Uppdateringstråd nr 24

[Lillefrun]

Min lilla Alvin är krullig och gyllene i pälsen, när den är kort är han nästan vit men ju längre den blir desto mörkare blir den. Han är jätte fin nu men vet inte hur lång den ska bli. Ett experiment. Tänker när han blir svår att borsta.

Och Milou har blivit rejält solbränd så pass att vissa undrar om jag trimmat honom annorlunda eller knappt förstår att det är samma hund

Har påmints om hur mycket det underlättar att bada en hund för att borstningen blir så mycket lättare när hunden är ren så ska bada dom mer, satsar på var tredje/var fjärde vecka kanske.

 

[Hedinn]

Brutit ut lite inlägg, skapat en tråd för diskussioner/uppdateringar kring freestyleträning och -tävling, den hittar ni här:
https://www.bukefalos.se/threads/freestyletraden.1500647/

Och inläggen kring försäkringspremiehöjningar flyttades till den befintliga som behandlar det ämnet, här:
https://www.bukefalos.se/threads/fo...eringstrad-nr-24.1499478/page-5#post-19586773

/Mod

 

[tuaphua]

Idag tror jag att det verkligen sjönk in att nu är hon borta. Och det gör ännu mer ont. Har grinat typ hela dagen. Det är en så enorm saknad. Allt påminner om henne. Jag kommer på mig själv hela tiden att inte göra saker jag ständigt gör under dagen med henne annars. Det är så tyst, tomt och allt gör så ont. Sambon är så klart också ledsen. Men jag ser att han är orolig för mig med, stackarn.

Sambon ringde uppfödaren samma dag hon gick bort för att berätta. Så hon inte fick reda på omvägar och så hon kunde meddela förra ägaren av samma skäl. Jag orkade inte då.
Han vet hur viktiga mina djur är för mig och hur mycket de påverkar mitt mående. Så han frågade om hon hade någon hund.
Det visade sig att hon hade en kull med 4-veckors valpar och en tik skulle säljas. Han prel-tingade den då direkt.
Nu har jag pratat med uppfödaren om valpen. Den blir förmodligen ganska liten, som Vovvi var. Uppfödaren kommer förmodligen behålla andra tiken iom intressant stam. Men den här tjejen har lite vitt på ena örat. Så den är ju inget för henne att spara på. Och jag vill ju bara ha en kompis och inte ställa ut. Så det passar mig utmärkt. Än så länge verkar det vara en framåt tjej.
Uppfödaren blev så glad att jag ville ha henne. Hon är väldigt mån om var valparna hamnar och vi känner ju varann väl efter alla år och 3 hundar. Så hon vet ju hur hunden kommer leva och vi delar syn på bra hundliv etc. Nu iom Covid är det tydligen en massa rent vansinniga som ringer och vill köpa hund utan kunskap eller någon rimlig plan kring hundens liv. Iom örat och att jag är jag får jag ett mycket bra pris. Eventuellt blir det en till valp ur hennes nästkommande kull som flyttar in här som sambons hund(främst). Då kunde vi ju kanske slippa genomgå valptiden en till gång.

Även om de aldrig ersätter de man förlorat så kan de ju iaf dra fokus bort från sorgen och ge en glädje i sorgen. Så jag ser fram emot att få träffa tjejen sedan när det går. Så glad för både sambo och uppfödare som är så gulliga!

 

[Sel]

Idag tror jag att det verkligen sjönk in att nu är hon borta. Och det gör ännu mer ont. Har grinat typ hela dagen. Det är en så enorm saknad. Allt påminner om henne. Jag kommer på mig själv hela tiden att inte göra saker jag ständigt gör under dagen med henne annars. Det är så tyst, tomt och allt gör så ont. Sambon är så klart också ledsen. Men jag ser att han är orolig för mig med, stackarn.

Sambon ringde uppfödaren samma dag hon gick bort för att berätta. Så hon inte fick reda på omvägar och så hon kunde meddela förra ägaren av samma skäl. Jag orkade inte då.
Han vet hur viktiga mina djur är för mig och hur mycket de påverkar mitt mående. Så han frågade om hon hade någon hund.
Det visade sig att hon hade en kull med 4-veckors valpar och en tik skulle säljas. Han prel-tingade den då direkt.
Nu har jag pratat med uppfödaren om valpen. Den blir förmodligen ganska liten, som Vovvi var. Uppfödaren kommer förmodligen behålla andra tiken iom intressant stam. Men den här tjejen har lite vitt på ena örat. Så den är ju inget för henne att spara på. Och jag vill ju bara ha en kompis och inte ställa ut. Så det passar mig utmärkt. Än så länge verkar det vara en framåt tjej.
Uppfödaren blev så glad att jag ville ha henne. Hon är väldigt mån om var valparna hamnar och vi känner ju varann väl efter alla år och 3 hundar. Så hon vet ju hur hunden kommer leva och vi delar syn på bra hundliv etc. Nu iom Covid är det tydligen en massa rent vansinniga som ringer och vill köpa hund utan kunskap eller någon rimlig plan kring hundens liv. Iom örat och att jag är jag får jag ett mycket bra pris. Eventuellt blir det en till valp ur hennes nästkommande kull som flyttar in här som sambons hund(främst). Då kunde vi ju kanske slippa genomgå valptiden en till gång.

Även om de aldrig ersätter de man förlorat så kan de ju iaf dra fokus bort från sorgen och ge en glädje i sorgen. Så jag ser fram emot att få träffa tjejen sedan när det går. Så glad för både sambo och uppfödare som är så gulliga!

Men! En valp ändå, i sorgen. Så fint. Jag förstår helt och hållet viljan och behovet av att fylla tomrummet.

 

[tuaphua]

Men! En valp ändå, i sorgen. Så fint. Jag förstår helt och hållet viljan och behovet av att fylla tomrummet.

Ja, det känns rätt.
Jag har ju förut haft 2 hundar jämt. Om en gått bort har en funnits kvar. Det har hjälpt i sorgen. Men nu är det bara tomt.
Vi har mardrömsmycket på jobbet nu ca 1,5 månader. Så ev blir den kvar någon vecka extra hos uppfödaren, beroende på hur snabbt vi får klart. Även om jag inte vill vara utan hund så vill man ju kunna ta det lite piano med valpen. Skönt ändå att kunna göra så, för valpens skull. Men för egen del undrar man ju hur man ska stå ut i det här tomma huset så länge.

 

[Sel]

Ja, det känns rätt.
Jag har ju förut haft 2 hundar jämt. Om en gått bort har en funnits kvar. Det har hjälpt i sorgen. Men nu är det bara tomt.
Vi har mardrömsmycket på jobbet nu ca 1,5 månader. Så ev blir den kvar någon vecka extra hos uppfödaren, beroende på hur snabbt vi får klart. Även om jag inte vill vara utan hund så vill man ju kunna ta det lite piano med valpen. Skönt ändå att kunna göra så, för valpens skull. Men för egen del undrar man ju hur man ska stå ut i det här tomma huset så länge.

Jag känner verkligen med dig. Vet inte hur jag hade klarat mig om jag kommit hem och lägenheten varit helt tom - shiban är ju lite "fuck you" men hon står liksom ut när jag bryter ihop och beter sig som en skit som vanligt. Och så väntar jag ju förhoppningsvis på kattunge nu! Någonting som är som en kardborre på mig behövs här i huset, lilla tanten var ständigt alldeles intill sådär så att det var snubbelvarning.
Veckorna kan gå vansinnigt fort om det finns mycket att göra, det kanske blir som ett limbo på sätt och vis... eller också kan ni lösa det ändå och ta hem den lilla så fort som möjligt? Lite hit och dit brukar inte ge men för livet hos valpar tycker jag. Det låter så himla fint att veta att det finns en liten som väntar ändå!

 

[cambodia]

Så fint i allt elände @tuaphua

 

[inverterad]

Men åh så fint @tuaphua , en liten pyttefjärilslarv (eller två) är ju precis vad du behöver just nu.

 

[zinnia]

@tuaphua Fint att höra om lilla valpen. ❤ Det går aldrig att ersätta de man förlorat men det finns plats i hjärtat för fler.

Vill också säga att ditt lilla pyre verkligen sken igenom skärmen och man förstod vilken fin hund och underbar personlighet hon var. Du lyckas beskriva pappisar och i synnerhet henne på ett så inlevelsefullt och intresseväckande sätt att jag nästan funderat på att skaffa en själv, trots att jag har helt en helt annan typ av ras. Om inte nu, så definitivt när jag inte orkar med stora hundar längre.

 

[Malibu_Stacy]

@Malibu_Stacy hur går det för er?

Igår var första dagen som alla hundar bajsade normalt! För även Dahlia och valpen hann få diarré innan det vände, valpen var dock aldrig påverkad och Dahlia mådde dåligt i ett dygn med kräkning och ont i magen innan det vände.
Stackars Winzi härmade jag från Sundsvall på vägen tillbaka till Stockholm i söndags och hon har tack och lov blivit bättre. I måndags såg alla prover bra eller bättre ut. Hon har dock blivit rejält irriterad och sårig i rumpan, så hon är väldigt besvärad av det just nu (jag badar och smörjer så mycket det går).
Tack och lov blev aldrig gammelman whippet sjuk, han är redan ett benrangel och han hade nog inte klarat att bli så dålig som W blev.

Har köpt en stor säck med skonkost och probiotika så det blir det för alla nu några veckor framöver

 

[Nattfjäril]

Idag tror jag att det verkligen sjönk in att nu är hon borta. Och det gör ännu mer ont. Har grinat typ hela dagen. Det är en så enorm saknad. Allt påminner om henne. Jag kommer på mig själv hela tiden att inte göra saker jag ständigt gör under dagen med henne annars. Det är så tyst, tomt och allt gör så ont. Sambon är så klart också ledsen. Men jag ser att han är orolig för mig med, stackarn.

Sambon ringde uppfödaren samma dag hon gick bort för att berätta. Så hon inte fick reda på omvägar och så hon kunde meddela förra ägaren av samma skäl. Jag orkade inte då.
Han vet hur viktiga mina djur är för mig och hur mycket de påverkar mitt mående. Så han frågade om hon hade någon hund.
Det visade sig att hon hade en kull med 4-veckors valpar och en tik skulle säljas. Han prel-tingade den då direkt.
Nu har jag pratat med uppfödaren om valpen. Den blir förmodligen ganska liten, som Vovvi var. Uppfödaren kommer förmodligen behålla andra tiken iom intressant stam. Men den här tjejen har lite vitt på ena örat. Så den är ju inget för henne att spara på. Och jag vill ju bara ha en kompis och inte ställa ut. Så det passar mig utmärkt. Än så länge verkar det vara en framåt tjej.
Uppfödaren blev så glad att jag ville ha henne. Hon är väldigt mån om var valparna hamnar och vi känner ju varann väl efter alla år och 3 hundar. Så hon vet ju hur hunden kommer leva och vi delar syn på bra hundliv etc. Nu iom Covid är det tydligen en massa rent vansinniga som ringer och vill köpa hund utan kunskap eller någon rimlig plan kring hundens liv. Iom örat och att jag är jag får jag ett mycket bra pris. Eventuellt blir det en till valp ur hennes nästkommande kull som flyttar in här som sambons hund(främst). Då kunde vi ju kanske slippa genomgå valptiden en till gång.

Även om de aldrig ersätter de man förlorat så kan de ju iaf dra fokus bort från sorgen och ge en glädje i sorgen. Så jag ser fram emot att få träffa tjejen sedan när det går. Så glad för både sambo och uppfödare som är så gulliga!

Så fint ändå mitt i sorgen!

Jag brukar allltid tänka att man skaffar inte en ny, man skaffar en till, och den man förlorat finns ändå kvar i alla minnen. Precis som du säger är det ingen ersättning, utan en ny vän.

Håller tummarna att allt går bra med valpen! Jag har alltid tyckt att det är charmigt med vitt på öronen

 

[athena_arabians]

Idag tror jag att det verkligen sjönk in att nu är hon borta. Och det gör ännu mer ont. Har grinat typ hela dagen. Det är en så enorm saknad. Allt påminner om henne. Jag kommer på mig själv hela tiden att inte göra saker jag ständigt gör under dagen med henne annars. Det är så tyst, tomt och allt gör så ont. Sambon är så klart också ledsen. Men jag ser att han är orolig för mig med, stackarn.

Sambon ringde uppfödaren samma dag hon gick bort för att berätta. Så hon inte fick reda på omvägar och så hon kunde meddela förra ägaren av samma skäl. Jag orkade inte då.
Han vet hur viktiga mina djur är för mig och hur mycket de påverkar mitt mående. Så han frågade om hon hade någon hund.
Det visade sig att hon hade en kull med 4-veckors valpar och en tik skulle säljas. Han prel-tingade den då direkt.
Nu har jag pratat med uppfödaren om valpen. Den blir förmodligen ganska liten, som Vovvi var. Uppfödaren kommer förmodligen behålla andra tiken iom intressant stam. Men den här tjejen har lite vitt på ena örat. Så den är ju inget för henne att spara på. Och jag vill ju bara ha en kompis och inte ställa ut. Så det passar mig utmärkt. Än så länge verkar det vara en framåt tjej.
Uppfödaren blev så glad att jag ville ha henne. Hon är väldigt mån om var valparna hamnar och vi känner ju varann väl efter alla år och 3 hundar. Så hon vet ju hur hunden kommer leva och vi delar syn på bra hundliv etc. Nu iom Covid är det tydligen en massa rent vansinniga som ringer och vill köpa hund utan kunskap eller någon rimlig plan kring hundens liv. Iom örat och att jag är jag får jag ett mycket bra pris. Eventuellt blir det en till valp ur hennes nästkommande kull som flyttar in här som sambons hund(främst). Då kunde vi ju kanske slippa genomgå valptiden en till gång.

Även om de aldrig ersätter de man förlorat så kan de ju iaf dra fokus bort från sorgen och ge en glädje i sorgen. Så jag ser fram emot att få träffa tjejen sedan när det går. Så glad för både sambo och uppfödare som är så gulliga!

Men åh så fint Det blev lite dimmigt inne här nu, jag är så glad för din skull Vovvi var verkligen en av Buke-hundarna som stack ut med sin charm men hjärtat har alltid plats för flera djur, kärlek är inget som tar slut.

 

[Ceta]

Igår var första dagen som alla hundar bajsade normalt! För även Dahlia och valpen hann få diarré innan det vände, valpen var dock aldrig påverkad och Dahlia mådde dåligt i ett dygn med kräkning och ont i magen innan det vände.
Stackars Winzi härmade jag från Sundsvall på vägen tillbaka till Stockholm i söndags och hon har tack och lov blivit bättre. I måndags såg alla prover bra eller bättre ut. Hon har dock blivit rejält irriterad och sårig i rumpan, så hon är väldigt besvärad av det just nu (jag badar och smörjer så mycket det går).
Tack och lov blev aldrig gammelman whippet sjuk, han är redan ett benrangel och han hade nog inte klarat att bli så dålig som W blev.

Har köpt en stor säck med skonkost och probiotika så det blir det för alla nu några veckor framöver

Va skönt att det har vänt för allihop

 

[snorp]

Igår var första dagen som alla hundar bajsade normalt! För även Dahlia och valpen hann få diarré innan det vände, valpen var dock aldrig påverkad och Dahlia mådde dåligt i ett dygn med kräkning och ont i magen innan det vände.
Stackars Winzi härmade jag från Sundsvall på vägen tillbaka till Stockholm i söndags och hon har tack och lov blivit bättre. I måndags såg alla prover bra eller bättre ut. Hon har dock blivit rejält irriterad och sårig i rumpan, så hon är väldigt besvärad av det just nu (jag badar och smörjer så mycket det går).
Tack och lov blev aldrig gammelman whippet sjuk, han är redan ett benrangel och han hade nog inte klarat att bli så dålig som W blev.

Har köpt en stor säck med skonkost och probiotika så det blir det för alla nu några veckor framöver

Skönt att det går åt rätt håll och alla mår bättre. Vad smörjer du med? Kompisen har en hund som blir lite irriterad ibland.

 

[astrolindgren]

Hur kan dagsformen på en tant variera så mycket? Veterinären konstaterade att hon har patellaluxation på båda bakbenen, eventuellt lite artros. Vissa dagar ser skritt, trav och galopp ren ut och andra dagar är hon som stelopererad. Idag är en sån dag då värmen + dagsformen får henne att verka äldre än hon egentligen är. Vet sa att hon ändå var fint musklad för sin ålder, men uppenbarligen inte tillräckligt för att kompensera för lederna. Lite förvirrad över hur knäna kan ha missats under 10 år, om inte sånt kan uppstå när de blir äldre?

Är det någon som kanske har tips på stärkande men skonsamma övningar för en pensionär? Vi går i hennes tempo i skogen för att hon ska lyfta på benen ordentligt, testade att göra lite cavaletti med pinnar men hon är så van vid att hoppa över saker att det är svårt att få rätt tempo. Hon ska liksom inte behöva ha ont

 

[Happimess]

Apropå ingenting måste jag nog konstatera att min hund inte är en växande unghund med omåttligt energibehov längre. Mer än en gång senaste veckorna har jag titta på henne och tänkt "men va, är hon svullen?", känt lite på henne och konstaterat att oops, hon har nog bara gått upp lite i vikt. Hon är fortfarande slank, men det skiftar fort

 

[Malibu_Stacy]

Skönt att det går åt rätt håll och alla mår bättre. Vad smörjer du med? Kompisen har en hund som blir lite irriterad ibland.

Smörjer med xyloproct just nu då det bedövar samt lindrar klåda och inflammation.
Det torkar dock också ut en del så behövs något återfuktande hade jag valt exempelvis Douxa Calm Serum Gelspray, den tycker jag är suverän på att lindra irriterad, torr hud!

 

[snorp]

Smörjer med xyloproct just nu då det bedövar samt lindrar klåda och inflammation.
Det torkar dock också ut en del så behövs något återfuktande hade jag valt exempelvis Douxa Calm Serum Gelspray, den tycker jag är suverän på att lindra irriterad, torr hud!

Tack så mycket för svaret. Du är alltid så hjälpsam

 

[Happimess]

Jag har nog aldrig varit så stolt över Daisy som jag är idag. Vi började Rallylydnadskurs idag, och även om hon kanske i de andras ögon levde lite rövare så tycker jag hon skötte sig exemplariskt. Tolererade de andra hundarna, var inte det minsta rädd för människorna där, skällde bara lite då och då och var ganska enkel att avleda. Att hon sen hade nosen i mattan nästan hela tiden och totalignorerade mig kan vi ju ignorera, det blir nog bättre med tiden. Jag är bara så glad att hennes reaktivitet var på en miniminivå.

Dessutom superbra övningar, och en superbra kursledare.

 

[Sleepan]

Jag har nog aldrig varit så stolt över Daisy som jag är idag. Vi började Rallylydnadskurs idag, och även om hon kanske i de andras ögon levde lite rövare så tycker jag hon skötte sig exemplariskt. Tolererade de andra hundarna, var inte det minsta rädd för människorna där, skällde bara lite då och då och var ganska enkel att avleda. Att hon sen hade nosen i mattan nästan hela tiden och totalignorerade mig kan vi ju ignorera, det blir nog bättre med tiden. Jag är bara så glad att hennes reaktivitet var på en miniminivå.

Dessutom superbra övningar, och en superbra kursledare.

Åh, går ni för Linda? Hon är super!