Är det någon som har en aning om vad det här kan vara? Det började som "myggbett" i ringform runt armbågen för ett par dagar sedan och är nu knallrött (mer än vad det ser ut som på bilden), kliar och gör ont. Och nu har det börjat på andra armbågen också! Det fanns ingen direkt orsak som jag kommer på.

Visa bifogad fil 80890
Ser litegrann ut som Erythema Multiforme, med runda utslag som i mitten är mörkare och med utseende som en ”måltavla”. Men jag är inte hudläkare utan det är mer en gissning. I så fall kan det vara associerat med herpesinfektion. Du kan ju bildgoogla och se om det verkar likt.
 
Grattis till dig som verkar ha det hyfsat bra i din sjukdom då. Min mor är en sådan också. Jag är det inte.

Vården påstår fö att det ej spelar nån roll vad man äter, de påstår också att man mår bra fast man mår dåligt. De påstår väldigt mkt. Jag har nu en läkare som faktiskt kan den här sjukdomen (nämndes i förra inlägget, googla hennes namn så får du upp ett bra boktips) och förespråkar faktiskt en sådan typ av kost. Med hjälp av kostomläggning har jag sänkt mina mätbara TPO-antikroppar (den sk autoimmuna reaktionen) med 2/3 av det ursprungliga värdet. Tro på det den som vill. Slut på OT.

Jag har haft Haschimoto i 30 ar. Jag har allt som allt 5 olika autoimmun sjukdommar. Jag har alltid haft en "bra" kost sedan barnsben. Jag har foredragit vad som anses nyttig mat med gronsaker och kott/fisk framfor skrapmat, jag har foredragit mindre socker, mindre brod, och aldrig gillat desert ... Men det racker inte for att halla tillbaka generna.
Jag har faktiskt provat autoimmun kost ... HELT utan resultat. Utom att magen (jag har ocksa crohn's disease och microscopic colitis) totalt brot ihop, sa jag ar tillbaka pa min diet av kott, och lag fiber, lag carb gronsaker och inga froer. Jag tror att det ar precis sa det ar ... varje kropp har sina egna behov, men jag ONSKAR att en autoimmun kost hade hjalpt mig och mina autoimmun sjukdommar.
 
Jag har haft Haschimoto i 30 ar. Jag har allt som allt 5 olika autoimmun sjukdommar. Jag har alltid haft en "bra" kost sedan barnsben. Jag har foredragit vad som anses nyttig mat med gronsaker och kott/fisk framfor skrapmat, jag har foredragit mindre socker, mindre brod, och aldrig gillat desert ... Men det racker inte for att halla tillbaka generna.
Jag har faktiskt provat autoimmun kost ... HELT utan resultat. Utom att magen (jag har ocksa crohn's disease och microscopic colitis) totalt brot ihop, sa jag ar tillbaka pa min diet av kott, och lag fiber, lag carb gronsaker och inga froer. Jag tror att det ar precis sa det ar ... varje kropp har sina egna behov, men jag ONSKAR att en autoimmun kost hade hjalpt mig och mina autoimmun sjukdommar.

Olika saker funkar ju för olika människor. Jag hoppas detta kan hjälpa mig, jag har iaf fått ner mina antikroppar. Nu har jag gått vidare och även tagit bort mejeri så jag hoppas det kan ge nåt ytterligare. Har även påbörjat en utredning för bla mineralobalanser för att återfå nån sorts ordning. Man får helt enkelt prova sig fram. Ffa blir ju benägenheten att prova sig fram större med det bemötande jag och många med mig upplever i offentlig vård...

Mitt upprörda inlägg igår handlade främst om @Gnist påstående att om detta var nåt som funkade så skulle alla rekommenderas det. Och att detta aldrig rekommenderas av hennes läkare. Jag har två kommentarer till det:
1. Det finns inte ens nationella riktlinjer för hur vår sjukdom ska behandlas så att alla skulle få nåt sorts gemensamt råd öht är rätt osannolikt. Tyvärr.
2. Det finns visst läkare som förespråkar den här kosten.

Ber om ursäkt för min ton igår. Detta var vad jag skulle ha skrivit istället.
 
Vad gäller kostbehandling av diverse sjukdomar så finns säkert en och annan som mår nättre av AIP likaväl som många känner sig bättre med LCHF, medelhavskost eller någon annan variant. Det finns inget som funkar för alla.

//följer några olika diagnosgrupper på Facebook och ser varje vecka någon som hittar "sin" kostlösning som fungerar och gärna vill frälsa alla andra. Men det funkar inte så...
 
Vad gäller kostbehandling av diverse sjukdomar så finns säkert en och annan som mår nättre av AIP likaväl som många känner sig bättre med LCHF, medelhavskost eller någon annan variant. Det finns inget som funkar för alla.

//följer några olika diagnosgrupper på Facebook och ser varje vecka någon som hittar "sin" kostlösning som fungerar och gärna vill frälsa alla andra. Men det funkar inte så...

Precis så. Jag tror det viktiga är att ha en open mind, våga prova och sen bilda sig en uppfattning. Man måste väl iaf utgå från att nåt måste förändras om man vill ha förändring. Vad den består av är olika.
 
Vad gäller kostbehandling av diverse sjukdomar så finns säkert en och annan som mår nättre av AIP likaväl som många känner sig bättre med LCHF, medelhavskost eller någon annan variant. Det finns inget som funkar för alla.

//följer några olika diagnosgrupper på Facebook och ser varje vecka någon som hittar "sin" kostlösning som fungerar och gärna vill frälsa alla andra. Men det funkar inte så...

Jag älskar min magdoktor. Enligt honom ska jag äta det som sas stannar, dvs sådant som inte gör magen upprörd. Jag blev erbjuden dietist men jag kan kost tillräckligt väl själv (en bieffekt tyvärr av att vara anorektiker och vetgirig naturvetare...).

Jag har testat olika varianter av kost och det är rätt tydligt vad som fungerar för mig. Dock inbillar jag mig inte att den som funkar för mig är något som funkar för alla.
 
Precis så. Jag tror det viktiga är att ha en open mind, våga prova och sen bilda sig en uppfattning. Man måste väl iaf utgå från att nåt måste förändras om man vill ha förändring. Vad den består av är olika.
OM man tror att det kommer ha någon effekt.
Jag tror inte på att kostförändring skulle ha någon direkt effekt på mina sjukdomar, därför blir jag mest bara trött på alla som tror sig sitta på den enda rätta lösningen.
 
OM man tror att det kommer ha någon effekt.
Jag tror inte på att kostförändring skulle ha någon direkt effekt på mina sjukdomar, därför blir jag mest bara trött på alla som tror sig sitta på den enda rätta lösningen.

Ja om nån ens påstår att det finns en enda rätta lösning som funkar för alla så är det ju bara extremt tröttsamt i sig.
 
Men vad har det med saken att göra? En sak som funkar mot en sjukdom kan göra en annan värre.

Oavsett så är sk antiinflammatorisk kost inget vetenskapligt.
Nej det har jag inte påstått att det är vetenskapligt bevisat. Vad jag menade rent allmänt är att många blir bättre i olika sjukdomar med att äta rätt. Tex diabetes osv.
 
Ja verkligen en öm tå. Du anar inte hur mkt nedlåtande bemötande jag fått från random människor men inte minst vårdpersonal vad gäller den här sjukdomen, bara för att jag letar halmstrån för att kunna må bättre. De senare vill bara ge Levaxin och sedan klappa på huvudet. Därför är det en mkt öm tå när allt som sägs inom vården antas vara rätt, vilket jag tolkade ditt inlägg som. Möjligen en övertolkning ja, utifrån min ömma tå.

Jag är inte kostfrälst. Jag provar nåt nytt och griper halmstrån för att ha en dräglig tillvaro. Ingen hade varit gladare än jag om jag kunde fortsätta som vanligt med ett bättre resultat...
Jag trodde inte att kost kunde påverka heller. Hösten 2018 hade jag så svåra kramper i magen att jag var och varannan dag låg på golvet och skrek. Jag är utredd för celiaki (negativt) och kollad uppifrån och nerifrån, röntgad kors och tvärs men läkarna hittar inget.
Mitt första halmstrå - utesluta gluten inte för jag trodde på det, jag ger det sex månader tänkte jag. Inom en vecka var värken i magen borta. På våren upptäckte jag att jag började få tillbaka pigment på vita fläckar på kroppen (Vitiligo). En dag när jag klev ur sängen insåg jag att det gjorde inte ont i fötterna längre. I sex års tid hade jag stapplat upp på morgnarna pga värk i fötterna. Även all annan ledvärk har försvunnit.
Jag har hypotyreos och den har inte förändrats efter kostomställning.
Jag har nämnt detta för två läkare, de har båda uppmanat mig att fortsätta min kosthållning.
Har även uteslutit mjölkprotein - wow! Men det är ett annat halmstrå :D.
 
Det med kost tror jag är väldigt individuellt. Jag tänker på det på samma sätt som det där om att typ 80% av alla kvinnor går runt med fel BH-storlek. Att jättemånga går runt och äter (för dem) "fel" kost.

Jag tror inte på "antiinflammatorisk kost", jag tror inte heller på att gluten (om man inte har celiaki!) skulle vara något dåligt men det utesluter ju verkligen inte att vissa mår bättre på den kosten. Vår "matmaskin" är väldigt komplicerad och kanske är det inte att utesluta gluten som får dig att må bättre utan något annat som finns i det som också innehåller gluten, men så länge du mår bra är det ju inte så noga VARFÖR du inte äter något egentligen.

Jag tror att en bra riktlinje är allt med måtta till att börja med. Jag tror de flesta magar kan bli lite ur balans av alldeles för mycket socker, fett, laktos eller annat. Har man problem med magen är mitt enda konkreta råd (förutom läkarkontakt såklart) som jag helhjärtat tror är ett bra råd till alla, är att börja föra en matdagbok. Skriv upp vad du äter och hur du mår. Vi har sämre minne än vi tror, och det är där man kan börja hitta lite mönster över vad man mår bättre eller sämre av.

På det sättet har jag upptäckt att jag inte riktigt "tål" havregryn. Jag har ingen aning om varför men jag vet att om jag äter havregrynsgröt, müsli, granola, chokladbollar och annat som innehåller mycket havregryn så blir jag gasig, får magknip och diarre. Min unika tarmflora vill väl inte ha havregryn bara, så jag försöker hålla det intaget lågt och känner inte att jag måste veta exakt varför.

En bättre jämförelse än BH:ar kanske är NPF-diagnoser. Vissa säger ju att det är "mode" och att "alla har det nu för tiden". Då kan man ju fundera på om det är så, eller om folk alltid varit väldigt annorlunda och inte passar in i ett specifikt normalfack, och det här är vårat sätt att sätta ord på det. Om några hundra år kanske inte ADHD-diagnos är något man får längre utan det ses som normalt att vi inte alla är samma lika, och samhället är bättre utformat för det. På samma sätt är det kanske med kosten, att "IBS" som ju är lite av en slaskdiagnos, så småningom kommer leda till en bättre förståelse för att alla våra kroppar är olika och mår olika bra av olika saker.

Detta blev långt och flummigt känner jag nu och egentligen lite väl OT kanske, så förlåt :)

Till TS så instämmer jag i kören som säger prata med en läkare! Min kollega har psoriasis och det kan se ut ungefär sådär då det är "bra", behöver ju inte alls vara samma men känns som att det är värt att kolla.
 
Jag trodde inte att kost kunde påverka heller. Hösten 2018 hade jag så svåra kramper i magen att jag var och varannan dag låg på golvet och skrek. Jag är utredd för celiaki (negativt) och kollad uppifrån och nerifrån, röntgad kors och tvärs men läkarna hittar inget.
Mitt första halmstrå - utesluta gluten inte för jag trodde på det, jag ger det sex månader tänkte jag. Inom en vecka var värken i magen borta. På våren upptäckte jag att jag började få tillbaka pigment på vita fläckar på kroppen (Vitiligo). En dag när jag klev ur sängen insåg jag att det gjorde inte ont i fötterna längre. I sex års tid hade jag stapplat upp på morgnarna pga värk i fötterna. Även all annan ledvärk har försvunnit.
Jag har hypotyreos och den har inte förändrats efter kostomställning.
Jag har nämnt detta för två läkare, de har båda uppmanat mig att fortsätta min kosthållning.
Har även uteslutit mjölkprotein - wow! Men det är ett annat halmstrå :D.

Men precis. Allting är faktiskt inte mätbart. Det finns dessutom vad gäller tex vete, flera olika sorters allergier. Celiaki är bara en av dem, och där mäts antikroppar i blodprov. För att få utslag på det provet måste man utsätta sig för ämnet en längre period för att dessa ska bli mätbara, jag är inte intresserad av att ha alla de symptom jag får av vete bara för att få utslag på ett test. Då är jag nöjd med min egen slutsats att jag mår bättre utan att äta bröd och stärkelserik mat, jag tål inte heller sk glutenfria produkter där råvaran processats hårt men stärkelsen är kvar. Så exakt vilken beståndsdel jag inte tål är sekundärt - jag mår dåligt av det. Skillnaden mellan vanligt mjöl och glutenfritt mjöl är endast den att det tar längre tid för mig att bli dålig men symptomen är exakt samma.
 

Liknande trådar

Tjatter Jag besökte en loppis för ett par-tre år sedan, men nu vet jag inte var den låg :laugh: Det var en gul byggnad, fanns en sportdel på...
2
Svar
21
· Visningar
1 635
Senast: gul_zebra
·
Kropp & Själ Vi har haft något väldigt märkligt loopande runt hemma hos oss som vi tror är samma sjukdom fast vi familjemedlemmar har fått olika...
Svar
6
· Visningar
624
Senast: Sassy
·
Hundhälsa Upptäckte härom dagen ett lite skorvigt område på ena kattens öra. Inte pälslöst men tunnare päls och som sagt lite skorvigt, som små...
Svar
14
· Visningar
1 268
Senast: Roheryn
·
Kropp & Själ Jag har haft ont i ländryggen i några år nu på morgonen när jag vaknat (stel och öm i musklerna ffa) men det har blivit så att säga...
Svar
14
· Visningar
580
Senast: Ramona
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Kattsnack 10
  • Senast tagna bilden XV

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp