Uppdateringstråd 33

Bukefalos 30 år!

Okej, nu har jag en hund som enligt domaren på utställningen står perfekt, kan inte bli bättre. Han vet hur man springer och ställer upp sig på kommando, jag rör honom aldrig. Han får jätte fina omdömen men bedöms som försiktig eftersom han inte gillade när domaren klämde och kände på honom. Hon sa att jag skulle låta många klämma på honom men jag känner inte många så det är jätte svårt. Men alla vi träffar får klappa och känna men det är ju så få.

Sen är han inte det minsta intresserad av främlingar heller, inte ens om någon sätter sig på huk är det säkert att han ids gå fram, då är han inte rädd, bara ointresserad. Han har ju allt liksom. Milou och matte.

Men att låta många känna på honom blir ju svårt men får fortsätta som nu att tvinga alla som kommer hem till mig känna och klappa så det blir så mycket övning jag nu kan få till.

Väldigt glad i alla fall att domaren spontant utan att jag frågade berömde hur fint han stod. Att vårt arbete gett resultat. Vi har haft lite ledigt efter utställningen från det och fokuserat på att stå på bord. Men nu är det dags igen imorgon att repetera och köra med tasstargetten direkt så vi inte lär in slarviga uppställningar.
 
Nackdelen med en hund som är superpeppig och bra på allt vi gör är att jag verkligen inte kan bestämma mig vad vi ska satsa på 😅 hade så mycket önskat att jag kunnat nörda ner i en gren utöver apporteringen/jakten och bli riktigt bra på det. I stället för som nu att vi gör lite allt möjligt och inte riktigt hinner med att komma vidare i något 🙄
Kan inte bestämma mig för om jag tycker rally eller lydnad är roligast. Är rätt trött på alla skyltar som ska släpas fram och hållas ordning på. Eller att komma till en tävlingsplats och inte veta vad som väntar. Som tex en bana som bara består av skyltar som man blir yr av för att domaren tyckte det var kul😵‍💫 men jag har många vänner som tränar rally så stor gemenskap där. Medans lydnaden känns rätt.. stel och enformig? När vi tränat det har det dock känts som det passar oss rätt bra. Smidigare på något vis att utöva och tydligare. Så känns roligare på det viset.

Ville lägga till en gren där nosen får användas, vilket resulterat i att vi sökt både eukalyptus och kong och jag kan inte bestämma mig för vilket vi ska köra på 😅

Skönt med apporteringen som är det som vi båda verkligen aldrig vill släppa. Men den är lite svårare att få till ihop med andra och i tävling då vi bor lite utanför 😅 Så vill ha någon gren vid sidan av också som är mer lättillgänglig.

Ja vi nördade ju som tusan i agility ett tag med men det la vi på hyllan för han blev för stressad av det och skaderisken var för stor. Hoopers(det var bara tanter som höll mig sällskap) och freestyle(jag insåg att jag aldrig skulle ha fantasi att sätta ihop ett program)har vi också haft en fot i😂
 
Rallykursen slutade som den började, helt åt helvete.

Jag gjorde alla förberedelser som jag brukar, gick promenad ett tag innan och kom till klubben tidigare. Passade på att jobba med hans fokus medan vi väntade på att få gå banan. Vi var näst sist så det tog ändå en stund och jag tyckte att jag hade honom med mig helt okej när det väl var vår tur.

Men så fort vi klev in på banan sket det sig totalt. Nosen i backen som en magnet och inget i denna värld kunde rubba honom. Jag fick honom att sitta vid starten men det var allt. Fortsätt till nästa bara, sa domaren. Gjorde det medan jag försökte få kontakt, vi kommer med viss möda till nästa skylt. Åh, säger hund, en perfekt pryl att pinka på. :idea: Då tyckte jag att det fick räcka. Kanske vi hade kommit runt om jag tjatat mer, men jag ville inte lägga den pressen på en redan distraherad hund. Vi hade ändå blivit diskade om det var en riktig tävling.

Man fick en till chans att gå banan senare om man ville, men det fick vara. Jag tror inte att det hade gått bättre den gången ändå, med massa andra hundar före som lämnar spännande doftspår och så mig i andra änden av snöret med gråten i halsen.

Bra kämpat sa instruktören och domaren men det känns mest som nåt dom sa för att vara snälla. Jag har aldrig känt mig så värdelös som hundförare. :cry:
 
Rallykursen slutade som den började, helt åt helvete.

Jag gjorde alla förberedelser som jag brukar, gick promenad ett tag innan och kom till klubben tidigare. Passade på att jobba med hans fokus medan vi väntade på att få gå banan. Vi var näst sist så det tog ändå en stund och jag tyckte att jag hade honom med mig helt okej när det väl var vår tur.

Men så fort vi klev in på banan sket det sig totalt. Nosen i backen som en magnet och inget i denna värld kunde rubba honom. Jag fick honom att sitta vid starten men det var allt. Fortsätt till nästa bara, sa domaren. Gjorde det medan jag försökte få kontakt, vi kommer med viss möda till nästa skylt. Åh, säger hund, en perfekt pryl att pinka på. :idea: Då tyckte jag att det fick räcka. Kanske vi hade kommit runt om jag tjatat mer, men jag ville inte lägga den pressen på en redan distraherad hund. Vi hade ändå blivit diskade om det var en riktig tävling.

Man fick en till chans att gå banan senare om man ville, men det fick vara. Jag tror inte att det hade gått bättre den gången ändå, med massa andra hundar före som lämnar spännande doftspår och så mig i andra änden av snöret med gråten i halsen.

Bra kämpat sa instruktören och domaren men det känns mest som nåt dom sa för att vara snälla. Jag har aldrig känt mig så värdelös som hundförare. :cry:
Alla hundar är inte för alla sporter tyvärr ♥️ bra kämpat ändå att åka dit och försöka vara med även om du misstänkte att det inte skulle gå så bra.
Visst går noseworken bättre? Fokusera på det framöver, sen kan du ju testa rallyn igen framöver om du vill och se om det går bättre :)

När jag gick hoopers kurs med Tilda så var hon den absolut långsammaste och fixade inte att gå nånstans självständigt 🙈 sista gången fick jag henne att åtminstone trava genom banan med massa pepp och godis plus att jag fick vara med och visa, gick absolut inte att fjärrstyra för fem öre, då gick hon inte ens framåt. Man kan ju tycka att en Whippet borde kunna röra sig lite snabbt genom en sån bana men nej, inte hennes grej 😅
 
Rallykursen slutade som den började, helt åt helvete.

Jag gjorde alla förberedelser som jag brukar, gick promenad ett tag innan och kom till klubben tidigare. Passade på att jobba med hans fokus medan vi väntade på att få gå banan. Vi var näst sist så det tog ändå en stund och jag tyckte att jag hade honom med mig helt okej när det väl var vår tur.

Men så fort vi klev in på banan sket det sig totalt. Nosen i backen som en magnet och inget i denna värld kunde rubba honom. Jag fick honom att sitta vid starten men det var allt. Fortsätt till nästa bara, sa domaren. Gjorde det medan jag försökte få kontakt, vi kommer med viss möda till nästa skylt. Åh, säger hund, en perfekt pryl att pinka på. :idea: Då tyckte jag att det fick räcka. Kanske vi hade kommit runt om jag tjatat mer, men jag ville inte lägga den pressen på en redan distraherad hund. Vi hade ändå blivit diskade om det var en riktig tävling.

Man fick en till chans att gå banan senare om man ville, men det fick vara. Jag tror inte att det hade gått bättre den gången ändå, med massa andra hundar före som lämnar spännande doftspår och så mig i andra änden av snöret med gråten i halsen.

Bra kämpat sa instruktören och domaren men det känns mest som nåt dom sa för att vara snälla. Jag har aldrig känt mig så värdelös som hundförare. :cry:
Du har inte funderat på att chipkastrera honom en period för att se om det hjälper
 
Du har inte funderat på att chipkastrera honom en period för att se om det hjälper

Han har skött sig bra även när det varit löptik med på kursen så jag har svårt att tro att det bara är hormoner som spelar in i att det blir såhär. Den här gången var det väldigt många intryck, för det var inte bara vår grupp där utan en agilitykurs också. Massor av hundar och folk i rörelse och ett konstant skällande både ute på planen och i bilarna på parkeringen.

Vi var dessutom ekipage 8 av 9 i turordningen så det blev en ganska lång väntan. Jag tog ut honom i god tid för att värma upp men det kan lika gärna ha blivit så att han bränt batteriet pga allt stoj runtomkring och uppvärmningen tog det lilla som var kvar. Vips så har jag en överstimulerad hund som verkligen inte är kapabel att prestera, och desperat måste nosa för att lugna sig själv. Jag känner igen beteendet för jag lider själv av samma problem, den enda skillnaden är att jag gör annat än nosa för att varva ner.

Det är i alla fall min teori kring varför det blev haveri. Han har ju kunnat göra helt okej ifrån sig ett par gånger, på exakt samma plats och med samma hundar närvarande.

Eftersom jag inte kan kontrollera miljön överallt och det i rallysammanhang ofta verkar vara ganska stimmigt så är den enklaste lösningen att släppa det och fokusera på annat. Nosework har ju gått bra och om jag skulle chippa så får jag vänta ett helt år innan vi kan gå doftprov och eventuellt försöka tävla. Den uppoffringen vill jag inte göra nu.
 
Han har skött sig bra även när det varit löptik med på kursen så jag har svårt att tro att det bara är hormoner som spelar in i att det blir såhär. Den här gången var det väldigt många intryck, för det var inte bara vår grupp där utan en agilitykurs också. Massor av hundar och folk i rörelse och ett konstant skällande både ute på planen och i bilarna på parkeringen.

Vi var dessutom ekipage 8 av 9 i turordningen så det blev en ganska lång väntan. Jag tog ut honom i god tid för att värma upp men det kan lika gärna ha blivit så att han bränt batteriet pga allt stoj runtomkring och uppvärmningen tog det lilla som var kvar. Vips så har jag en överstimulerad hund som verkligen inte är kapabel att prestera, och desperat måste nosa för att lugna sig själv. Jag känner igen beteendet för jag lider själv av samma problem, den enda skillnaden är att jag gör annat än nosa för att varva ner.

Det är i alla fall min teori kring varför det blev haveri. Han har ju kunnat göra helt okej ifrån sig ett par gånger, på exakt samma plats och med samma hundar närvarande.

Eftersom jag inte kan kontrollera miljön överallt och det i rallysammanhang ofta verkar vara ganska stimmigt så är den enklaste lösningen att släppa det och fokusera på annat. Nosework har ju gått bra och om jag skulle chippa så får jag vänta ett helt år innan vi kan gå doftprov och eventuellt försöka tävla. Den uppoffringen vill jag inte göra nu.
Tycker det låter vettigt att satsa på nosework och sen kan ni ju, längre fram om du känner för det och hunden blivit mer van vid att vara ute i miljöer tack vare noseworken, plocka upp rallyn igen, eller strunta i det. Man ska ha roligt - både hund och förare - när man tränar så gör det ni trivs med båda två. Tycker ändå att ni har gjort jättefina framsteg!
 
Idag fyller dessa två o deras änglasyster 3 år :nailbiting: De va ju nyss jag hämtade hem tre små valpskrällen, vad hände med tiden? Grattis till mina små odjur :heart
 

Bifogade filer

  • 05973278-1D6C-44F2-B893-E8DA688F9612.webp
    05973278-1D6C-44F2-B893-E8DA688F9612.webp
    159,7 KB · Visningar: 682
Knut är verkligen guld värd ♥️
Idag när vi skulle till hästarna hade två gått genom en grind som hängde o elen knäppte. Så jag ville inte ha honom nära hästar eller el och så behövde jag hans koppel/halsband för att leda en häst (fanns ingen grimma just där)
Då vet jag att säger jag ”sitt, stanna” då sitter han fasen där tills ja kommer igen 🥰
Jag skulle stänga av el, laga staket, fånga häst o trockla tillbaka dem.
Kom till Knut igen o han blir jätteglad men ja känner att ja vill kolla igenom hästarna mer än jag gjort så de inte skadat sig.
Så, ”sitt, stanna” igen och sen fick jag gå en låååång bit innan ja kunde kolla igenom hästar. Vid pilen satt han o jag tog kortet när ja kommit runt kullen.
 

Bifogade filer

  • IMG_1746.webp
    IMG_1746.webp
    283,4 KB · Visningar: 748
Prova så vet du åtminstone säkert sen? :) Det är inte ovanligt att hundar som är svårklippta hemma sköter sig bättre på bortaplan med nån som är erfaren.
Mmmmm. Förr hände det att jag klippte klor på andras "svåra" hundar. Gick finfint.

Nu har jag haft två egna i rad jag knappt kunnat klippa. Nuvarande slipar jag :(
 
Måste förresten berätta att domaren igår bjöd på veckans garv. Vid fikat frågade hon om det var en jaktlabbe jag har. Nä, då hade han nog haft mer arbetsmoral, sa jag. 😅

Känns lite tragikomiskt på nåt sätt att folk känner sig tvungna att fråga. Hur fläskiga är dom klassiska labbar dom ser i vanliga fall, om min kan skapa såna funderingar? 🫣
 
Nackdelen med en hund som är superpeppig och bra på allt vi gör är att jag verkligen inte kan bestämma mig vad vi ska satsa på 😅 hade så mycket önskat att jag kunnat nörda ner i en gren utöver apporteringen/jakten och bli riktigt bra på det. I stället för som nu att vi gör lite allt möjligt och inte riktigt hinner med att komma vidare i något 🙄
Kan inte bestämma mig för om jag tycker rally eller lydnad är roligast. Är rätt trött på alla skyltar som ska släpas fram och hållas ordning på. Eller att komma till en tävlingsplats och inte veta vad som väntar. Som tex en bana som bara består av skyltar som man blir yr av för att domaren tyckte det var kul😵‍💫 men jag har många vänner som tränar rally så stor gemenskap där. Medans lydnaden känns rätt.. stel och enformig? När vi tränat det har det dock känts som det passar oss rätt bra. Smidigare på något vis att utöva och tydligare. Så känns roligare på det viset.

Ville lägga till en gren där nosen får användas, vilket resulterat i att vi sökt både eukalyptus och kong och jag kan inte bestämma mig för vilket vi ska köra på 😅

Skönt med apporteringen som är det som vi båda verkligen aldrig vill släppa. Men den är lite svårare att få till ihop med andra och i tävling då vi bor lite utanför 😅 Så vill ha någon gren vid sidan av också som är mer lättillgänglig.

Ja vi nördade ju som tusan i agility ett tag med men det la vi på hyllan för han blev för stressad av det och skaderisken var för stor. Hoopers(det var bara tanter som höll mig sällskap) och freestyle(jag insåg att jag aldrig skulle ha fantasi att sätta ihop ett program)har vi också haft en fot i😂
Låter som mig, jag har provat allt utom nosework/specialsök. Lydnad, rally, agility och freestyle och nu utställning. Jag har rallyskyltar men ofta gör jag upp en bana i huvudet och kör på det. Kan hålla med om att det kan vara stressigt att inte veta inför en rallytävling men mig sporrar det bara mer att jag måste vara i topp på alla momenten.

Svårt att välja bland allt!
 
Han har skött sig bra även när det varit löptik med på kursen så jag har svårt att tro att det bara är hormoner som spelar in i att det blir såhär. Den här gången var det väldigt många intryck, för det var inte bara vår grupp där utan en agilitykurs också. Massor av hundar och folk i rörelse och ett konstant skällande både ute på planen och i bilarna på parkeringen.

Vi var dessutom ekipage 8 av 9 i turordningen så det blev en ganska lång väntan. Jag tog ut honom i god tid för att värma upp men det kan lika gärna ha blivit så att han bränt batteriet pga allt stoj runtomkring och uppvärmningen tog det lilla som var kvar. Vips så har jag en överstimulerad hund som verkligen inte är kapabel att prestera, och desperat måste nosa för att lugna sig själv. Jag känner igen beteendet för jag lider själv av samma problem, den enda skillnaden är att jag gör annat än nosa för att varva ner.

Det är i alla fall min teori kring varför det blev haveri. Han har ju kunnat göra helt okej ifrån sig ett par gånger, på exakt samma plats och med samma hundar närvarande.

Eftersom jag inte kan kontrollera miljön överallt och det i rallysammanhang ofta verkar vara ganska stimmigt så är den enklaste lösningen att släppa det och fokusera på annat. Nosework har ju gått bra och om jag skulle chippa så får jag vänta ett helt år innan vi kan gå doftprov och eventuellt försöka tävla. Den uppoffringen vill jag inte göra nu.
Hur gammal är han? Kanske behöver han mogna lite innan han klarar stimmiga miljöer? Milou är en helt annan hund nu mot när vi började med rally. Jag slutade med rally för ungefär 3 år sedan och det är först nu jag börjat sakna det och börjat träna igen och jag hoppas han ska kunna fokusera helt på mig nu även på tävlingar när han blivit mer vuxen mentalt. Känns som var sak har sin tid.
 
Hur gammal är han? Kanske behöver han mogna lite innan han klarar stimmiga miljöer? Milou är en helt annan hund nu mot när vi började med rally. Jag slutade med rally för ungefär 3 år sedan och det är först nu jag börjat sakna det och börjat träna igen och jag hoppas han ska kunna fokusera helt på mig nu även på tävlingar när han blivit mer vuxen mentalt. Känns som var sak har sin tid.

Han är snart fyra år så åldern är ingen ursäkt längre. 🙃 Det enda jag kan göra är att störningsträna mer på massa olika platser och se om det gör nån skillnad över tid men jag är inte optimistisk.

Oavsett hur mycket träning jag lägger ner på störningar så känns det som att kapitlet rallylydnad är över för oss. Jämför man hur han är på rallybanan och hur han är i nosework så är det som två olika hundar. Jag är inte en tillräckligt duktig hundförare för att få honom lika motiverad i båda grenarna, och på klubben har jag bara fått tips om saker jag redan provat och som inte funkat. Det är surt men det är bara att inse att det inte blev bättre än såhär. 💔
 
Han är snart fyra år så åldern är ingen ursäkt längre. 🙃 Det enda jag kan göra är att störningsträna mer på massa olika platser och se om det gör nån skillnad över tid men jag är inte optimistisk.

Oavsett hur mycket träning jag lägger ner på störningar så känns det som att kapitlet rallylydnad är över för oss. Jämför man hur han är på rallybanan och hur han är i nosework så är det som två olika hundar. Jag är inte en tillräckligt duktig hundförare för att få honom lika motiverad i båda grenarna, och på klubben har jag bara fått tips om saker jag redan provat och som inte funkat. Det är surt men det är bara att inse att det inte blev bättre än såhär. 💔
Det kanske inte gör något att det inte blev bättre när det finns massor annat du kan göra istället?
 
Jag har inte tränat med Trassel att stå uppställd på 9 dagar och det var dumt. Hundskrället får bara till det 20 % av gångerna nu. Jag var tvungen att titta om jag hade video på ultrarapid för att han var så snabb hela, hela tiden, man såg det direkt när jag sa att vi skulle träna. Han kunde inte hålla sig still en sekund för det spratt i honom av glädje och energi.

Super duper bra att han gillar det vi gör men kombinationen hund i ultrarapid och stå uppställd som utställning är inte lätt att träna.


Vi får ofta det ”problemet”. Han vill allt, är så laddad och jag hinner inte klicka eller säga bra i exakt rätt stund. Filmar ofta för att se och majoriteten av gångerna är det ju jag som är felet. Jag missar ett perfekt läge helt, ser det inte framifrån, klickar för sent eller råkar klicka på ett resultat jag inte vill för att han byter så snabbt. Han står stilla när jag säger till honom, då är han som en staty. Vill bara ha en lite långsammare staty så jag med min tröga hjärna hänger med för precis den glädjen han har vill jag ha i alla mina hundar så bakläxa till mig.

Bättre än på bilden blev det några gånger men jag vill vara noga med frambenen eftersom det är det han lärt sig sist så nöjde mig så för ikväll fast jag inte var riktigt nöjd och nya tag igen imorgon
IMG_7046.webp
 
Det kanske inte gör något att det inte blev bättre när det finns massor annat du kan göra istället?

Kanske inte, men jag tror jag behöver tid för att processa besvikelsen och styra om. Jag hoppades så mycket på att det skulle hjälpa att gå kurs men istället blev det platt fall.

Vet inte vad mer vi skulle kunna göra utöver nosework. Det känns otäckt att ens prova nåt nytt ifall det skulle gå lika dåligt, och det kryllar inte direkt av kurser som kan ge inspiration. Nu har vi provat rally och nosework, det som återstår av lokala BKs utbud är agility som jag har noll intresse av, eller nånting inom brukset. Hur vi ska fixa det när vi inte ens fixar rally där man får prata med och peppa hunden under pågående moment, det vete gudarna. :crazy:
 
Kanske inte, men jag tror jag behöver tid för att processa besvikelsen och styra om. Jag hoppades så mycket på att det skulle hjälpa att gå kurs men istället blev det platt fall.

Vet inte vad mer vi skulle kunna göra utöver nosework. Det känns otäckt att ens prova nåt nytt ifall det skulle gå lika dåligt, och det kryllar inte direkt av kurser som kan ge inspiration. Nu har vi provat rally och nosework, det som återstår av lokala BKs utbud är agility som jag har noll intresse av, eller nånting inom brukset. Hur vi ska fixa det när vi inte ens fixar rally där man får prata med och peppa hunden under pågående moment, det vete gudarna. :crazy:
Förstår dig :heart
 
Kanske inte, men jag tror jag behöver tid för att processa besvikelsen och styra om. Jag hoppades så mycket på att det skulle hjälpa att gå kurs men istället blev det platt fall.

Vet inte vad mer vi skulle kunna göra utöver nosework. Det känns otäckt att ens prova nåt nytt ifall det skulle gå lika dåligt, och det kryllar inte direkt av kurser som kan ge inspiration. Nu har vi provat rally och nosework, det som återstår av lokala BKs utbud är agility som jag har noll intresse av, eller nånting inom brukset. Hur vi ska fixa det när vi inte ens fixar rally där man får prata med och peppa hunden under pågående moment, det vete gudarna. :crazy:
Är det kurser i själva specialgrenen i brukset eller är det brukslydnaden? Jag tänker att ni kan prova en spårkurs, och strunta helt i lydnaden. Han verkar ju gilla nosarbete och det är tillräckligt olikt nw för att inte påverka det. Och du kan träna bara för aktivering utan krav på prestation.
Eller skippa brukshundsklubben och leta efter någon som arrangerar kurs i viltspår. Där kan ni säkert gå proven också om du vill, det är ingen lydnadsdel som ska bedömas på en appellplan med där.

Spårkurser finns även digitala om du vill prova. Eller börja testa själv. Det är svårt att göra fel men kan vara trixigt att problemsöka själv om man inte riktigt får till det. Då frågar man om tips i spårtråden på Buke 😊
 
Kanske inte, men jag tror jag behöver tid för att processa besvikelsen och styra om. Jag hoppades så mycket på att det skulle hjälpa att gå kurs men istället blev det platt fall.

Vet inte vad mer vi skulle kunna göra utöver nosework. Det känns otäckt att ens prova nåt nytt ifall det skulle gå lika dåligt, och det kryllar inte direkt av kurser som kan ge inspiration. Nu har vi provat rally och nosework, det som återstår av lokala BKs utbud är agility som jag har noll intresse av, eller nånting inom brukset. Hur vi ska fixa det när vi inte ens fixar rally där man får prata med och peppa hunden under pågående moment, det vete gudarna. :crazy:
Jag har märkt att om jag gör uppehåll några månader och sen kommer tillbaka och tränar på samma sak igen så kan det gå jättebra. Har äntligen lärt Virrpannan att apportera utan att spotta ut apporten vid avlämning med mängdträning i vintras och långt uppehåll tills nyligen . Nu tycker hon det är roligt. Har också efter kämpande lärt henne att gå fot och bära apporten.
Så om noseworken går bra prova att släppa rallyn och kör bara nosework ett tag. Prova sen att gå tillbaka till rallyn. Med ett långt uppehåll så släpper jag även negativa förväntningar hos mig själv vilket hunden kanske känner av.
Det blir mer av ” Nu ska vi se om du kommer ihåg något av det här” och sen blir jag jätteglad när hunden faktiskt kommer ihåg.
Vilket smittar av sig på hunden.
Kan vara värt att prova. Sen om ni kommer ut på noseworktävlingar så kommer han bli mer van vid nya miljöer. Då kanske rallyn fungerar bättre. Vi som har mer störningskänsliga och lite egensinniga hundar behöver mycket mer tid.
Och 4 år är väl ingenting? Nosework och rally kan du köra långt upp i åldrarna.
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp