Sammet
Trådstartare
Den akademiska ridkonsten, en välsignelse för min kropp.
Efter ett engelskt pass i går insåg jag det, tack vare AR kan jag rida.
Bakgrund:
För 1 år sedan föll jag av en lånad unghäst och fick komprition på två kotor i länden. Jag fick åka ambulans och fick röntgas men jag skulle bli frisk med tiden iallafall.
På det har jag även problem med spända muskler och får lätt migrän om mina muskler blir utsatta för obehagligt "våld" (dvs, jag kan inte lyfta tungt mkt., får jag slitningar eller ryck i musklerna får jag ont, jag kan inte sitta snett mm.)
Jag vilade från arbete med häst i 1/2 år.
Efter det har mestadels av min ridning bestått i arbete från backen med min lilla hingst, ibland har jag skrittat ut i skogen.
Idag:
Nu är jag på en farm och har tillgång till en "vanlig" häst, utbildad inom den engelska ridstilen och lite western av vad jag förstått.
Jag har arbetat honom i 6 dagar (idag) med AR och har fått bra framsteg (klok och lättlärd häst).
I går ville jag känna igenom hästen för att se vad jag satt på, så jag satt upp för första gången på ett par månader och red lite engelskt.
Jag är i grund och botten utbildad inom det som yngre och fann min väg till AR för något år sedan.
Efter det engelska ridpasset hade jag lättare migrän (kan räknas som tung/skarpp huvudvärk) och fick gå och vila bort det.
I dag tränade jag AR uppsuttet, red ett längre pass än det engleska, red mer galopp och trav och gjorde mer rörelser men... jag red AR.
Resultatet (för min kropp) är lite trötthet i ryggen, ingen huvudvärk, ingen smärta (fast träningsvärk så jag knappt kan gå, den kommer troligast från i går dock).
AR är underbart för min kropp.
Hade jag aldrig kommit över AR genom EWA (här på buke) så skulle jag troligast inte kunnat rida idag.
Ett tack vänder jag därför till EWA, Jegra, Röda Farans matte Veronica (som peppade mig i början när vi stog i samma stall och som hjälpte mig att finna motivationen), Cristina Drangel och alla andra jag glömt för stunden.
Tack rara ni.
Efter ett engelskt pass i går insåg jag det, tack vare AR kan jag rida.
Bakgrund:
För 1 år sedan föll jag av en lånad unghäst och fick komprition på två kotor i länden. Jag fick åka ambulans och fick röntgas men jag skulle bli frisk med tiden iallafall.
På det har jag även problem med spända muskler och får lätt migrän om mina muskler blir utsatta för obehagligt "våld" (dvs, jag kan inte lyfta tungt mkt., får jag slitningar eller ryck i musklerna får jag ont, jag kan inte sitta snett mm.)
Jag vilade från arbete med häst i 1/2 år.
Efter det har mestadels av min ridning bestått i arbete från backen med min lilla hingst, ibland har jag skrittat ut i skogen.
Idag:
Nu är jag på en farm och har tillgång till en "vanlig" häst, utbildad inom den engelska ridstilen och lite western av vad jag förstått.
Jag har arbetat honom i 6 dagar (idag) med AR och har fått bra framsteg (klok och lättlärd häst).
I går ville jag känna igenom hästen för att se vad jag satt på, så jag satt upp för första gången på ett par månader och red lite engelskt.
Jag är i grund och botten utbildad inom det som yngre och fann min väg till AR för något år sedan.
Efter det engelska ridpasset hade jag lättare migrän (kan räknas som tung/skarpp huvudvärk) och fick gå och vila bort det.
I dag tränade jag AR uppsuttet, red ett längre pass än det engleska, red mer galopp och trav och gjorde mer rörelser men... jag red AR.
Resultatet (för min kropp) är lite trötthet i ryggen, ingen huvudvärk, ingen smärta (fast träningsvärk så jag knappt kan gå, den kommer troligast från i går dock).
AR är underbart för min kropp.
Hade jag aldrig kommit över AR genom EWA (här på buke) så skulle jag troligast inte kunnat rida idag.
Ett tack vänder jag därför till EWA, Jegra, Röda Farans matte Veronica (som peppade mig i början när vi stog i samma stall och som hjälpte mig att finna motivationen), Cristina Drangel och alla andra jag glömt för stunden.

Tack rara ni.
Senast ändrad: