Bukefalos 28 år!

Träningsmetod som jag fint ställer mig undan!

Sv: Träningsmetod som jag fint ställer mig undan!

Likaså jag uppskattar den här diskussionen. Att kunna diskutera olika metoder utan att det blir personliga angrepp och dålig stämning :bow:

Jag kan inte säga att Focus skulle blivit en bättre hund eller lättare att ha att göra med om jag gjort si eller så. Men jag kan anta och gissa! Som det är just nu ser han otroligt arbetsvillig och "häftig" ut på planen. Men jag vet, att det enda han faktiskt vill ha är klicket och sin köttbulle. Han utför inte jobbet för jobbets skull. Och alla kanske inte känner någon skillnad på detta. Eller om de känner skillnad över varför hunden går vid sidan kanske dom bara skiter i vilket?

Det optimala för mig vore att kunna lära in saker också, utan något annat än mig själv som redskap. Men som sagt, jag har inte kommit så långt än. Så nog får lilla Bråka kampa med föremål och någon frolic här och var.

Att säga att det bara beror på raserna är också fel. För jag har sett flera mallar som bara går för sin boll/kampdutt/godis. Så jag tror man lär hundarna väldigt mycket genom att mata och mata.

Sen vet jag att alla hundar faktiskt inte är så föriga och sammarbetsvilliga! Många hundar som går för "inget". För att dom faktiskt inte uppskattar att jobba med sin förare. Dom kanske jobbar, men helst självständigt osv. Då ser jag inget fel med att ge motivationshöjande saker, såsom tuggisar och leksaker.

Men godis för mig är mycket "problemlösningar". Att man ger hunden godis för att öka motivationen exempelvis. Eller att man ger mycket godis för att öka hundens koncentration på mig. Nu kanske jag svamlar, men man kan ju alltid sträva mot att försöka träna och ha roligt med sin hund utan 1 kg köttbullar i fickan!

Med Bråka har jag från dag 1 försökt med ett nytt belöningssystem. Eftersom jag inte är kapabel till att träna helt utan godis/boll så fick jag först lära in ett moment hyffsat. Innan man får godiset så talade jag om för henne hur duktig hon var. "Braa duktig tjej! Stråålande!!". Kunde låta henne hoppa upp på mig och pussa osv. Istället för att på en gång, "KLICK - Godis!". Jag vill att min hund ska uppskatta mig och mitt sällskap. Inte innehållet i mina fickor.
 
Sv: Träningsmetod som jag fint ställer mig undan!

du skrev att du var dyster och jag undrade varför.

det går inte att skruva tillbaka klockan och göra om allt, så du kommer nog inte få veta om han hade gått att köra utan godis. jag förstår inte hur det kan vara någon som helst poäng med att helt utesluta godis och bollar/trasor i träningen. självklart kan man inte gå och mata hela tiden, för det fungerar ju inte på tävling. men att relationen skulle bli sämre för att man väljer att godisbelöna ibland? nej det köper jag inte.
 
Sv: Träningsmetod som jag fint ställer mig undan!

du skrev att du var dyster och jag undrade varför.

det går inte att skruva tillbaka klockan och göra om allt, så du kommer nog inte få veta om han hade gått att köra utan godis. jag förstår inte hur det kan vara någon som helst poäng med att helt utesluta godis och bollar/trasor i träningen. självklart kan man inte gå och mata hela tiden, för det fungerar ju inte på tävling. men att relationen skulle bli sämre för att man väljer att godisbelöna ibland? nej det köper jag inte.

Jag tycker det är tråkigt att folk är inskränkta på en "universalmetod" = klicker.

Jag har inte heller skrivit att relationen blir lidande, men JAG tycker inte om att gå omkring och känna mig som en matbar när jag tränar mina hundar.

Hur kan det inte vara en poäng? Låt säga nu att du lyckas få en hund som har samma glädje och fart utan godis. Som bara vill vara dig till lags. Skulle inte det kännas bättre än att behöva kolla fickorna innan träning så att hunden tycker det är kul på plan?
 
Sv: Träningsmetod som jag fint ställer mig undan!

Men jag vet, att det enda han faktiskt vill ha är klicket och sin köttbulle. Han utför inte jobbet för jobbets skull. Och alla kanske inte känner någon skillnad på detta. Eller om de känner skillnad över varför hunden går vid sidan kanske dom bara skiter i vilket?

spelar det verkligen någon roll om hunden jobbar för klicket eller för din röst? om han går och latar sig och inte bjuder till så har du nog fastnat i samma fälla som jag gjorde, att jag började leda för mycket. men det går ju att rätta till så det är hunden som tigger och ber om att få lov att jobba, och inte tvärt om.

jag försöker att variera belöningarna, att ibland ge lite korv, ibland tjoar jag och klappar om, ibland kastar jag boll. har jag inget föremål med mig kan det få bli en pinne i skogen. inte alls särskilt avancerat och kräver ingen direkt planering.

och vill du ha en hund som avgudar dig och gör allt för ett vänligt ord så ska du nog satsa på schäfer nästa gång ;).
 
Sv: Träningsmetod som jag fint ställer mig undan!

men om bettet i ärmen är hela vinsten så har du ju hela tiden världens bästa belöning med dig på plan. "om du gör som jag säger så får du bita i ärmen. annars kan du fetglömma allt vad ärm heter".

Jag förstår inte riktigt hur du hade tänkt dig. Har jag gett hunden en enda bettvinst (medvetet eller omedvetet, låt säga att hon tjuvnyper den) så har hon fått sin belöning redan. Tar jag henne då i kopplet eller säger åt henne att vi ska gå till bilen tänker hon inte "åååhnej, matte blev arg och jag fick inte bita en gång till".

Hon tänker snarare "Jaha, det var det passet. Nästa gång så jävlar!".

Man kan inte riktigt byta ut ärmen mot annan belöning heller, eftersom att man vill att ärmen ska vara den största belöningen.
 
Sv: Träningsmetod som jag fint ställer mig undan!

spelar det verkligen någon roll om hunden jobbar för klicket eller för din röst? om han går och latar sig och inte bjuder till så har du nog fastnat i samma fälla som jag gjorde, att jag började leda för mycket. men det går ju att rätta till så det är hunden som tigger och ber om att få lov att jobba, och inte tvärt om.

jag försöker att variera belöningarna, att ibland ge lite korv, ibland tjoar jag och klappar om, ibland kastar jag boll. har jag inget föremål med mig kan det få bli en pinne i skogen. inte alls särskilt avancerat och kräver ingen direkt planering.

och vill du ha en hund som avgudar dig och gör allt för ett vänligt ord så ska du nog satsa på schäfer nästa gång ;).

Om det spelar någon roll?! För mig är känslan otrolig när hunden går för att den vill jobba med mig. En helt annan känsla än när man vet att hunden vill ha sin gotta. Så ja, jag tycker att det spelar roll. Kanske bara är jag som är så petig?

Och Focus går inte och latar sig alls. Han är lika fartig som vanligt, full fräs medvetslös.
 
Sv: Träningsmetod som jag fint ställer mig undan!

och jag tycker att det är tråkigt att höra att folk som använder sig av klicker är en hög inskränkta hundplågare!
 
Sv: Träningsmetod som jag fint ställer mig undan!

latar sig = är inte 100 % engagerad i det han gör. många riktigt energiska hundar kan se väldigt flashiga ut när de går och dansar vid sidan utan att de egentligen jobbar särskilt hårt.

glömde säga innan att om jag märker att hunden verkligen gör sitt yttersta för att göra mig nöjd, då blir jag mer benägen än någonsin att belöna med allt jag har. har jag boll/godis i fickorna, då blir det det. också.
 
Sv: Träningsmetod som jag fint ställer mig undan!

Jag tycker det är tråkigt att folk är inskränkta på en "universalmetod" = klicker.

Jag har inte heller skrivit att relationen blir lidande, men JAG tycker inte om att gå omkring och känna mig som en matbar när jag tränar mina hundar.

Hur kan det inte vara en poäng? Låt säga nu att du lyckas få en hund som har samma glädje och fart utan godis. Som bara vill vara dig till lags. Skulle inte det kännas bättre än att behöva kolla fickorna innan träning så att hunden tycker det är kul på plan?

*delvis kl*

Jag känner en person som är jätteduktig med hundar. Hon har verkligen koll och hundarna (de jag sett med henne) respekterar och lyder henne utifrån i mitt tycke mycket små signaler. Jag har alltid beundrat denna hundägare för hennes förmåga, för själv har jag inte fått till det. jag har läst - jag vet inte hur många hundböcker - och jag har varit med på kurser och till och med SBKs instruktörsutbildningar.

Ändå har resultatet låtit vänta på sig. :crazy: Jag har insett att jag haft fel ras, att jag inte är en hundmänniska, att jag borde ha en lättare hundras, att jag nog inte borde ha hund alls... men envis som jag är, så har jag ändå velat ha hund.

