Bukefalos 28 år!

tonåringar

nordtravare

Trådstartare
Hej små barn små bekymmer vad gör ni när tonnåringen nyper fast mobilen mellan örat och axeln samtmed ena handen i fickan försöker slippa hjälpa till att byta däck på bilen eller något annat:mad:
skriv om tonnårs problem ,när kan man förvänta sig ett vettigare uppträdande jag är baradjävligt less på 5 års uppträdande :confused:
 
Sv: tonåringar

Hej små barn små bekymmer vad gör ni när tonnåringen nyper fast mobilen mellan örat och axeln samtmed ena handen i fickan försöker slippa hjälpa till att byta däck på bilen eller något annat:mad:
skriv om tonnårs problem ,när kan man förvänta sig ett vettigare uppträdande jag är baradjävligt less på 5 års uppträdande :confused:

Jag har ju ingen tonåring själv. Men det där handlar väl om att ställa krav som förälder. Har ni kommit överens i familjen om att man hjälper till med vissa saker så ska inte mobilsamtal vara en ursäkt för att slippa. Det handlar väl om att tydliggöra för tonåringen vad som gäller; vad denne förväntas göra i hemmet och sen agera utefter det; dvs ställa krav på att det BLIR gjort också. Ska den hjälpa till med däckbyte får du väl helt enkelt sluta med däckbytet just då och säga "nu får du avsluta ditt samtal för jag behöver hjälp".
 
Sv: tonåringar

OM uppträdandet inte är det önskade är det väl bara att ta bort privilegier...
Bort med tillgången till mobiltelefonen om den missbrukas som undanflykt
Bort med stereon, tv, dator eller vad det nu kan vara från rummet (eller alls tillgången till dem) om uppförandet är oacceptabelt.
Låt h*n förtjäna det tillbaka genom gott uppträdande... Var dödskonsekvent så att tonåringen inser att inget annat än gott uppträdande räcker för att förtjäna tillbaka privilegierna.

Börja med att sätta upp dessa riktlinjer för tonåringen klart och tydligt, att från och med nu gäller uppförande, annars plockar vi bort rubbet. Och GÖR också det om uppförandet inte är det önskade. Tomma hot leder ingen vart....
 
Sv: tonåringar

Så gör vi också.
tonåringen är just nu utan TV på rummet och datatid begränsad till 1,5 h/dag resten av terminen:devil:

För henne ska skolan vara prio 1 och om hon inte fattar det får man hjälpa henne på traven:angel:
 
Sv: tonåringar

:D jag har ju ingen tonåring själv ännu, men detta funkar även på små barn. Dåvarande tvååringen fattade galoppen, att om man inte ligger kvar i sin säng på kvällen så plockar mamma bort alla gosedjuren. Då får man sova utan dem...
Numera är det godnattsagans vara eller inte vara som är på tapeten. Eller åka till simmis/öppna förskolan/något annat kul. Och visst plockar jag ibland bort leksaker för dem, om det behövs...

Funkar i alla åldrar, om man bara är tydlig och konsekvent.
 
Sv: tonåringar

Men jag tycker inte att det är uppenbart vad som är "privilegier" och vad som ingår i "basuppsättningen".

Gosedjur i sängen kan handla om trygghet, då är det väl inte ett privilegium att få ha dem. Godnattsaga ser jag som en del i min strävan att barnet ska bli så allmänbildat som möjligt, så den hade jag inte velat plocka bort som "indraget privilegium". Simskola är möjligen samma sak - jag vill ju att ungen lär sig simma, som en del av sin allmänbildning.

Det är viktigt, tycker jag, att det finns en klar koppling mellan ungens förseelse och förälderns agerande. I fallet med tonåringen skulle jag snarare lämna den att ensam byta däck, eller inte ställa upp med att skjutsa senare - det går ju inte heller med fel (olagliga och ev farliga) däck.

Samt diskussioner med tonåringen: vi vill alla att bilen fungerar, varför tycker du att vi ska vara bilmekar och chaufförer åt dig?
 
Sv: tonåringar

Att leva med ett tonårsmonster är som att bo i en berg och dalbana. Det är upp och ner och upp och ner....

Jag önskar jag hade något konkret tips, men det anda jag kan dela ut är sympati.:crazy:
 
Sv: tonåringar

:rofl: :rofl: :rofl:
Det trodde jag också tills min blev tonåring. Bara vänta....:crazy:

Ursäkta, men :rofl: hur kunde du tro det?

Hur minns du din egen tonårstid, frågar man sig osökt.

Mina föräldrar kunde stå där och vara konsekventa, och jag talade på mitt tonårigt upphöjda iskalla sätt om för dem att de inte skulle tro att konsekvent barnuppfostran funkar på mig.

Men jag antar ändå att man bör fortsätta både att prata med dem och att tjata på dem. Annars signalerar man väl att de har rätt, tror jag.
 
Sv: tonåringar

Min tonårstid? Förstår inte vad du pratar om...:angel:

Min dotter var ju så enkel och jag har alltid varit konsekvent och tja så skulle det väl alltid vara?
Det sket sig kan jag ärligt säga.:crazy:




Så lev i din tro du Ameo. Var lycklig så länge du kan.;)
 
Sv: tonåringar

Jag som trodde att din dotter fortfarande var en skötsam ung dam.

Det var nästan skönt att höra at thon också är normal !!
 
Sv: tonåringar

Har du missat mina regelbundna skrik på hjälp?:crazy:

Redan då hon var 12 ville jag avskaffa tonåren.

Men hon är skötsam och go och rar och duktig. Vissa dagar. Sen är hon en lat, trotsig, gnällig barnrumpa. Vissa dagar.

Helt normal alltså.;)
 
Sv: tonåringar

Jag tycker att det bara blir lättare med åren... Jag är en bra spädbarnsmamma, en kass småbarnsmamma och en suverän tonårsmamma.
 
Sv: tonåringar

Se det positivt: Tonåringen kan göra två saker samtidigt!

Men men, gillar ni inte att h*n pratar i mobilen så får ni väl PRATA med tonåringen.
Eller åtminstonde försöka prata.
 
Sv: tonåringar

:
Funkar i alla åldrar, om man bara är tydlig och konsekvent.

Jag har tonåringar två:love: underbara unga människor och jag håller helt med ameo!

Klara regler, inget som ändrar sig från dag till dag utan det som gäller idag gäller i morgon och alla andra dagar också!!!!

Det handlar om trygghet! Att veta att det jag gör idag som är ok är ok imorgon med! det ändrar sig inte för att mamma är trött/har ont osv...

Fasta ramar och massor av utrymme inom dem är mitt recept!!!!!!!!

När de då väljer att studsa mot ramarna så är det ok, går de utanför är det inte ok, då vet de också att det blir indragningar i privilegierna.

Jag har inte behövt dra in något sedan sonen var elva;)
 
Sv: tonåringar

Jag hade sagt, får jag mobilen, tagit den och gått in!
Nästa gång h*n behöver skjuts så hade jag svarat javisst byter du däck först då, det blev ju inte klart sist;)
 
Sv: tonåringar

*kl*
Jag tycker att tonåren är en underbar tid:love:

Att få följa sina barn genom deras resa från små bebisar till unga vuxna är ett previlegium för mig!

Jag har uppfostrat mina barn till att ifrågasätta, inte lyda någon annans vilja, bara för att någon vill det, utan följa sitt hjärta.

Mina barn säger inte javisst mamma varje gång jag ber dem om något, precis som inte jag säger javisst mitt barn när de vill något.

Ibland kanske jag inte vill/kan/orkar och då får de ta mitt nej, precis som jag tar deras nej när inte de vill/kan/orkar göra det jag ber om.

Det viktiga är ju att man respekterar varandra!

Om jag har mer ont än vanligt är det helt naturligt att dottern tar hästarna själv, precis som det är helt naturligt att jag tar dem själv om hon är sjuk (visserligen behöver jag då hjälp från någon annan men det brukar lösa sig)

Det är naturligt för mej att be mina barn om hjälp när det är något jag inte kan själv, lyfta tungt osv..

Även sonen som inte tycker hästar är det bästa som finns:eek: :rofl: :rofl: :rofl:
Ställer upp och hjälper mej att bära fodersäckar, spån och torv.

Så innan du säger till ditt barn/tonåring nästa gång GÖR det så fundera på om du skulle vilja att någon beordrade dig på liknande sätt:smirk:

Kan du ärligt svara ja på den frågan?
 
Sv: tonåringar

*kl*

Hur kommer det sig att vissa personer får sådant himla "tonårshumör"?

Jag fick aldrig en sådan period utan var väl mer eftertänksam och tänkte att så behandlar man inte sina föräldrar även fast man kunde bli lite störd på dem.
Mina syskon var inte heller så "rebelliska":)
Men beror det mest på uppfostran eller har vissa personer bara häftigare humör då eller?
 
Sv: tonåringar

I min familj skyller vi på generna. På ett intressant sätt tycks även styvbarn/styvsyskon och adopterade familjemedlemmar ha samma gener som alla andra i familjen i det här avseendet.

I den mån det "beror" på uppfostran, tror inte jag att det finns några klara "rätt" eller "fel". En massa tillfälligheter, är vad jag tror på seriöst sett. Och jag tror inte heller att det behöver vara ett gott tecken att tonårstiden är smärtfri för föräldrarna.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp