Tankar kring detta?

[Soapbubble]

Varför skriver du så? Varför skulle mamman inte få nytt jobb i Sverige? Jobb inom EU är väl lika mycket värt överallt eller ? Klart att de reser tillbaka, de har snart 20 år som par, och de har överlevt tidigare olika jobb också.

Jag skriver att risken finns att mamman och dottern inte återvänder till Sverige då anknytningen till Sverige blir svagare om man reser ifrån Sverige. En relation som går ifrån att vara ett liv under samma tak till ett distansförhållande stärks inte.

Nu vet jag inte vill vilken bransch mamman har jobbat inom men jag tror inte det stärker hennes position på den svenska arbetsmarknaden att jobba ett år på en hästgård i Polen. Så jag förstår inte vad du menar med att jobb inom EU är lika mycket värt överallt.

 

[Golden_Heart]

Precis du vet inte vad mamman söker.
Jobbet i Polen är perfekt för henne.
Ett jobb i tex Polen är inte mindre värt än något annat jobb. Alla häst centrum är inte dåliga.
De har överlevt distansförhållande förr

 

[TinyWiny]

Att byta miljö behöver inte vara fel men det gnager i mig att föräldrarna (mamman?) inte kan ta till sig dotterns diagnos. En adhd diagnos sätts inte lättvindigt och även om jag på ett sätt kan förstå att det kan vara svårt att ta till sig som förälder och man då väljer att förneka det helt så är det barnet det drabbar när föräldrarna gör så och det gör att det inte är okej. Är man fundersam på om en diagnos faktiskt är korrekt är det bättre att be om en second opinion istället för att förneka att problematiken finns.

Att leva med någon form av funktionsvariation och leva upp till att vara som nt personer är en omöjlighet. Det är dottern som betalar för föräldrarnas ovilja/oförmåga att ta till sig det som är och ju längre tiden går utan att föräldrarna tar till sig det och gör de anpassningar som behövs desto värre blir det. Många är de framförallt kvinnor som har fått sin diagnos sent och som vittnar om hur de aldrig har känt att de har dugt och aldrig känt att de passar in. Att ständigt kompensera för sin funktionsvariation tar enorma mängder energi och att inte ens kunna vara sig själv hemma är rent vidrigt. Många blir väldigt bra på att kompensera och deras svårigheter märks inte utåt och särskilt när det handlar om svårigheter som omgivningen inte accepterar men de finns ändå och de påverkar individen på en mängd sätt. Att krascha in i väggen, att drabbas av djupa depressioner och ångest är inte ovanligt alls.

Jag tycker därför att prio ett här är att prata med föräldrarna (mamman?) och hjälpa dem/henne att få hjälp att acceptera att det är som det är. Som en pappa sa om sin dotter med en mängd svårigheter, hon är ju bäst ändå. Så ska alla barn få känna. Att de är bäst i sina föräldrars ögon. Att de inte behöver spela teater för att uppfylla föräldrarnas önskan om ett perfekt barn utan får vara precis som de är med alla sina fel och brister och bli älskade ändå.

 

[Bexzor]

Har läst allt och jag tappar nästan ord för detta.

Allt är uppmålat som en illusion, där allt ska bli så bra i Polen, hos morfar och hos alla hästar. Det är självklart att även den lilla tjej tror det, då hon inte är så gammal samtidigt som det är tufft i skolan.

Som mamma till barn med NPF-diagnoser samt utbildad uska med ett brinnande intresse för psykiatri och psykisk ohälsa så förvånas jag av den hårda kritik mot BUP och skolan. Gällande BUP så "kastar" de inte runt diagnoser och som @TinyWiny skriver så kan föräldrarna begära en second opinion om de tror att det är fel. Gällande skola så går det att dels anmäla skolan samt byta till en annan skola. Ja, det finns skräpskolor som inte borde fortsätta få undervisa men det är då vårt föräldraansvar kommer in!

Låter snarare som om familjen har en tuff situation, och jag hoppas att de får stöd än speciellt tjejen som inte mår bra. Ett miljöbyte kan vara bra, men det kan samtidigt förvärra situationen om de flyttar tillbaka då hon lärt sig andra sociala kontexter samt kanske t om fått många nära vänner. Jag tycker att de ska tänka över flytten i flera perspektiv.

 

[Golden_Heart]

Till alla gällande BUP och ADHD. Flickan har aldrig fått diagnos ADHD, då hade fallet varit en annan sak.
BUP ville ha en utredning gällande ADHD, pga några formulär som de fyllde i. Där svaret var utefter hur familjen hade det då, speciellt tjejen. De sökte till BUP pga tjejens dåvarande självmordstankar, som inte är längre. Hos hennes morfar förra sommaren lyckades de få upp hennes känsla, men sedan var "några sk vänner" stygga mot henne och försöker sabotera hennes tillvaro, mycket utifrån "ett prank en tjej gjorde där hon sa att hon tänkte ta självmord". Flickan blev orolig för sin vän och berättade för kuratorn, och efter det blev det ett helvete. Flickan blev tom hotad av "prank tjejens" kusiner & bröder. När det rapporterades så nekar dessa och låtsas att de inte förstår.
Problemet är skolan och den är också grunden till varför tjejen mått dåligt:
Tjejen är mobbad, litar inte längre på de vuxna där, då hon inte känner att det blir bättre.
Tro mig, föräldrarna har försökt och hon har stått i kö för de bättre skolorna, men de har fullt.
Varför tvinga en tjej vara kvar, som gråter sig ofta till sömns om nätterna pga skolan eller är ofta rädd att vara där. Hon har en kompis som är nyinflyttad och går i sexan, de förlorar sin kontakt över rasterna när den andra tjejen kommer att gå i sjuan. När inte ens skolkuratorn kan hjälpa fullt ut?
Hästarna & stallet får tjejen att må bra, hon laddar batterier där.
Föräldrarna har tänkt på den sociala biten när de kommer tillbaka och är beredd att det kan vara bäst att flytta eller de problem det kan bli i början, eller hur de kommer sakna pappan.
Jag har berättat allt det som blivit sagt här och de har tagit till sig vilka problem som kan uppstå.
Är inte ute efter att bara få JA sägare, men till er som tror att de förnekar att barnet kan ha ADHD, där har ni fel. Jag vet om hur tjejen har varit när hon var yngre, utan det är mer senare år när mobbingen tog fart ordentligt eller när "prank tjejen" försökte styra och ställa och hennes då bästa vän, inte kunde vara sig själv eller vara med den här tjejen, för då skulle "prank tjejen" bli ledsen och hitta på saker.
Tjejen som yngre var super positiv, go och super social. Nu har mobbingen gjort henne blyg, osäker och har super dåligt självförtroende eller självkänsla. Visst miljöombyte löser inte allt, men den kan hjälpa.
"Prank tjejen" verkar ha fått diagnos ADHD och med den så kör hon så att hon ska få sin vilja igenom och att alla ska tycka synd om henne.
Ingen skola direkt i kommunen eller när kommunen, om de inte är Montisauri eller Engelsk skola är något av värde för henne.
BUP var bra när de stod "Stand by" en helg när dottern mådde riktigt super dåligt, men familjen som är stark klarade sig igenom det.
Barnet själv är oerhört kunnig när det gäller kroppen, vetgirig och vill lära sig allt om sjukdomar m.m. och kan svara på saker ibland mycket bättre än många vuxna.

 

[Golden_Heart]

Föräldrarna vill att barnet ska må bra, vara glad och de tycker hon är perfekt precis som hon är.
Mamman vet allt dålig självkänsla eller självförtroende och vad det kan ställa till med, eller ha en "sk" mask inför andra. Mobbing genom hela grundskolan samt mobbing ifrån hennes föredetta styvfar under grundskoletiden fixade det.
BUP gjorde bara en för undersökning till ADHD, aldrig en riktig diagnos. De vill inte hjälpa mer annat om flickan får diagnosen ADHD. Eller när de frågade saker och hon fick fylla i ett formulär, så svarade föräldrar o flickan just då pga dåligt mående o mobilförbud m.m. höga värden på saker som normalt sett inte skulle vara så höga just för den här familjen.

 

[Snurrfian]

Till alla gällande BUP och ADHD. Flickan har aldrig fått diagnos ADHD, då hade fallet varit en annan sak.
BUP ville ha en utredning gällande ADHD, pga några formulär som de fyllde i. Där svaret var utefter hur familjen hade det då, speciellt tjejen. De sökte till BUP pga tjejens dåvarande självmordstankar, som inte är längre. Hos hennes morfar förra sommaren lyckades de få upp hennes känsla, men sedan var "några sk vänner" stygga mot henne och försöker sabotera hennes tillvaro, mycket utifrån "ett prank en tjej gjorde där hon sa att hon tänkte ta självmord". Flickan blev orolig för sin vän och berättade för kuratorn, och efter det blev det ett helvete. Flickan blev tom hotad av "prank tjejens" kusiner & bröder. När det rapporterades så nekar dessa och låtsas att de inte förstår.
Problemet är skolan och den är också grunden till varför tjejen mått dåligt:
Tjejen är mobbad, litar inte längre på de vuxna där, då hon inte känner att det blir bättre.
Tro mig, föräldrarna har försökt och hon har stått i kö för de bättre skolorna, men de har fullt.
Varför tvinga en tjej vara kvar, som gråter sig ofta till sömns om nätterna pga skolan eller är ofta rädd att vara där. Hon har en kompis som är nyinflyttad och går i sexan, de förlorar sin kontakt över rasterna när den andra tjejen kommer att gå i sjuan. När inte ens skolkuratorn kan hjälpa fullt ut?
Hästarna & stallet får tjejen att må bra, hon laddar batterier där.
Föräldrarna har tänkt på den sociala biten när de kommer tillbaka och är beredd att det kan vara bäst att flytta eller de problem det kan bli i början, eller hur de kommer sakna pappan.
Jag har berättat allt det som blivit sagt här och de har tagit till sig vilka problem som kan uppstå.
Är inte ute efter att bara få JA sägare, men till er som tror att de förnekar att barnet kan ha ADHD, där har ni fel. Jag vet om hur tjejen har varit när hon var yngre, utan det är mer senare år när mobbingen tog fart ordentligt eller när "prank tjejen" försökte styra och ställa och hennes då bästa vän, inte kunde vara sig själv eller vara med den här tjejen, för då skulle "prank tjejen" bli ledsen och hitta på saker.
Tjejen som yngre var super positiv, go och super social. Nu har mobbingen gjort henne blyg, osäker och har super dåligt självförtroende eller självkänsla. Visst miljöombyte löser inte allt, men den kan hjälpa.
"Prank tjejen" verkar ha fått diagnos ADHD och med den så kör hon så att hon ska få sin vilja igenom och att alla ska tycka synd om henne.
Ingen skola direkt i kommunen eller när kommunen, om de inte är Montisauri eller Engelsk skola är något av värde för henne.
BUP var bra när de stod "Stand by" en helg när dottern mådde riktigt super dåligt, men familjen som är stark klarade sig igenom det.
Barnet själv är oerhört kunnig när det gäller kroppen, vetgirig och vill lära sig allt om sjukdomar m.m. och kan svara på saker ibland mycket bättre än många vuxna.

Jag skulle nog låta BUP fortsätta utreda, att de inte vill hjälpa till om det inte är ADHD låter helt orimligt. Är det så att man har en dålig kontakt med BUP så kan man prova att byta person att prata med. Det är omöjligt att veta om flickan har ADHD utan en utredning och även om det visar sig att det inte är relevant så kan det ge bra insikter för livet i övrigt. Ett miljöombyte kan absolut vara bra, tyvärr är Corvid-19 ett problem, annars skulle jag säga, åk ner över sommaren och sen kom tillbaka till hösten, prova att byta klass och försök få skolan att fungera. Det är inte så enkelt att få det att fungera med ett år borta, eller flera år. Jag har kompisar som har bott under ett par år i USA och det var tufft för barnen att komma tillbaka och läsa in de ämnen de behövde för att kunna söka vidare.

 

[Otherside]

Jag tycker det låter fantastiskt!! Åk, skulle jag säga till dem. Eventuella praktiska flyttproblem går alltid att lösa när/om de dyker upp. Nu skulle flickan dessutom ha något att se fram emot under våren och sommaren, och det hjälper henne redan nu.

För mig låter det som en gåva från himmelen!

 

[em-pirre]

Jag tycker hela historien låter väldigt vriden. Det känns som att någon har missförstått, tolkat fel eller inte velat ta till sig information.

 

[jeennnnyy]

Hur tänker ni kring detta?

En kompis till mig, har en dotter som har oerhört kämpigt i skolan.
Barnet har dålig självkänsla, årskursen är stökig och kan inte hålla upp värdegrunderna ordentligt. Barnet litar inte hellre på de vuxna för hon känner att det blir bara värre om hon säger något om någon mobbing typ tillbaka till 80-90 tals skola. Ingen skola i staden eller närheten är hellre speciellt bra. BUP m.m. har varit inblandade osv. BUP istället för att ta tag i problemet försöker skylla på ADHD pga vissa svar barnet svarade när hon var extra nere.
Barnet mår lite bättre tack vare att hon rider, rosenrot och förra sommaren hos sin morfar.
Barnet rider ett par-tre dagar i veckan på stadens ridskola och hästarna får henne att må bättre.

Nu till själva saken.
Barnets morfar har ett stort hästställe i utlandet, som har kurser och tävlingar. Mamman och barnet skulle bo ett år hos barnets morfar. Mamman är idag arbetslös och skulle jobba på stället, medan barnet skulle gå i skola och få rida sex dagar i veckan, tävla och må bättre. Få en bättre självkänsla och självförtroende. Pappan skulle jobba kvar i Sverige, komma över typ en gång i kvartalet.
Barnet går i femman idag och är superduktig när det gäller språk.

Personligen tycker jag att det är fantastiskt chans för tjejen. Ett miljöombyte som skulle stärka henne och inför högstadiet skulle hon komma tillbaka tuffare, starkare och mer erfaren. Beundrar vilket engagemang föräldrarna har i dottern och hoppas bara i dessa Corona tider att deras planer verkligen går i lås.

Vad anser ni?
Välkommen till tråden.

Jag tycker ett första steg borde vara att ta tag i problemen hemma, göra klar utredningen osv. Tycker det låter som man har otroligt höga tankar om att en utlandsvistelse ska lösa alla problem. Men är det något hela familjen vill och inte bara mamman (som låter som den som har mest att ”vinna” på det hela..) så varför inte. Hade dock inte räknat med att de fått några av de ”problem” tjejen har att försvinna.

 

[Golden_Heart]

Jag skulle nog låta BUP fortsätta utreda, att de inte vill hjälpa till om det inte är ADHD låter helt orimligt. Är det så att man har en dålig kontakt med BUP så kan man prova att byta person att prata med. Det är omöjligt att veta om flickan har ADHD utan en utredning och även om det visar sig att det inte är relevant så kan det ge bra insikter för livet i övrigt. Ett miljöombyte kan absolut vara bra, tyvärr är Corvid-19 ett problem, annars skulle jag säga, åk ner över sommaren och sen kom tillbaka till hösten, prova att byta klass och försök få skolan att fungera. Det är inte så enkelt att få det att fungera med ett år borta, eller flera år. Jag har kompisar som har bott under ett par år i USA och det var tufft för barnen att komma tillbaka och läsa in de ämnen de behövde för att kunna söka vidare.

Corvid-19 eller Corona kommer försvinna och det sägs inom 12 veckor, så till sommaren är gränserna säkert öppna igen. Det finns inga andra på BUP som kan hjälpa och ta har även tagit hjälp av familjehälsan.
Byta klass är uteslutet, för det har redan gjorts en gång i trean. och sedan blandade skolan om klasserna för mellanstadiet och problemet blev värre. Flickan fick inte ens behålla sina dåvarande klasskompisar. Skolan har inte resurser att få ordning på varken lågstadiet eller mellanstadiet. De har bättre på högstadiet vilket är en fördel när hon kommer tillbaka om hon kommer tillbaka till den skolan, beror alldeles på föräldrarnas jobb osv. Föräldrarna är väl medvetna om nationella prov osv och försöker få till att skolan flickan ska gå på ska få till ett samarbete med svensk-polska skolan i Warszawa så att flickan kan göra testen där.

 

[Golden_Heart]

Jag tycker ett första steg borde vara att ta tag i problemen hemma, göra klar utredningen osv. Tycker det låter som man har otroligt höga tankar om att en utlandsvistelse ska lösa alla problem. Men är det något hela familjen vill och inte bara mamman (som låter som den som har mest att ”vinna” på det hela..) så varför inte. Hade dock inte räknat med att de fått några av de ”problem” tjejen har att försvinna.

Familjen är väl medveten om alla problem som kan bli. Pappan har varit osäker men vill vad som är bäst för dottern och har sett vilken förändring det har skett i henne, sedan flickans morfar har kontaktat skolan osv.
Tjejen är medveten om att det kommer bli mer att göra, men ser fram emot det.

Många verkar tro att familjen blundar för problemen. Det som har gjorts och behövts mer kuratorer, har gjort. När tom kuratorn på familjehälsan välkomnar detta och berömmer hur engagerade de är i sin dotter, vem är ni då här inne att dömma?

 

[Hittarinte]

Men varför frågade du om du redan vet att det blir bra, vad vill du ha svar på?

 

[Monkie]

Jag tycker det låter som en bra idé, om tjejen själv vill! Av egen erfarenhet vet jag hur satans jäkla svårt det kan vara att få hjälp av BUP och skola, hur bra förälder man än är. Sen är det ju inte så att allting magiskt förändras till det bättre bara för att man får en diagnos.

 

[jeennnnyy]

Sen är det ju inte så att allting magiskt förändras till det bättre bara för att man får en diagnos.

Så klart inte! Men det är ju inte heller så att allt magiskt förändras för att man byter land.

 

[Monkie]

Så klart inte! Men det är ju inte heller så att allt magiskt förändras för att man byter land.

Nä. Men det hade väl varit skönt för tjejen med ett avbrott, när hon nu mår skit i nuvarande situation. Går det dåligt finns ju hemmet kvar i Sverige (som jag förstått det)

 

[Golden_Heart]

Men varför frågade du om du redan vet att det blir bra, vad vill du ha svar på?

Både att få tankar kring detta samtidigt visa att det finns lösningar för föräldrar som kanske befinner sig i samma situation.

Pratade med vännen (mamman) för en stund sedan. Tjejen är anmäld till skolan i utlandet. De väntar bara på några få svar till innan de bokar båtbiljetten för avgång i juni efter skolans slut. Det enda som kan ändra det är om gränserna kommer stängda i juni.

 

[Golden_Heart]

Nä. Men det hade väl varit skönt för tjejen med ett avbrott, när hon nu mår skit i nuvarande situation. Går det dåligt finns ju hemmet kvar i Sverige (som jag förstått det)

Pappan bor i ju kvar i deras hus, och skulle det gå helt åt pepparn så går det att återvända till Sverige.
Men alla jobbar på att det ska bli så bra som möjligt.

 

[Javan]

Många verkar tro att familjen blundar för problemen. Det som har gjorts och behövts mer kuratorer, har gjort. När tom kuratorn på familjehälsan välkomnar detta och berömmer hur engagerade de är i sin dotter, vem är ni då här inne att dömma?

Du frågade om åsikter om er familj ska flytta eller ej nu har du fått argument för och emot och det är ju tydligt att du driver för en flytt så då är det ju faktiskt bara att flytta! Det är ingen som dömmer er utan du skriver ju och efterfrågar tankar. En tanke är att det blir en flykt och ingen lösning andra är positiva. Det är väl inget märkligt att få både ock på ett nätforum. Du är inte dömd.

 

[Golden_Heart]

Du frågade om åsikter om er familj ska flytta eller ej nu har du fått argument för och emot och det är ju tydligt att du driver för en flytt så då är det ju faktiskt bara att flytta! Det är ingen som dömmer er utan du skriver ju och efterfrågar tankar. En tanke är att det blir en flykt och ingen lösning andra är positiva. Det är väl inget märkligt att få både ock på ett nätforum. Du är inte dömd.

Min familj? Det är en av mina bästa vänners familj som ska göra detta. Just att hon är en av mina bästa vänner, gör att jag är oerhört insatt i det och har mött tjejen före depressionen, under den och efter.