Jag har alltid varit duktig på hästar och har utan några större ansträngningar fått även ganska buffliga individer att respektera och lyda mig.

Nu när jag läser denna tråd så börjar inse varför jag delvis misslyckats så med hundarna. Det har säkerligen med godiset och mitt eviga famlande efter rätt metod att göra! Jag har aldrig matat hästarna med godis egentligen. De har liksom bara lytt ändå. Däremot har jag lagt mig vinn om att bygga ett gott förtroende mellan mig och hästen så att denne litar på mig.

Nu har jag en ny hund och jag skall villigt erkänna att jag återigen funderat över om jag tagit mig vatten över huvudet. Helvild och tokig valp med energi för femton dvärgschnauzrar kan få den mest entusiastiske något modstulen.

Så jag har gett upp. Jag har kommit till ett läge där jag nästan inte bryr mig, eller jo, det gör jag så klart, men jag insåg ganska snart att jag inte har all tid i världen att tricksa och leka och fundera över rätt godis vid rätt tillfälle.

Hunden, som ägnat sig delvis åt rodeoshower varvat med tjurrusningar, visade sig dessutom att reagera på nästan exakt samma "hjälper" som jag använt med bångstyriga hästar. Jag behandlar numera hunden som en häst - så som jag kommunicerat med unghästar. Mycket sällan kommer det någon godbit ur min hand, däremot är jag uppmärksam på öronspel och kroppshållning hos hunden så att jag kan reagera mer intuitivt.

Peppar, peppar - relationen blir bättre och bättre och jag förväntar mig ingen direkt "lydnad" ännu - men det känns ganska bra hittills. Hunden har de senaste dagarna börjat söka mitt sällskap och fjäskar lite extra för att få vara nära mig. Förr har jag mer sökt hundens uppmärksamhet, vilket visat sig varit jobbigt, trögt och onaturligt för mig. Hästarna har följt mig i ganska stor utsträckning och jag har alltid önskat mig en hund på ung. samma sätt.

Ja, ja... vi får väl se. Ingen individ är den andra lik... Jag vill bara dela med mig av mina tankar nu när jag fått tillfälle att reflektera lite över var jag står i detta vinddrag mellan Jadzias skyddsträning och Migos skalbaggsinlärning. :cool:
 
Senast ändrad:
Sv: Träningsmetod som jag fint ställer mig undan!

jag tror att hundar och hästar är så olika så de inte går att jämföra. jag upplevde samma sak som du när jag skaffade hund. jag red alltid de vildaste hästarna och den sista jag hade kallades "benknäckaren" men hon blev i min vård otroligt lydig och lyhörd för små signaler. jag försökte träna valpen på samma sätt, med små små gester och utan så mycket ord. hundfan bara körde över mig fullständigt. jag gav inget godis innan jag började träna för tävling så det kan jag inte skylla på. mina gamla släktingar har haft fågelhundar och när de lärde ut hur hunden ska tas så var det inte på det moderna sättet precis. men loke fortsatte fara fram i världen med största flinet på läpparna.

men du har en poäng i att man gärna fjäskar för sin hund, på ett sätt som man inte gör med hästen. kanske har det med hästens storlek att göra, att det är väldigt viktigt att den respekterar oss, för annars kan det bli livsfarligt?
 
Sv: Träningsmetod som jag fint ställer mig undan!

nja, det har ju uttryckts i tråden att det är väldigt synd om klickerägarnas hundar för de blir aldrig ordentligt uppfostrade utan blir istället otrygga och ängsliga. jag minns inte vem eller vilka som skrev det. tills vidare är det bara biten om inskränkthet som är riktad till dig.

att ett sätt har visat sig fungera även på det vetenskapliga planet betyder inte att det är det enda rätta. det är det väl ingen som har påstått heller?
 
Sv: Träningsmetod som jag fint ställer mig undan!

jag tror att hundar och hästar är så olika så de inte går att jämföra. jag upplevde samma sak som du när jag skaffade hund. jag red alltid de vildaste hästarna och den sista jag hade kallades "benknäckaren" men hon blev i min vård otroligt lydig och lyhörd för små signaler. jag försökte träna valpen på samma sätt, med små små gester och utan så mycket ord. hundfan bara körde över mig fullständigt. jag gav inget godis innan jag började träna för tävling så det kan jag inte skylla på. mina gamla släktingar har haft fågelhundar och när de lärde ut hur hunden ska tas så var det inte på det moderna sättet precis. men loke fortsatte fara fram i världen med största flinet på läpparna.

men du har en poäng i att man gärna fjäskar för sin hund, på ett sätt som man inte gör med hästen. kanske har det med hästens storlek att göra, att det är väldigt viktigt att den respekterar oss, för annars kan det bli livsfarligt?

Intressanta tankar. Precis som du så har jag ansett att djurarterna är för olika och konstaterat att jag helt enkelt passar bättre ihop med flyktdjur än rovdjur - för att hårddra det. Eller för att hästen är dummare och därmed enklare att hantera.

Men hmm... tja.... jag skall fundera vidare och jag skall inte göra med denna hund som med den förra; anstränga mig så att vara rolig. Jag tror att just denna individ trivs bäst med en fast och varm hand. Energi finns redan.

Återkommer med uppdateringar! :D
 
Sv: Träningsmetod som jag fint ställer mig undan!

nja, det har ju uttryckts i tråden att det är väldigt synd om klickerägarnas hundar för de blir aldrig ordentligt uppfostrade utan blir istället otrygga och ängsliga. jag minns inte vem eller vilka som skrev det. tills vidare är det bara biten om inskränkthet som är riktad till dig.

att ett sätt har visat sig fungera även på det vetenskapliga planet betyder inte att det är det enda rätta. det är det väl ingen som har påstått heller?

Men det är ju precis likadant åt det andra hållet. Vi som korrigerar får höra allt från att våra hundar är rädda för att göra fel, att dom bestraffas i lydnaden för att vi blir förbannade/irriterade och att vi är allmänt oschyssta för att vi inte köper att klickermetoden är lika effektiv och går att applicera på precis allt. Vi "surar" på våra hundar. Det är ju inte sant.

Sen ska jag inte säga att jag aldrig blir irriterad på träning, men det är ju ingen jag strävar efter sas. Det hade jag kunnat bli även om jag bara shejpade.
 
Sv: Träningsmetod som jag fint ställer mig undan!

intressant! jag har aldrig sett en hund som reagerat något vidare på andras klickande än förarens. det har nog blivit runt 100 hundar vid det här laget, kanske ännu fler, som jag sett klickas i grupp. men ingen regel utan undantag :).

Min är en förklädd labrador, så allt som kan ha med mat att göra är väldigt intressant :D
 
Sv: Träningsmetod som jag fint ställer mig undan!

Håller med! :)

Att läsa/delta i diskussioner kring träning/träningsmetoder är alltid intressant...

Men kontentan blir - i alla fall för mej - ALLTID den samma:
DET FINNS INGEN ENSKILD METOD SOM FUNGERAR FÖR ALLA HUNDAR OCH ALLA FÖRARE I ALLA SITUATIONER!!

Som hundägare/tränare så tycker i alla fall jag att vi bör vara ödmjuka nog att inse att bara för att jag gör det jag tror på och anser är rätt så innebär inte det att detta handhavande passar alla andra - eller ens någon annan!!

För mej - personligen - handlar hundträning om en mix av "morot och piska". Jag använder klicker ibland men inte ibland, jag korriegrar beteenden som jag inte vill se hos hunden och förstärker med mej själv, kamp, bollar, näring osv när hunden gör det jag önskar.

Jag blir glad av att se hundägare/dressörer som kommer långt med sina hundar med metoder som passar just dem! Där hundarna är glada, pigga, sunda och intresserade av att samarbeta på ett positivt vis! OAVSETT metod!

/Swat
 
Sv: Träningsmetod som jag fint ställer mig undan!

Håller med! :)

Att läsa/delta i diskussioner kring träning/träningsmetoder är alltid intressant...

Men kontentan blir - i alla fall för mej - ALLTID den samma:
DET FINNS INGEN ENSKILD METOD SOM FUNGERAR FÖR ALLA HUNDAR OCH ALLA FÖRARE I ALLA SITUATIONER!!

Som hundägare/tränare så tycker i alla fall jag att vi bör vara ödmjuka nog att inse att bara för att jag gör det jag tror på och anser är rätt så innebär inte det att detta handhavande passar alla andra - eller ens någon annan!!

För mej - personligen - handlar hundträning om en mix av "morot och piska". Jag använder klicker ibland men inte ibland, jag korriegrar beteenden som jag inte vill se hos hunden och förstärker med mej själv, kamp, bollar, näring osv när hunden gör det jag önskar.

Jag blir glad av att se hundägare/dressörer som kommer långt med sina hundar med metoder som passar just dem! Där hundarna är glada, pigga, sunda och intresserade av att samarbeta på ett positivt vis! OAVSETT metod!

/Swat

:bow::bow::bow:
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp