år, jag har haft henne i knappt två av dessa och har ingen aning om vad hon råkat ut för tidigare... Sen att jag tyvärr (inte förrän nu) aldrig har haft möjlighet att släppa ut henne själv på morgonen har säkert gjort sitt till. Ett tag stod vi i ett kollektivstall där vissa blev rädda för henne och släppte henne direkt ur boxen... Gissa hur kul det var att få veta av andra att ens häst skenade ut ur boxen, över stallgången och runt stallknuten (betongplatta där också)till hagen? :mad: Så jag vet inte riktigt hur mycket jag själv har bidragit till beteendet genom att inte vara där... :(
 
Hmmm, jag kan inte säga annat än att det låter som om du gjort alldeles rätt :confused: och ändå är hon sådär knasig.

Man kanske skall testa (om du får det) att göra ett jättestort grindhål så att hon inte känner sig "klämd". För det verkar ju påtagligen som om hon blivit klämd nångång just i en dörr eller i ett grindhål. (Svårare med boxdörr - spilta kanske är ett alternativ ?)
 
Jo, jag hoppas att jag gjort lite rätt iaf... Jag brukar kunna lösa sånt här, men nu har jag verkligen kört fast rejält! :cry:
Jag har ju faktiskt lyckats ändra hennes beteende just när det gäller boxar och dörrhål. (Om man får skryta lite... :o)

Jag vet inte om det har med grindhålets storlek att göra? Nu har vi en öppning på ungefär två meter att braka igenom, det kanske skulle vara bättre med ett ännu större... Jag är beredd att testa nästan vad som helst!! :smirk:

Har iaf planerat att försöka gå till stallet och ta ut henne själv på mornarna så ofta jag kan. Jag hoppas att det kan hjälpa, då får hon ju iaf konsekvent hantering...
 
Alltså, jag vet inte.. men en häst på landet var lika dan, men det var för att hon hade fått en stöt en gång, alltså genom marken, när någon bara hade kastat ner grind "snörena" på marken och det blivit elektriskt i marken, vi människor känner ju inte det, vi har ju gummisula, men hästar med järnskor..
Sen dess har hon liksom kutat förbi just grinden och nästan trängt mej.
men hon har övat jättemycket på det genom att de övade att ha grinden öppen och lät henne gå där flera gånger för att känna att det inte var farligt.

men hon sticker ju inte heller iväg sådär efter..
Du kan inte ta kontakt med föredetta ägare, har hon alltid varit såhär?
 
Det har också slagit mig, att hon kan ha fått stötar i fötterna (lät lite roligt... ;)) Men jag lägger aldrig grinden på marken, förutom nu då, när det gått så långt att jag måste för att klara mitt eget skinn... :(
Däremot så har jag ju ingen aning om hur andra har gjort i andra stall jag har haft henne i. (I det förra stallet vet jag iaf att strömmen ALDRIG var på när hästarna togs ut och in.) Det är nästan det värsta, att andra inte har tänkt sig för när de har hanterat min häst, eller kommit och bett mig som ägare om hjälp och råd...

Det bästa hade ju varit om jag hade fått tag i de förra ägarna, men de sålde henne för att flytta till Spanien, så jag vet inte alls var de finns... :(

Usch vad jag låter gnällig och otacksam nu, ni är ju jättesnälla som vill hjälpa mig ju! :banana:
 
Prova detta:

Förbered genom att öppna grinden innan du leder ut hästen. Fungerar kanske bara om hon tas ut först då... Ha med godis, t.ex. en hink med morötter/havre el dyl. som du prasslar lite med när du leder ut henne så hon vet att det finns där, men utan att ge henne något. När du sedan kommer fram tilll grinden så låter du henne smaka samtidigt som ni bara fortsätter gå rakt in i hagen som om det inte fanns någon grind.
Detta kan du ju träna lite när det går att leda ut henne först av hästarna, och så kan du ju övergå till att bara ha en morot eller ett äpple om det blir bättre.
Om du inte kan släppa ut henne först kanske någon annan kan ta grinden åt dig när du leder ut henne tills du fått ordning på det.
Vet en häst som kastade sig iväg när man släppte grimskaftet, hon lärde sig att hon alltid fick en morot när man släppte loss henne så hon stod kvar tills hon fick den och då hann man ju gå ut innan hon vände runt och satte fart.
Hoppas det kanske kan fungera på din häst med!
 
Det låter som att hon har grindtvång, hästar i frihet passar sig noga för att gå genom trånga passager då de där är ett lätt byte. Har hon fastnat i dörr eller dyl. så kan den rädslan förstärkas. Jag skulle försöka träna mycket på att gå i trånga passager, massor av beröm när hon lyckas. Gör gärna många halter och igångsättningar när du leder ut så att hon koncentrera sig på dig mer än grinden. För en matsnål häst kan en havrehink vara lösningen, att hon vågar gå genom trånga passager tack vare att hon får havre. Eftersom får du då försöka vänja henne av med havre och då är grindfobin förhoppningsvis borta.
 
Det låter inte roligt alls! Hur många andra hästar går hon tillsammans med? Vi får alltid släppa ut "tanterna" först så att de skall ha en lugnande inverkan på smågirlsen. ssäpper man ut dem först rusas det och brallas ibland alldeles för onödigt. Att vända upp och i lugn och ro kunna koppla loss grimskaftet (Eller om du trär det igenom för att ha litet marginal och slippa darrande händer när hon vill iväg) är ur säkerhetssynpunkt ett måste och ett mål (tycker jag).
 
Lär henne att hålla huvudet lågt på befallning, gärna ända ner i marken. Ger en psykologisk effekt, fungerar på alla hästar, tar bara olika lång tid att lära dem. Klappa, kläm och stryk över hals och manke, fuska med "godis". Gå sedan med släpiga trötta steg, helst åt helt annat håll än hagen. Ha grinden öppen om det går.När hon uppför sig lugnt, eller iaf bättre än hysteriskt, gå in i hagen, vandra runt litet och släpp utan att göra för stor affär av det. Glöm inte att stänga först...Om du har tid på dig så gör det väl inte så mycket om du vandrar runt 10min, 1 tim eller 3... Var rar och uppför dig klokt! Prata med små ord, ju tystare man pratar desto mer lyssnar de, av nyfikenhet kanske. Akta dig oxå.
 
Tack så jättemycket för alla svar! :bow: Jag känner att jag fått lite ny inspiration nu! :)

Måste bara berätta vad jag fick se i morse:
Jag kom fram till stallet precis när stallägaren var på väg ut med Pinkisen (Jo, han vet att hon måste få gå ut först av alla..) så jag smög lite "i buskarna" innan jag gick fram. Det jag fick se var en Pinky som lugnt TRAVADE iväg i hagen, efter att han hade stått och helt lugnt pratat med henne utanför grinden!! Han är visserligen den extremt lugna och sansade typen, och visst, några steppande steg tog hon innan hon fick gå in, MEN ÄNDÅ!!
Jag blev så glad och rörd att jag inte visst om jag skulle krama honom eller hoppa in i hagen och krama Pinky... :D

Så nu finns det lite hopp iaf, om han lyckas få bukt med problemet för egen del så borde jag nog också komma dit nån gång... (Hoppas jag...) :)
 
Känner igen problemet! Hade ett sto som betedde sig likadant nästan!

Vad som hjälpte var att se till att hon ALLTID, varje dag leddes in och ut från stallet. Hon fick aldrig springa själv. I början var jag tvungen att använda kedja för att klara hålla henne, men efterhand blev det bättre och bättre.

Ska säga att det nästa tog 4 år innan det försvann, men hade man börjat släppa henne igen, ngn endaste gång så hade det bara varit att börja från början igen.

Jag vet när jag flyttade henne till nytt stall och det var andra som skötte utsläpp och insläpp så testade hon dem direkt, så det var bara att var SÅ JÄKLA ENVIS!

Hoppas du får ordning på det! :bump:
 
Oooops läste visst lite slarvigt :o.

Problemet var inte att hon drog iväg egentligen... jag tar tillbaka allt :o :crazy: :D
 

Liknande trådar

Ridning Hej! Har fått ett problem med min medryttarhäst som jag skulle vilja reflektera lite om! Jag har ridit min medryttarhäst i 4 månader...
2
Svar
22
· Visningar
6 044
Senast: yamyam
·
  • Artikel
Dagbok Solen lyste säkert på dig Soljävel Och jag skakar sönder Allt jag rör vid Du rör och går Rörochgårutanattfällaentår När du...
Svar
2
· Visningar
1 616
Senast: Tofs
·
Gravid - 1år Fy tusan vad det tar emot att skriva detta men jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag känner inte igen mig själv sen jag blev gravid...
2 3
Svar
47
· Visningar
7 077
Senast: Bapelsin
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag har alltid trott att livet aldrig står stilla, att det alltid rör på sig varesig man vill det eller ej. Men nu verkar mitt liv ha...
Svar
13
· Visningar
2 342
Senast: miumiu
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Resultat på HD-röntgen
  • Lösa hundar

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Vikten av unghästbete
Tillbaka
Upp