Sverige idag

[Zoya]

Jag har inte påstått att allt är bäst här, jag påstår att vi har det bra. Det finns stort utrymme för förbättring men jag har svårt att köpa att jag lever i samma verklighet som någon som har planer på att emigrera för att läget är så illa i Sverige. Jag är väldigt nyfiken på vilka länder som anses vara bättre, varför vill du inte svara på det?

Jag har inte skrivit att vi "planerar att emigrera för att dte är så illa här". Däremot att vi haft funderingar på att flytta utomlands. Att Sverige krackelerar i fogarna är en bidragande orsak till att funderingarna finns men är naturligtvis inte hela orsaken.

Sedan tycker jag inte att dte är dte minsta relevant vilket/vilka land/länder som kan var aktuella. Det är faktiskt inget som okända människor på buke har att göra med.

Det behövs inga privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige. Vi får vård ändå. Vi kanske kan få vården snabbare med en privat försäkring och vi kan "få"hjälpmedel som vi kanske inte hade fått utan en privat försäkring men vård får vi.

Säg det till dem som haft oturen att dö innan de fått vård för sin cancer t ex eftersom vårdköerna är så långa.

Och just du kanske inte har något emot att betala för privat skola, barnomsorg och sjukvård. Problemet i de länder där det är standard är ju att många inte har råd till detta. Alla kan inte heller få en försäkring värd något pga. att de tex. haft otur att födas med en sjukdom som innebära att försäkringsbolagen inte vill ha dem eller lägger skyhöga premier. Är det ett bättre alternativ om du tänker utanför din privata sfär?

Ett bättre alternativ vore om våra skattepengar faktiskt gick till just de personer du nämner istället för till t ex fallskärmar till politiker som tvingats avgå för att de sextrakasserat folk eller till gratis tandvård och boende till rumänska tiggare.

 

[Dentaku]

Sköt dig själv och skit i andra-mentalitet much? Nej du personligen kanske inte behöver oroa dig för din egen säkerhet, du kan säkert valsa runt trygg i din egen trygga vrå hela ditt liv, men att vara orolig för förändringar i samhället som kan drabba andra medmänniskor - nej det behöver inte vara viktigt? Det ser ut som vi diskuterar runt i cirklar i ren semantik - ORO för att drabbas själv personligen vs ORO för att samhället utvecklas negativt kan ge förändringar i hur vi förhåller oss till resande, val av bosättning, planering och utökande av familj. DET är oroande tycker jag att det sistnämnda oron inte tas på allvar.

Eftersom diskussionen handlade om upplevd trygghet så skrev jag också ur ett sådant perspektiv, inte mer än så. Om du i stället vill diskutera oron för åt vilket väg samhället är på väg så föreslår jag att du startar den diskussionen på annat vis än att tolka in saker i mina inlägg på ett mycket märkligt sätt.
Att tycka att det är onödigt att folk är rädda för gängskjutningar när de inte tillhör en grupp som är i större risk för att utsättas för något sådant än att få en blixt i huvudet handlar knappast om sköt dig själv och skit i andra-mentalitet. Om något är det tvärtom; dels är obefogad rädsla handikappande, dels förringar den mer befogad rädsla hos de som faktiskt bor i utsatta områden. Vad har de för glädje av att jag går med en klump i magen över hur hemskt de har det? Bättre då att se till att rätt insatser sätt in för att förbättra situationen på dessa ställen.

 

[Sol]

@Zoya, du är grym på att inte svara på frågor. Det får man ju ändå säga.

 

[Oldie]

Att reda ut vad? Brottstatistik? Det är vad jag vet det BRÅ ägnar sig åt.

Nej. Dom ägnar sig åt den statistik dom får order från högre ort att utreda.
Kommer inga order så utreds inte ett pillekvitt.

 

[Zoya]

@Zoya, du är grym på att inte svara på frågor. Det får man ju ändå säga.

Jag svarar på de frågor jag känner att jag är intresserad av att svara på. Sedan kan jag naturligtvis missa frågor också.

 

[Lyraolissy]

Jag tycker det känns mer otryggt nu rent generellt. Jag skulle inte promenera i stan helt ensam i mörkret. Jag bor å andra sidan ute på landet så här är jag mest rädd för att bli påkörd eller springa på en älg.

Jag kan dock se en klar förändring i den ort där jag är uppvuxen. Det är en liten håla i Värmland och om man jämför med 20 år sen så har mycket hänt. Framförallt har användning av droger ökat nåt otroligt. "På min tid" fanns en handfull a-lagare som höll till på torget. Tror jag kände mindre än 10 pers som testat droger när jag slutade gymnasiet. Ja vi drack alkohol på helgerna och det började väl i slutet av högstadiet.
Nu har de problem med langare i skolorna. Det snackas om överdoser alldeles för ofta. Gamla barndomskamrater har hamnat i drogträsket. Mina föräldrar har skaffat larm hemma p.g.a inbrott i området. Jag är uppvuxen i ett villaområde 5 km utanför en håla. Bara en liten plätt med villor, inte ens en kiosk. Man låste aldrig dörrarna, låste aldrig bilarna, alla höll koll på varandras ungar. Nu låser de bilarna och har t.o.m skaffat larm. Går man ut på baksidan ska dörren på framsidan låsas. Det var inte så när jag bodde där.

Sen tycker jag samhället är så mycket hårdare för de unga. Ja mobbing har alltid förekommit, men det känns så mycket värre nu. Antagligen för att det följer med hem i form av internet. Men jag känner lärare som mordhotats, någon har fått sina barn mordhotade. Sånt känner jag inte igen. Jag gick i skolans stökigaste klass, men inte hotades lärare, inte skreks könsord efter dom heller. Respekten för vuxna ses inte på samma sätt. Mobbing hanteras genom att offren får flytta medan förövarna får vara kvar. Jag är verkligen glad att jag inte har barn som ska gå i dagens skola.

Jag tucker inte mobbning barn emmelan är värre nu, barn har alltid varit elaka och för några årtionden sen brydde sig inte ens vuxna om någon fick stryk av flera andra barn och killarna på nittiotalet när jag växte upp fick dra oss i håret, klämma på brösten osv för "de var kära" - däremot respekt för lärare , det är så förbannat sjukt att föräldrarna inte står på lärarnas sida.

 

[athena_arabians]

Själv har jag nog aldrig känt obehag i central sthlm. Där känns det som det finns mkt folk. I såna fall tycker jag det är värre att tex röra sig runt i förorter runt stationer där det är mindre folk.

Det håller jag verkligen med om.

 

[EmmaBovary]

Jag har inte skrivit att vi "planerar att emigrera för att dte är så illa här". Däremot att vi haft funderingar på att flytta utomlands. Att Sverige krackelerar i fogarna är en bidragande orsak till att funderingarna finns men är naturligtvis inte hela orsaken.

Sedan tycker jag inte att dte är dte minsta relevant vilket/vilka land/länder som kan var aktuella. Det är faktiskt inget som okända människor på buke har att göra med.



Säg det till dem som haft oturen att dö innan de fått vård för sin cancer t ex eftersom vårdköerna är så långa.



Ett bättre alternativ vore om våra skattepengar faktiskt gick till just de personer du nämner istället för till t ex fallskärmar till politiker som tvingats avgå för att de sextrakasserat folk eller till gratis tandvård och boende till rumänska tiggare.

Jag tror inte att någon av oss som påpekar det som är bra med våran sjukvård, förnekar det som också är dåligt. Man behöver inte blunda för problemen med långa väntetider, eller att psykiatrin går på knäna, för att även kunna uppskatta den subventionerade vården och att Sverige var högt rankad på en lista där man jämförde vården i olika länder. Men för en nyanserad debatt är det klokt att se till både för och nackdelar, och varken stirra sig blind på att "vi har det bra i Sverige", eller att "andra länder har det så mycket bättre". Jag är inser hur fucked jag själv hade varit om jag tex. bott i USA utan försäkring, med den dyra behandlingen som jag behöver/kommer att behöva för min kroniska diagnos. Men jag är fortfarande ledsen för att min mammas cancerdiagnos dröjde när det begav sig, delvis, på grund av semestertider. Även om jag är realistisk och inser att utgången varit densamma, kanske att hon klarat sig någon månad längre.Det vill säga så är jag tacksam för de fördelarna som finns, men vill absolut sträva efter en förbättring för det som inte fungerar.

Sedan är det ju så, att även om skatterna består, så kan man ju söka sig till privata alternativ om man saknar tilltro till den offentliga vården. Det är ganska fint med valmöjlighet. Vidare så finns en "fri förskrivningsrätt" där en kompetent läkare tillsammans med patienten kan komma överens om behandling som genom beprövad och vetenskaplig erfarenhet visat sig vara gynnsam, även om läkemedelsbolagen inte valt att pröva den för en viss indikation av ekonomiska skäl. Så är det inte världen över (sedan vet jag inte heller hur vanligt det är, men återigen så är jag personligen väldigt tacksam för den möjligheten eftersom att det gynnat mig).

 

[TinyWiny]

En orsak till att folk upplever mer otrygghet nu är att folk helt enkelt blivit mer rädda om sig. När jag var liten för ca 15 år sedan fanns det t. ex. inte på kartan att man skulle ha hjälm när man åkte pulka, och backar man längre tillbaka har det ju hänt otroligt mycket med säkerhetsmedvetandet inom såväl sporter som arbetsmiljö.

Jag tror helt enkelt att det ses som mer oacceptabelt att folk kommer till skada nuförtiden, och då blir det en större grej när det väl händer.

Mina barn är födda -90 och -92. När de var små var det krav på hjälm i pulkabacken från förskolans och skolans håll och i alla anläggningsbackar var det också krav med hjälm liksom att det var självklart att de skulle ha cykelhjälm när de cyklade, åkte inlines osv. så jo, det fanns absolut på kartan. Det var ett krav.

 

[tara]

Igår var min FB och nyhetssajter är fyllda av rubriker efter att männen i Fittjavåldtäkten gått fria.

Alltså, va?

Stadsministern svarar: "ny samtyckeslag"

Alltså, va? Är det inte därför det heter 'våldtäkt' för att det redan är olagligt?

Höj straffen? Men straffen spelar ju ingen roll om ingen döms...?

Ni 'yngre' (och äldre) kvinnor som bor i större städer, känner ni er trygga att gå själva i mörkret med hörlurar i öronen?

Jag inser ju också att jag bara ser det dåliga då det är det som skrivs om i media.

Mina vänner som jag pratar med hemma kör alla bil och det är ingen som har anledning att gå ut och tex festa som man gjorde när man var 20 typ... men också när jag varit hemma och hälsat på har vänner sagt att "nä ring en taxi, gå inte hem själv eftersom du måste korsa det området då" vilket alla gick över för 6-7 år sedan när vi var ute i krogsvängen mer.

Ni som har barn, låter ni dom vara ute och leka själva till kl?

Jag började filosofera här på morgonkvisten. Otrygghet. Nu har det varit mycket skjutningar men det har även hänt förr etc. Statistik visas ofta att brottslighet gått ned, säger de.

Jag funderar på det lite typiska i vårt samhälle. I första meningen skriver @Seabaz "min FB och nyhetssajter fyllda av rubriker...."

Facebook håller på med "micro targeting" de åker dit nu i ett domstol i USA för att ha diskriminerat äldre arbetssökande. Den här stora mueller- utredningen om eventuellt valfusk/påverkan i USA har riktat stora problematiska frågor till Facebook handhavande om sin kunskap om oss. Facebook går tydligen, möjligen, över moraliska gränser när de samlar in data från andra appar och använder i sin app. USA utreder på flera sätt framförallt Facebooks agerande och det kommer att bli följder som kanske regleringar, uppdelning av bolag etc.

Sociala medier verkar ha knutit an till en inte så vacker egenskap egenskap hos människor. Jag älskar möjligheten till demokratiska samtal men ... ska vi någonsin lära oss? Vill vi behålla ett jämlikt samhälle eller är våra kotterier och lokala små grupper så viktiga för oss, möjligheten att utestänga folk?"

Håller Facebook och sociala medier på att göra ett ojämlikare samhälle? Därmed en upplevd känsla av mindre trygghet?

 

[sjoberga]

Om ingen bekostar forskningen så forskar forskarna inte ett skit. Det borde väl även du fatta.
Varför tror du BRÅ inte har någon aktuell statistik? Den som finns är 12 år gammal.
Jo, för att om det fanns tillförlitlig statistik så kanske resultatet gå på tvärs med det politikerna önskar vore sanningen, så länge ingen finns kan man förklara bort allt med floskler och rena rappakaljan. Lögner alltså.

Nej, BRÅ har publicerat mängder av statistik under 2017 och är ännu idag högst aktiva. Mycket aktuell statistik men ffa forskningsresultat finns att tillgå från dem.

 

[Flavor]

Jag bor i mindre ort i Småland. Jag kände mig alltid trygg här fram tills iår, blev utsatt för ett rån försök mitt på blanka dagen och blev slagen i backen. Tog ett halvår innan jag vågade ens gå i närheten av det området, och en idag får jag panik av tanken på att gå den vägen. Vilket jag förövrigt aldrig gjort.

Flera har garanterat sett det som hände men ingen vill vittna, fick hjälp hem den dagen (evigt tacksam!) Men de sa direkt att de vägrar vittna om jag tar det vidare, vägrade ens uppge efternamn :/

Så för min del ser jag en förändring, jag drar mig för att gå vissa gator, som jag alltid har gått på innan

 

[Pontevecchio]

Det drabbar gemene men på så vis att människor upplever stor otrygghet i förorterna. I min förort lever man i två specifika områden med stor otrygghet, mycket på grund av ungdomsgäng som rånar/misshandlar människor men även tänder eld på bilar.

Att inte ta de här människornas oro och otrygghet på allvar är världelöst dåligt tycker jag. Studie på studie visar skillnaderna i upplevs trygghet beroende på var man bor så det är knappast nåt man bör ignorera. I förlängningen leder den upplevda otryggheten till att man inte törs anmäla brott eller röra sig fritt.

Jag tycker hela den här "Sverige idag"-diskussionen är så löjlig och att man inte skulle kunna bo här för att samhället fallerar är ett jävla skämt. MEN de utsatta och sårbara förorterna behöver stora insatser och ingen vinner på att folk sitter och låtsas som att allt är lugnt och att "vanligt folk" inte påverkas. För det gör vi.

Upplevd otrygghet och faktiskt risk för brott är dock två olika saker. Vissa känner lättare otrygghet. Jag säger däremot inte emot att folk upplever otrygghet och det finns en hel del som är kaos men viss besinning måste finnas. Det är inte "no go zoner" och det är inte nytt.

 

[Oldie]

SVT Nyheter har kartlagt årets alla dödsskjutningar – 40 personer har skjutits ihjäl och 135 personer har skadats i de totalt 306 skjutningarna i Sverige hittills i år. Det är mer än dubbelt så många som för bara fem år sedan.
https://www.svt.se/special/dodsskjutningar-2017/

Sverige har aldrig varit tryggare?

 

[Pontevecchio]

Jaha? Alltså det här svaret börjar jag bli less på. Om folk inte ska vara rädda får man ju börja ta tag i saker som gör dem rädda. Till exempel, i min förort är vissa områden mer brottsutsatta än andra. Det är samma områden där personer upplever större otrygghet. Är det en slump tänker du? Eller kan det vara så att man BLIR otrygg av att bilar brinner, biblioteket inte går att vara på på grund av personer som kommer in och skrämmer och trakasserar människor, bion fick stänga temporärt eftersom ungdomar kom in och kastade smällare i mörkret på barnfamiljer som var där. När butik efter butik efter butik får stänga i centrum pga alla rånen. När närpolisens kontors stängs. När risken för hot om våld och våld är stor om du går av vid centrum nattetid. När folk, så fort de kan och har råd, flyttar därifrån till bättre områden.

Jag visste att någon bara skulle ta mitt inlägg som att folk helt enkelt får sluta vara så rädda och jag blir faktiskt arg. De som bor i min del av förorten är inte bortskämda svenskar som är rädda för invandrare. Det är invandrarfamiljer som bara vill ha lite jävla lugn och ro, vill kunna känna sig trygga, inte vill behöva oroa sig för ungarna. Men skit i dem för gud förbjude att man kan erkänna att det är ett problem med våld och otrygghet i vissa utsatta förorter.

I förlängningen leder otryggheten till att färre vågar anmäla brott. Det ser jag som oerhört problematiskt. Tilltron till myndigheter är ofta också mycket mindre i utsatta områden - det är också oerhört problematiskt.

En hel del av det du nämner är kids som stökar. Återigen, jag vet att vi har olika tidshorizonter men 90talet var inte bättre. Det var en ENORM skillnad beroende på hur skolan stöttade och gjorde insatser. Det krävs eldsjälar. Och de finns, min tidning "mitt i Botkyrka" rapporterar varje vecka om massa goda intiativ.

Jag tycker det blir märkligt när man nämner gruppvåldtäkter och smällare i samma diskussion om otrygghet. Men jag är också härdad, man blir det i förorten.

 

[Pontevecchio]

SVT Nyheter har kartlagt årets alla dödsskjutningar – 40 personer har skjutits ihjäl och 135 personer har skadats i de totalt 306 skjutningarna i Sverige hittills i år. Det är mer än dubbelt så många som för bara fem år sedan.
https://www.svt.se/special/dodsskjutningar-2017/

Sverige har aldrig varit tryggare?

Men det där drabbar ju extremt sällan "vanliga" människor. Det är unga killar med tillgång till vapen som brukar de. Jag är inte rädd för att bli utsatt för ett kriminellt gängs vedergällning, jag har inte dödat deras brorsa.

 

[kryddelydd]

Säg det till dem som haft oturen att dö innan de fått vård för sin cancer t ex eftersom vårdköerna är så långa.

Om vi än en gång ska roa oss med internationella jämförelser...
Danmark kan vara ett bra jämförelseland.
där har man haft "pakeforlöb" (dåligt stavat, men innebörden har varit snabb utredning vid misstänkt cancer och snabbt insatt behandling vid konstaterad cancer) i ett antal år.
Man har slagit Sverige på fingertopparna när det gäller utredningshastighet.
Men i Sverige har vi ändå, trots långsammare utredningar, hela tiden haft "bättre" överlevnad i cancer. Längre progressionsfri tid (tid innan tumören tillväxt), längre tid till återfall, bättre långtidsöverlevnad.

Så trots långsammare utredningar, har slutresultaten faktiskt varit väldigt bra.
Nu har även Sverige börjat med snabba utredningar. Självklart sparar man mycket oro och maktlöshetskänslor och det är jättebra! Huruvida det påverkar prognosen kommer det att ta ganska många år innan vi vet.

Så även om det är sant att vi har ganska långa väntetider till en del vård, så innebär det fortfarande i jämförelser internationellt, att vi har en bra vård i Sverige.

Inte perfekt.
Inte felfri.
Men internationellt sett bra.

 

[escodobe]

Men det där drabbar ju extremt sällan "vanliga" människor. Det är unga killar med tillgång till vapen som brukar de. Jag är inte rädd för att bli utsatt för ett kriminellt gängs vedergällning, jag har inte dödat deras brorsa.

SVT Nyheter har kartlagt årets alla dödsskjutningar – 40 personer har skjutits ihjäl och 135 personer har skadats i de totalt 306 skjutningarna i Sverige hittills i år. Det är mer än dubbelt så många som för bara fem år sedan.
https://www.svt.se/special/dodsskjutningar-2017/

Sverige har aldrig varit tryggare?

Jag har fram till för en månad sedan bott på en av de gator som varit legat mitt i skottlinjen mellan två gäng som begått några av de värsta dåden de senaste åren.
Det skjuts alltså på huset 20 meter bort.

Det är faktiskt inte därför jag flyttat utan pga den usla hyresvärden.

Största oron är ju att idioterna är så galet inkompetenta att oskyldiga kommer emellan.

 

[Raderad medlem 6459]

@Pontevecchio Snälla du, jag har bott i förorten i många år. Din street cred imponerar noll på mig.

Jag arbetar med brottsutsatta och ser på nära håll hur VANLIGA människor påverkas av att bo och leva i utsatta förorter. Bara för du är så hard and street and cool betyder inte det att ditt synsätt är det rätta eller det minsta representativt. Du verkar heller inte inse vilket samhällsproblem det är att människor känner sig otrygga eller vilket enormt svek det är när folk som du sitter och förminskar den otrygghet som människor lever i.

Jag gissar också att du har helt andra ekonomiska förutsättningar (och ett annat socialt kapital) än de som oroar sig för vad deras barn ska hamna i eller dras in i. Då är det ju lätt att fnysa åt det och se på det som "kriminella som bara ger sig på kriminella".

 

[Raderad medlem 6459]

Största oron är ju att idioterna är så galet inkompetenta att oskyldiga kommer emellan.

Precis, oro för att bli brottsutsatt.