Stort dominant sto--hjälp!!

Sv: Stort dominant sto--hjälp!!

Jag menade inte att hästar är rovdjur i bemärkelsen att de äter kött för födans skull, men har du aldrig sett hästar som försökt döda en annan häst? Eller något annat djur till exempel hundar?
 
Sv: Stort dominant sto--hjälp!!

Nej, jag har faktiskt aldrig sett någon häst som gått in för att döda ett annat djur. Däremot har jag sett hästar sparka efter hundar beroende på att de varit rädda. Men att genom det kalla hästen för "rovdjur" tycker jag är lite underligt.
 
Sv: Stort dominant sto--hjälp!!

Okej, då har du missat något. De flesta hästar kanske ger sig innan det går så långt som till att de vill döda.
Min egen hund har varit med om det ett par gånger, med en mycket egensinnig shettishingst. Hunden, som är hästvan och inte bryr sig mycket om dem, strosade runt i hagen och luktade, när hingsten fick syn på honom. Tydligen hade shettisen något emot hundar för den dök rätt på och stod sedan och trampade runt på stället - på hunden. Eftersom det var djup snö och hunden är relativt liten hade han svårt att ta sig därifrån, och hade jag inte sett allting och lyckats jaga bort hästen därifrån är jag helt övertygad om att min hund dött. Hur förklarar du ett sådant beteende hos en häst, om inte lite rovdjurlikt? Kanske fel ord men det beskriver ju ganska bra vad de är benägna till.

En kompis´ travarvallack har samma tendens när det kommer in en ny häst i hagen, där han går tillsammans med ett par andra hästar inkl ett sto. Denna travare är mycket mån om sin flock och går genast till attack mot den nya hästen, sparkar och slår mot den, jagar den tills den faller. Detta är det längsta den gått till, men samma sak här, han är helt inställd på att ta bort den nya hästen. Förstås introduceras mycket sällan nya hästar till flocken pga detta.

Låter kanske osannolikt hos islandshästar eller menlösa ridskoleponnyer men helt ovanligt är det alltså inte. Tro det eller ej!:smirk:
 
Sv: Stort dominant sto--hjälp!!

Bara för att dom försvarar flocken görs dom inte till rovdjur. Ett rovdjur är ett djur som äter kött, jagar för att döda, dödar för att äta.
Försvarar flocken gör de flesta arter, jag hade en höna här hemma som var ledaren och hon tog strid med självaste höken och lyckades skrämma bort den. Dock vann höken en dag men hönor är då inte rovdjur, och inte hästar heller.
Du skulle väl försvara din familj om något hotade den?
Kampen om överlevnad kallas det.
 
Sv: Stort dominant sto--hjälp!!

Jag håller med dig. :bow: Att försvara sin flock gör inte djuret automatiskt till ett rovdjur.:crazy:

*KL*
Om man inte menar rovdjur i ordets rätta bemärkelse så bör man använda något annat uttryck. ;) Hästen är ett flyktdjur medan t.ex. människan är ett rovdjur. Om jag såg att mina fredliga hästar förvandlades till "bestar" som aktivt gick in för att verkligen döda ett annat djur så skulle jag bli mycket fundersam...
 
Sv: Stort dominant sto--hjälp!!

mjo, fast hästar KAN ju göra det, om det gäller överlevnad, om en annan häst hotar dess position i flocken. Som, hingstar, det får inte plats hur många hingstar som helst i en flock och deras slagsmål KAN leda till döden... Jag har själv haft två terrier tikar och de kunde tagit kål på varandra. de högg och de hade dödat varandra om inte jag lcykats dra isär dom varenda gång (som tur är har jag aldrig lyckats bli biten) men dom fick flytta isär helt enkelt, funkade inte, hundarna mådde bäst utav det.
men som sagt, man skall inte använda ordet rovdjur och man egentligen inte vet vad det står för. Då kan man använde sig av något annat
 
Sv: Stort dominant sto--hjälp!!

Jo, fast det handlar ju, som du skriver, om överlevnad. En häst som blir skrämd av en jagande hund måste ju naturligtvis försvara sig. Men det gör inte hästen till ett rovdjur. Av Snokens inlägg fick jag intrycket att h*n anser att det ligger i hästens normala natur att gå till attack? :confused:

Hundar är däremot rovdjur, som f.d. "kennelunge" har jag sett tikar bete sig för j-t mot varandra (ursäkta språket!).
 
Sv: Stort dominant sto--hjälp!!

:bow:Bra svarat!

Hästar går inte till attack om de inte känner sig trängda eller att nån /nåt gör intrång på deras område.
Och givetvis för att försvara sig.
I övrigt är hästen precis som du säger ett flyktdjur och springer hellre därifrån än att gå till attack.
MEN den som oftast går till attack är den starka individen i flocken.
Ledarstoet och/eller hingsten.
Så har man ett sto som är ganska starkt i sin personlighet kan det mycket väl vara ett typiskt "ledarsto" man har att göra med.
De ÄR tuffare.
En hingst han har naturliga drifter = Försvara sig själv och sin flock.
 
Sv: Stort dominant sto--hjälp!!

Jätte långt inlägg men intressant, ang hästens psyke och agerande.. :idea:

Vi hade en gång en travar valack som var mkt högrangad, han trodde nog att han var en ledarhingst som var tvungen att försvara sin vän som han gick med. Kom det till någon ny häst förvandlades han till en mardröm, oavsett den nya hästens rang eller kön gav han sig på dom och på något sätt psykade ut dom och fryste ut dom. Han fick därför mest gå hage mot hage med andra hästar och trivdes bra med det. Sedan när han blev äldre och pensionerad från travet tänkte vi att han skulle lugna ner sig så han fick gå med en av mina ponnyer som var mkt lågrangad, och de blev vänner, men det konstigaste var att när vi skulle indroducera en ny häst till flocken blev det helt omöjligt för min ponny blev som galen:devil: och ville inte att någon häst skulle komma imellan han och "vår travare", denna ponny (kat C 18 år) hade tidigare gått med alla möjliga hästar och inte visat några tendenser till detta, men han gav sig på ett sto (D-ponny sto, helt ur kondition, så rädd att hon bara stod och kissade och skrek), jagade henne och sparkade och bet, tillock -med när hon låg ner fortsatta han genom att ställa sig på henne med framknäna och hugga mot henne.

Så vi fick så klart flytta om i hagen igen efter att vi räddat undan stoet, till saken hörde att travaren inte gjorde något försökte snarast skydda det nya stoet och springa imellan, men ponnyn var skogstokig.

Ett par år senare hade jag en ny ponny (min tävlingsponny katD Irl import, 14 år)som släpptes med travaren (som fortfarande hängde med) han accepterade den nya ponnyn och dom två gick tillsammans, den ponnyn kom från en ridskola och hade gått med alla möjliga olika hästar utan problem någonsin.

Så skulle min mamma låna en bruksnordsvensk sto över sommaren och köra med cowboy vagn (gammal rutinerad märr som gått med andra travare tidigare).
Hon var väldigt låg i rang och släpptes med "vår travare" och min tävlingsponny som varit så snäll mot andra hästar tidigare, hon visade direkt genom att vara underkastad och tugga. Men min ponny blev som galen blottade tänder och jagade henne tills hon var helt slut så rädd så rädd, men min ponny bara fortsatte anfalla med blint raseri, fast även hon gick omkull och låg och nästan hyperventilerade och skriade av skräck gick han på henne. Så fort hon försökte resa sig kastade han sig över henne bet tag i manken och nästan drog ner henne och detta kunde ske även i full galopp, hon var trots allt en riktig stor häst av brukstyp.
vi fick vara flera med piskor och linor för att lyckas rädda bruksnordsvensk stoet från ponnyn.
Travaren hade även denna gång försökt gå imellan genom att skära av ponnyns väg mot stoet, men hagen är så stor.

Jätte långt inlägg, men det säger lite om hur hästarna kan agera vid vissa situationer. Jag tror själv att travaren hade vissa egenskaper som gjorde honom till en ledare, han var även uppfödd på vår gård och en enorm personlighet och en stjärna på travet :bow: . I början accepterade han inga andra hästar, men det var som när någon blev vän med honom blev dom som ler och långhalm och ponnyerna som gick med honom accepterade ingen annan. oavsett ålder, kön, rang. Dom blev som galna.:eek:
Och på något sätt så accepterade travaren efter sin pension då han gick ner i kondition vissa andra hästar, självklart hade dom fått lärt känna varandra i hagarna bredvid varandra först.
Och att man kunde tydligt se hur han försökte skydda stona mot ponnyerna då dom gick till anfall, som om han ville skydda sin flock, :confused:

Ska nämna att denna tävlingsponny fick sedan när travhästen gick bort gå med en ny ponny, och flera andra hästar. Han har efter det aldrig visat några liknande tendenser mot några andra hästar.
Men jag lovar det var verkligen mord i sinnet på båda mina ponnyer vid dessa två tillfällen och jag har aldrig varit med om något liknande.
 
Sv: Stort dominant sto--hjälp!!

Jätte långt inlägg men intressant, ang hästens psyke och agerande..

Vi hade en gång en travar valack som var mkt högrangad, han trodde nog att han var en ledarhingst som var tvungen att försvara sin vän som han gick med. Kom det till någon ny häst förvandlades han till en mardröm, oavsett den nya hästens rang eller kön gav han sig på dom och på något sätt psykade ut dom och fryste ut dom. Han fick därför mest gå hage mot hage med andra hästar och trivdes bra med det. Sedan när han blev äldre och pensionerad från travet tänkte vi att han skulle lugna ner sig så han fick gå med en av mina ponnyer som var mkt lågrangad, och de blev vänner, men det konstigaste var att när vi skulle indroducera en ny häst till flocken blev det helt omöjligt för min ponny blev som galen och ville inte att någon häst skulle komma imellan han och "vår travare", denna ponny (kat C 18 år) hade tidigare gått med alla möjliga hästar och inte visat några tendenser till detta, men han gav sig på ett sto (D-ponny sto, helt ur kondition, så rädd att hon bara stod och kissade och skrek), jagade henne och sparkade och bet, tillock -med när hon låg ner fortsatta han genom att ställa sig på henne med framknäna och hugga mot henne.

Så vi fick så klart flytta om i hagen igen efter att vi räddat undan stoet, till saken hörde att travaren inte gjorde något försökte snarast skydda det nya stoet och springa imellan, men ponnyn var skogstokig.

Ett par år senare hade jag en ny ponny (min tävlingsponny katD Irl import, 14 år)som släpptes med travaren (som fortfarande hängde med) han accepterade den nya ponnyn och dom två gick tillsammans, den ponnyn kom från en ridskola och hade gått med alla möjliga olika hästar utan problem någonsin.

Så skulle min mamma låna en bruksnordsvensk sto över sommaren och köra med cowboy vagn (gammal rutinerad märr som gått med andra travare tidigare).
Hon var väldigt låg i rang och släpptes med "vår travare" och min tävlingsponny som varit så snäll mot andra hästar tidigare, hon visade direkt genom att vara underkastad och tugga. Men min ponny blev som galen blottade tänder och jagade henne tills hon var helt slut så rädd så rädd, men min ponny bara fortsatte anfalla med blint raseri, fast även hon gick omkull och låg och nästan hyperventilerade och skriade av skräck gick han på henne. Så fort hon försökte resa sig kastade han sig över henne bet tag i manken och nästan drog ner henne och detta kunde ske även i full galopp, hon var trots allt en riktig stor häst av brukstyp.
vi fick vara flera med piskor och linor för att lyckas rädda bruksnordsvensk stoet från ponnyn.
Travaren hade även denna gång försökt gå imellan genom att skära av ponnyns väg mot stoet, men hagen är så stor.

Jätte långt inlägg, men det säger lite om hur hästarna kan agera vid vissa situationer. Jag tror själv att travaren hade vissa egenskaper som gjorde honom till en ledare, han var även uppfödd på vår gård och en enorm personlighet och en stjärna på travet . I början accepterade han inga andra hästar, men det var som när någon blev vän med honom blev dom som ler och långhalm och ponnyerna som gick med honom accepterade ingen annan. oavsett ålder, kön, rang. Dom blev som galna.
Och på något sätt så accepterade travaren efter sin pension då han gick ner i kondition vissa andra hästar, självklart hade dom fått lärt känna varandra i hagarna bredvid varandra först.
Och att man kunde tydligt se hur han försökte skydda stona mot ponnyerna då dom gick till anfall, som om han ville skydda sin flock,

Ska nämna att denna tävlingsponny fick sedan när travhästen gick bort gå med en ny ponny, och flera andra hästar. Han har efter det aldrig visat några liknande tendenser mot några andra hästar.
Men jag lovar det var verkligen mord i sinnet på båda mina ponnyer vid dessa två tillfällen och jag har aldrig varit med om något liknande.
 
Sv: Stort dominant sto--hjälp!!

När vi talar om hästars "normala" beteende ska vi ha klart för oss vad vi menar med normalt beteende. I en "vild" hästflock är det viktigt att inte skada varann för mycket då de lätt blir offer för rovdjur. Vidare lever de på så pass stort område att de kan gå undan och hålla sig i periferin. Hästar är inte revirhävdande, om inte vi ger så snåla förutsättningar att de blir det, och de har ett rikt språk som innehåller massor av signaler förutom sista utvägen...sparken.
Givetvis går en stark häst som blir inträngd till anfall i sällsynta fall (flockvana och kan språket) som till ex Przewalski's häst som är det närmaste vildhäst vi kommer idag.
Jag har krav på våra inackorderingar att de bl.a. ska vara flockvana hästar, dvs att de kan språkets alla nyanser. Det är sällan det är några problem.
Så när vi studerar hästars beteende ska vi ta i beräkning vilka förutsättningar och bakgrund den har. Men det är kanske sorgligt nog så, att en normal häst idag, i box 8-12tim/dygn och i bästa fall en kompis i hagen som är stor som ett frimärke där beteender blir därefter också :eek:

Rolle
Islandshästar på lösdrift
 
Sv: Stort dominant sto--hjälp!!

Jag tror att de flesta föl o unghästar lever i flock, men när de blir äldre o kanske inackorderade, så väljer man att inte ha hästarna tillsammans med många andra. oftast blir det att flocken på såna ställen byter utséende för ofta för att det ska bli ro där.
 
Sv: Stort dominant sto--hjälp!!

Det har jag oxå funderat en del över.
Tyvärr blir det ju hästbyten och att det kommer och går hästar när man inackorderar.,..
Det borde ju påverka hästarna. Egentligen.
De kommer ju tillrätta och organiserar flocken.
Sen blir det hästskifte igen och då får de återigen om-organisera...
Vad tror ni om det?

Sorry TS, känns som trådkapning här nu...:crazy:
 
Sv: Stort dominant sto--hjälp!!

Fortsätter trådkapningen *SORRY*
en bekant till mig har fått 2 sprickor på sin häst bara förra året. en på våren o sen igen på hösten när den var under igångsättning.
hästen är 16 år o var tänkt som läromästare. Hon har nu flyttat den.
förr hade de dessutom 4 ston o 11 valacker i samma lilla hage- max ½ Ha.

en häst fick en bäckenfraktur för ett år sen, 2 med sprickor för att inte tala om alla mindre skador.

för att ha så många hästar ihop krävs stora ytor, men det räcker inte alltid då det blir för turbulent alltförofta.

Jag tror heller inte att unghästar som hålls separat lär sig lika mkt, utan man bör blanda vuxna o unga djur.
 
Senast ändrad:
Sv: Stort dominant sto--hjälp!!

Jo visst blir det oroligt, men jag tror oron står i paritet med flock vanan hos individerna i flocken och hur stabil flocken är. För att förtydliga vad jag menar med flock vana= är född och uppväxt i blandad flock, dvs blandad ålder och kön.
Storlek på flock som jag funnit fungerar bra vad gäller antal är 7-15 st.
Vi ser en stor skillnad på de Islandsfödda och en del svenksfödda. De som är födda och uppväxta på island i stora flockar och på stor area har mycket lättare att komma in i flocken utan hårdare tag. Det finns givetvis undantag som bekräftar regeln ;)
Det ser vi också när vi träffas, (skillnad på flockvana), ibland från hela Skåne och rider på strand och i skog. Trots att vi kommer från olika ställen kan man knyta ihop 10 hästar i samma buske utan problem :D Man slipper också höra "kom inte för nära hon sparkas" eller "han bits"
De flockvana blir lugnare med andra hästar trots att de inte är från samma flock, och :devil: ligt pigga och en klar tempohöjning kan märkas :eek: :D
Här är en ev förra årets ritter:
http://homepage.mac.com/rolle/Ofeigur/PhotoAlbum45.html

Rolle
Islandshästar på lösdrift
 
Sv: Stort dominant sto--hjälp!!

Hmm.
Det är betydligt lättare att hantera en i ponnystorlek än en som är högre än en själv o väger dubbelt så mkt som isisarna:crazy:
 
Sv: Stort dominant sto--hjälp!!

Ha,ha...jag kan försäkra dig att fallhöjden är det enda som är skillnaden, förutom upp till två växlar till då ;) 400-450 kg muskler rår man inte på i första taget :eek:
Det är ganska konstigt, men jag känner ingen som helst skillnad att sitta c:a 20 cm lägre än förr.
Men annars är det samma sak, vi människor har inget att sätta emot fysiskt mot hästen, det är i huvudet vi måste vara starkare :cool:

Rolle
Islandshästar på Lösdrift
 
Sv: Stort dominant sto--hjälp!!

Ja men lägg till 2 dm till- jag lovar att det känns skillnad:eek:
 
Sv: Stort dominant sto--hjälp!!

min welsh mountain är flockvan men hon sparkar och piper likt förbannat åt alla nya hästar hon träffar. Senast moppade hon upp sig mot en travarhingst på andra sidan staketet. Så jag tror inte ALLA flockvana hästar är lugnare, alla är ju individer. Om inte jag hade haft det äldre stoet som är starkast i flocken så hade den här lilla damen garranterat tagit över. Så då tar hon chansen när hon träffar andra hästar - känns det som.
 

Liknande trådar

Hästhantering Jag har en unghäst som backar ur transporten så fort jag försöker stänga bommen. Vi har tränat MYCKET, minst 2 gånger i veckan under fem...
2
Svar
21
· Visningar
1 936
Hästhantering Köpte en ny häst i veckan (unghäst). Den är inte jättehanterad men snäll. Kan lyfta hovarna utan problem osv. Den går på bete med mina...
2
Svar
23
· Visningar
3 702
Senast: MiniLi
·
Hästhantering Hej! Vill varna för lång och rörig text... Gör ett sista desperat försök att få någon hjälp. Vill börja med att säga att hästen i...
3 4 5
Svar
81
· Visningar
11 234
Hästhantering För cirka 5 månader sen köpte vi dotterns första ponny, "världens tryggaste och snällaste barnponny". Provridningen gick ok, dottern var...
Svar
13
· Visningar
3 083
Senast: Mabuse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Den första tråden
  • Masked Singer 2024
  • Min ekonomi

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp