Sv: Stora diskussionstråden, del 2
Ja vad är klassiskt? Tyckte Svea (här taggar jag svea, så hon ser detta

) hade en intressant synvinkel på det hela, där hon förklarade att de olika gamla mästarna ägnade sig åt både flexning och överböjning och experimenterade vilt för att få fram bästa resultat. Jag har en bild framför mig av Baucher (tror jag) eller hur det nu stavas där hästen stod i stort sett så nära det går med fram och bakben och böjdes maximalt i överlinjen, undrar om den finns på nätet.. Vet att en del portugisiska tränare gillar och har tagit till sig den metoden tex Jaou Lynch (stavning).
Jag undrar om man per automatik blir en av de "onda" så fort man äntrar tävlingsbanan och automatiskt sällar sig in i statistiken för TD´s dåliga utveckling och det oberoende vilken skola man sysslar med på hemmaplan, det verkar så.
Samtida med Baucher hade vi ju också D'aure (tävlingsdressyrn kan ju sägas komma härifrån efter som Steinbrecht anammade D'aure's metoder), som menade att hästen var en maskin som man driver bakifrån och fram till en förhållande hand. Trots stora skillnader dem emellan så hade ju båda de la Guérinière som referns. Detta var ju efter franska revolutionen och under industrialismen. Dessa män var helt enkelt präglade av sin tid. En modernisering av ursprunget som var nödvändigt för att överleva (man kunde ju bli halshuggen om man var för sofistikerad).
I Portugal däremot där fanns ju monarkin kvar långt in på 19-talet, dom var inte lika påverkade av revolutionen och industrialismen, dom kunde därför bevara dom gamla traditonerna och idealen varför dagens portugisksika skola borde vara närmast ursprunget.
Lite summering, vad är ursprunget? Jo, den sortens "bruksridning" som den klassiska skolan från början utvecklades att få fram hästar till handlade om närstrid, ryttare mot ryttare, till det krävdes snabba, vändbara, smidiga och modiga hästar. Ungefär det vi ser spanjorerna hålla på med i sina tjurfäktningar. Jag gillar inte tjurfäktningar men där kan man i alla fall se lite av vad hästen behövde kunna, vilka rörelser den behövde göra, hur extremt vändbara, modiga och villiga (mentalt förberedda) dom behövde vara.
Den här filmen gillar jag:
http://www.youtube.com/watch?v=H9Y1F_f87F0
Vid 2,35 blir det lite mer action. Märk väl hur uppflyft framtill hästen är (nosen fram, manken upp) i synnerhet mot slutet, när det blir riktig action. Detta trots det skarpa bettet och den snäva ramen som jag egentligen inte alls gillar.
Det jag menar är inte att tävlingsdressyr är av ondo, utan det jag menar är att oavsett man anammar Baucher eller D'aure elller en blandning av båda eller tom om man anammar andra mästare från samma tid eller längre tillbaks, så är man lika långt ifrån, eller lika nära, ursprunget. Det finns liksom ingen verklig förankring längre.