Uppdateringstråd 33

Bukefalos 30 år!

Vi är på patrullhundkurs igen och idag ville de se hur hon tog sig an ett riktigt långt spår. Inga apporter och många terrängskiften. På slutet gick vi från träsk till snustorrt berg med vitlav. Hon var lite trött sista 200 m, jag hade också släppt linan pga svår terräng och då slarvade hon lite. Men hon klarade hela distansen! Tidigare har hon spårat max 650 m dvs har ingen direkt träning i spårkondition. Liggtiden var ca 80 min.

Efter lunch blev det ett antal ljudövningar och till sist lite fast bevakning. Hon jobbade sååå fint och laddar verkligen om i bilen. Hon är bara 15 månader nu så det blir spännande att se hur hon är om ett år.

Screenshot_20260720_124901_Trackfellow.webp
 
Vi är på patrullhundkurs igen och idag ville de se hur hon tog sig an ett riktigt långt spår. Inga apporter och många terrängskiften. På slutet gick vi från träsk till snustorrt berg med vitlav. Hon var lite trött sista 200 m, jag hade också släppt linan pga svår terräng och då slarvade hon lite. Men hon klarade hela distansen! Tidigare har hon spårat max 650 m dvs har ingen direkt träning i spårkondition. Liggtiden var ca 80 min.

Efter lunch blev det ett antal ljudövningar och till sist lite fast bevakning. Hon jobbade sååå fint och laddar verkligen om i bilen. Hon är bara 15 månader nu så det blir spännande att se hur hon är om ett år.

Visa bifogad fil 188442
Gud vad kul det låter när du uppdaterar om Fly!
Hade jag orkat/hunnit med mer hundträning så hade jag gärna kört patrull eller SAR.
 
Behöver råd,
Vi har en ny hund i livet. En annan liten hanhund lika stor som Trassel ungefär. I början var det ömsesidigt gruff men nu är det mest Trassel som startar och mini hänger på. Trassel är nu den mest oroliga, om vi går promenad kan han efter en stund gå med på att vi går bredvid mini på vägen. Hemma hade vi kompostgaller men det blir så tråkigt att behöva stänga dom ute hela tiden. Mini gillar sin bur så en stund fick han vila i den i hallen/köket och mina grabbar myste i soffan. Då gick Trassel inte ens fram till Minis galler utan låg hos mig. Men större delen av tiden var mina grabbar i sovrummet med galler för.

Det är bara andra gången vi ses med hundarna och båda gångerna har vi gått promenad först. Hur ska jag hjälpa Trassel att inte gå igång och bli så stirrig på Mini? Vill ju inte att det ska bli bråk. Vore ju mysigt om alla tre hundarna kunde vara med och gosa i soffan utan att något händer. Milou litar jag på men inte Trassel fullt ut men jag vet inte om det är jag som är nojig.

Är det bara att ge dom mer tid? Mini är också osäker med nya hundar och svarar ju Trassel. Vad mer kan vi göra?
 
Och jag upptäckte återigen vilken tur att jag valde min ras. Jag är ju pälsdjursallergiker sen jag föddes skulle jag tro. Fick lämna ifrån mig min kanin när jag var 5 år för att jag hade så mycket problem med andningen. Var allergisk mot kompisarnas marsvin också. Men mina grabbar har jag aldrig känt av.

Jag är allergisk mot päls och i stallet mot hö och kunde få besvär av hästarna men då är man ju mer ute och även pollen. Var allergisk mot en väns hund när hon var hemma hos mig men hade lite förträngt det.

Igår med en pälsad hund som fällde lite reagerade min kropp nästan direkt. Halsen snörptes åt och det var svårt att andas. Som tur är har jag min astma medicin och fick gå iväg två gånger för att ta den. Tänker inte låta allergin bestämma så jag kör vidare men alltid med Bricanylen med mig. Måste bara komma ihåg att ta med den.

Är det någon mer här som är allergisk mot pälsdjur men kör på ändå?
 
Min normalt sett glada och frimodig ahund har blivit alltmer lättstressad. Han sliter och drar i kopplet när vi kommer till nya platser och nya människor. Sitter lugnt om jag stannar men vid första steget far han iväg - om han får.
Vi var på välbesökt trädgårdskonset idag. Han hade fullt upp att stirra på allt och försöka koma fram till andra hundar.
Jag sattpå en stol och han växlade mellan knä och marken. Till slut blev det så mycket att ha kräktes.
Lille vännen. Tror jag behöver ta det lugnare.

Förut har jag kunnat binda honom vid ett bord och gå och beställa mat eller fika. Nu gnyr han. Var är min lugna coola kille. Ångrar djupt den där sexmånaders chipkasteringen för halvannat år sedan.
 
Och jag upptäckte återigen vilken tur att jag valde min ras. Jag är ju pälsdjursallergiker sen jag föddes skulle jag tro. Fick lämna ifrån mig min kanin när jag var 5 år för att jag hade så mycket problem med andningen. Var allergisk mot kompisarnas marsvin också. Men mina grabbar har jag aldrig känt av.

Jag är allergisk mot päls och i stallet mot hö och kunde få besvär av hästarna men då är man ju mer ute och även pollen. Var allergisk mot en väns hund när hon var hemma hos mig men hade lite förträngt det.

Igår med en pälsad hund som fällde lite reagerade min kropp nästan direkt. Halsen snörptes åt och det var svårt att andas. Som tur är har jag min astma medicin och fick gå iväg två gånger för att ta den. Tänker inte låta allergin bestämma så jag kör vidare men alltid med Bricanylen med mig. Måste bara komma ihåg att ta med den.

Är det någon mer här som är allergisk mot pälsdjur men kör på ändå?
Inte jag men en bekants dotter tävlade häst på hög nivå. Hon hade mask vid all hantering av foder och ryktade med dammsugare
 
Inte jag men en bekants dotter tävlade häst på hög nivå. Hon hade mask vid all hantering av foder och ryktade med dammsugare
Oj, ja då är man engagerad. När jag var runt 12 sa läkarna att jag aldrig mer skulle kunna hålla på med hästar men jag var envis och var noga och borstade ute så ofta det gick och noga med att ha kläder antingen i garaget/förrådet eller stallet och aldrig rörde vid något hemma förrän jag bytt om och tvättat händerna och sen duschat. Men jag tyckte det blev bättre med åren.
 
Min normalt sett glada och frimodig ahund har blivit alltmer lättstressad. Han sliter och drar i kopplet när vi kommer till nya platser och nya människor. Sitter lugnt om jag stannar men vid första steget far han iväg - om han får.
Vi var på välbesökt trädgårdskonset idag. Han hade fullt upp att stirra på allt och försöka koma fram till andra hundar.
Jag sattpå en stol och han växlade mellan knä och marken. Till slut blev det så mycket att ha kräktes.
Lille vännen. Tror jag behöver ta det lugnare.

Förut har jag kunnat binda honom vid ett bord och gå och beställa mat eller fika. Nu gnyr han. Var är min lugna coola kille. Ångrar djupt den där sexmånaders chipkasteringen för halvannat år sedan.
Vad jobbigt, märker du skillnad i samband med chippet? Pratade med både en instruktör på en kurs och veterinär om att kastrera Trassel eller inte. Jag vill helst inte göra det och dom sa att eftersom han ibland är försiktig i nya sammanhang men inte rädd så behöver han ha kvar testosteronet för att inte bli oroligare och så det inte senare skulle kunna utvecklas till rädslor. Är det så det blivit med Oskar?
 
Behöver råd,
Vi har en ny hund i livet. En annan liten hanhund lika stor som Trassel ungefär. I början var det ömsesidigt gruff men nu är det mest Trassel som startar och mini hänger på. Trassel är nu den mest oroliga, om vi går promenad kan han efter en stund gå med på att vi går bredvid mini på vägen. Hemma hade vi kompostgaller men det blir så tråkigt att behöva stänga dom ute hela tiden. Mini gillar sin bur så en stund fick han vila i den i hallen/köket och mina grabbar myste i soffan. Då gick Trassel inte ens fram till Minis galler utan låg hos mig. Men större delen av tiden var mina grabbar i sovrummet med galler för.

Det är bara andra gången vi ses med hundarna och båda gångerna har vi gått promenad först. Hur ska jag hjälpa Trassel att inte gå igång och bli så stirrig på Mini? Vill ju inte att det ska bli bråk. Vore ju mysigt om alla tre hundarna kunde vara med och gosa i soffan utan att något händer. Milou litar jag på men inte Trassel fullt ut men jag vet inte om det är jag som är nojig.

Är det bara att ge dom mer tid? Mini är också osäker med nya hundar och svarar ju Trassel. Vad mer kan vi göra?
Två träffar när ena hunden dessutom är osäker på andra är ju ingenting. Ge dem tid att lära känna varandra.
 
Gud vad kul det låter när du uppdaterar om Fly!
Hade jag orkat/hunnit med mer hundträning så hade jag gärna kört patrull eller SAR.
Det är jättekul! Väldigt lite cirkuskonster och väldigt mycket funktion. Och det är häftigt när de får använda alla sina sinnen för att lösa uppgiften och att få se hur lång tid de faktiskt orkar jobba.

Idag har vi gått vår första patrullstig och fick markeringar på både ljud och vind :). Och så verkar poletten vara påväg ner på de passiva markeringarna i spåret
 
Två träffar när ena hunden dessutom är osäker på andra är ju ingenting. Ge dem tid att lära känna varandra.
Ja visst finns det inget som säger att det inte kommer gå om det inte blir redan på direkten? Det är väl bara att fortsätta som vi gör nu tills Trassel är trygg med Mini?
 
Vad jobbigt, märker du skillnad i samband med chippet? Pratade med både en instruktör på en kurs och veterinär om att kastrera Trassel eller inte. Jag vill helst inte göra det och dom sa att eftersom han ibland är försiktig i nya sammanhang men inte rädd så behöver han ha kvar testosteronet för att inte bli oroligare och så det inte senare skulle kunna utvecklas till rädslor. Är det så det blivit med Oskar?
Jag upplevde honom som frimodig och obekymrad av det mesta. Men så kom det en tid när han var stökig, red på andra hundar, kaxade sig oh sökte bråk med andra.

Så jag tänkte att jag skulle bryta det med en kort period med chip. Han blev behagligare och inte lika "grabbig". Hans enda testikel blev till ett pyttelitet mjukt majskorn. Med tiden blev han ljudkänsligare, skäller på allt som han uppfattar kommer in i vår sfär. Postbilen, cyklister, joggare, bilar som kommer in på gården.

Självklart kan jag inte garantera att det är chipet. Men först nu börjar hans (enda) testikel fyllas lite.

Och han blir stressad, det blev en nyhet efter chipet.Jag ska försöka vara lite försiktigare med att utsätta honom för folk och miljöer och se om det sakta går att få tillbaka min obekymrade lugna glada kille.
 
Ja visst finns det inget som säger att det inte kommer gå om det inte blir redan på direkten? Det är väl bara att fortsätta som vi gör nu tills Trassel är trygg med Mini?
Nu är jag ju van vid mina som absolut inte(!) har åsikten att allt som lever är nya potentiella bästisar, men jag har hittills bara blivit förvånad om mina hundar från början uppskattar sällskapet av andra hundar (undantaget andra salukis då). Nu vet jag ju inte precis hur de olika hundarna fungerar i din situation, men det låter ju inte på dig som om de är aggressiva och avskyr att se varandra? Då behöver de nog bara få lära känna varandra. Visst finns det hundar som möter andra och direkt tänker: "Tjohoo! Ny bästa kompis!" och umgås som om de aldrig gjort annat, men det är ett beteende jag mest ser hos typ... golden retrievers :p
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp