Vad är problemet? Hjälp mig nu, snälla.

[pannkakssmet]

Nu sitter jag här och lipar. Igen.
Och inte vet jag varför.

Visst, den utlösande faktorn vet jag ju, men inte vad som orsakar problemet. Jag behöver HJÄLP!

Det handlar om relationen mellan mig och min 7åriga kallblodskorsning. Vissa dagar går han helt felfritt, andra dagar går det som idag.
Jag håller just nu på att köra in honom (något jag gjort till och från sedan han var 5 år, men skador, okunskap och brist på engagemang har gjort processen långsam), han är en jättetrevlig individ som alltid försöker göra sitt bästa och som för det mesta är lyhörd.
Dock var jag väl för ung när jag skaffade honom (14 år, han var en knappt hanterad 2åring) och jag hade förmodligen inte kunskap nog att utbilda en unghäst. Nu anser jag mig ha det, men jag har nog inte kunskapen att kunna korrigera en "felaktig" utbildning.

Just idag skulle jag ta en tömkörningstur längs en stig i skogen, med lite slalom mellan träden. Vilket är lätt för honom.
På bortvägen går allt bra framåt, och han verkade lyhörd, men när vi kommer in i skogen är det huvudet upp i vädret och slängtrav mellan träden. Halter och insaktningar lyssnar han knappt alls på.
Tillslut ger jag upp och tar honom i grimma-grimskaft istället, och beger mig hemåt. Hela hempromenaden går vi som i två olika världar, han försöker titt som tätt springa om mig och ser åt ett annat håll när jag stannar honom.

Eftersom jag känner honom så vet jag ju att det är hos mig problemet ligger. Dom dagar vi klickar är han mjuk, lättstyrd och lyhörd.
Nästa dag kan jag behöva lägga hela min vikt i tömmarna för att öht få stopp på honom.

Är det någon som ha någon som helst idé om vad som kan vara orsaken till detta? För jag kan inte se något mönster.
Att det skulle vara smärta av något slag har jag svårt att tro, men ska ändå kolla upp honom till våren.


Och sedan vet jag att jag själv ställer till med mycket när jag förlorar tålamodet. Missförstå mig nu inte, det är inte som att jag skriker och slår, jag agerar snarare inåt men förlorar ju förmågan att vara konsekvent och pedagogisk.


Jag tar emot all hjälp jag kan få! Behöver ni veta mer för att kunna ställa någon "diagnos" så svarar jag villigt.
Tack.

/Tröstätande, sammanbruten Pannkaka

 

[skuggi]

Sv: Vad är problemet? Hjälp mig nu, snälla.

Jag kan till viss del känna igen mig i din berättelse.

Jag har en duktig, läraktig, supersnäll, villig och extrovert häst som vi utbildar själva med hjälp.
För det mesta flyter allt på perfekt, men ibland blir det bara pannkaka (det var oavsiktligt faktiskt..)

Jag tror(eller vet kanske snarare) att det är jag som orsakar de här olika reaktionerna, så jag måste börja fundera på hur jag mår, hur jag känner mig, är jag pressad, försöker jag prestera något (=total härdsmälta).. Har märkt att jag är ganska hopplös på ridbanan tex, tror att år av ridskoleridning gör mig apatisk, handfallen, förvirrad och sterotyp på något vis så snart jag kommer in på ridbanan. Varför vet jag inte, SÅ gräslig var inte ridskolan, men jag reagerar så iaf. Är en helt annan människa om vi tränar ute i skogen.

Detta har jag dock inte kommit på själv, utan med hjälp av en kunnig kompis som studerat och hjälpt mig, när hon berättar hur olik jag är på och utanför ridbanan så får man sig en tankeställare. Man har ibland svårt att se sina egna beteenden och mönster.

Så, mitt råd är att du hittar någon som är duktig som kan följa med dig i olika situationer och iaktta dig, så kanske man kan hitta ett mönster.

Jag jobbar bäst som igår, i skogen i lite halvskymning, så min kompis kan se mig, men jag blir inte lika medveten om att jag är iakttagen..

 

[pannkakssmet]

Sv: Vad är problemet? Hjälp mig nu, snälla.

Tack för ditt svar! Det är skönt att höra att jag inte är ensam om att ha den här typen av problem.

Jag har funderat på att tvinga hit efarna kuskar som ska se på oss när vi gör bort oss, det finns ändå en hel del duktiga hästkarlar här i krokarna.
Men jag skäms nog lite för mycket över problemet än så länge.

Jag har i alla fall kommit fram till att alltid ha med mig någon när jag arbetar med honom. Då försöker jag i alla fall hålla fasaden uppe och ballar inte ur lika lätt.


Är det förresten någon som vet hur man rent konkret kan öva upp känsligheten i hästens mun. (Alt. öva bort hårdheten i sina egna händer.)

 

[skuggi]

Sv: Vad är problemet? Hjälp mig nu, snälla.

Använder du bett och lädertömmar?

För vissa hästar tycker jag att det verkar som att tömmarna blir för tunga, det är hela tiden för mycket tryck i munnen... Kanske kan man testa att även fästa tömmen i en remontgrimma.. Eller vanliga tygtömmar.

Jag tror att hästen alltid är känslig nog i munnen, frågan är om den är lydig nog?
Jag skulle träna på vardagslydnad, lydnad för hjälper osv mycket. Viktigt att träna på rätt sätt för den individuella hästen dock, min tex måste få testa olika svar på en ny hjälp och direkt när han gör rätt så får han eftergift. Och då vill han få stå kanske 30 sek och fundera över orsak och verkan typ, sedan sänker han huvudet, tuggar och säger "klart! har skrivit upp det i boken!" och sedan kan han det. Min äldre valack bli uttråkad om jag gör samma med honom. Så.. kanske skulle du behöva lite hjälp för att träna upp hans uppmärksamhet och lydnad för dig.

För dig kan det vara bra att få tömköra en människa som får håla i bettet och som kan säga hur det känns, samt att du får bli tömkörd, det är en ganska bra övning faktiskt

 

[rosita]

Sv: Vad är problemet? Hjälp mig nu, snälla.

Du är inte ensam, känner igen mig i din beskrivning,Har själv en 8årig Nordsvensk valack som jag själv ridit in, jag var för oerfaren när jag köpte honom så nu är han, ouppfostrad, hård i munnen och en period tog han inte ens ett endaste steg framåt. Men vi har tränat och tränat och jag har lärt mig massor, och nu har vi kommit väldigt mycket längre.Jag tror att du ska börja i en hage eller inhägnad så han inte blir distraherad av annat. träna NH i rundcorall om du har möjlighet. Ett misstag jag gjorde var att gå för fort fram, en häst kan bara lära sig små steg åt gången, sedan måste man träna det tills det sitter ordentligt, det gäller att lära att "se" om hästen lyssnar och är villig att lära, annars får man sluta och "rykta" lite istället, det GÅR helt enkelt inte att komma framåt annars. Om jag har en dålig dag så gör jag inga övningar med hästarna, man måste må bra och känna sig i balans för att kunna lära sin häst något. Rid gärna lite barbaka i hage(om han är inriden, det underlättar) öva på små hjälper med tygeltagen för att öva upp känsligheten i munnen igen, beröm myyyycket.

 

[pannkakssmet]

Sv: Vad är problemet? Hjälp mig nu, snälla.

Bett och reptömmar för tillfället.
Har just böjar med bett igen efter en "bettpaus" på ett halvår. Men då var det hack som gällde, provade några andra bettlösa alternativ också, men hacker kändes bäst.
I nuläget har han ett rakt bett med fasta ringar, och det är det bett jag upplevt att han gillar bäst hittils då det inte är något som ledar sig i munnen.

Däremot tror jag att han lägger tungan över bettet ibland när vi har våra "dragkamper", vad gör man åt det?
(Jösses, jag framstår ju som helt okunnig nu känner jag. )

Det får bli 3 steg tillbaka imorgon och öva lydnad på plan yta. Och öva känslighet för min del.

 

[pannkakssmet]

Sv: Vad är problemet? Hjälp mig nu, snälla.

Har själv en 8årig Nordsvensk valack som jag själv ridit in, jag var för oerfaren när jag köpte honom så nu är han, ouppfostrad, hård i munnen och en period tog han inte ens ett endaste steg framåt.

Oj! Det där kunde lika gärna ha varit min häst du skrev om, fast för 2 år sedan ca. (Bara det att han nog aldrig har varit rent ouppfostrad, vardagslydnad i hagen/stallet har jag alltid varit NOGA med.)

Visst, jag tror inte att ledarskapsövningar hade gjort oss ont. Men jag tror jag kan för lite om den typen av arbete för att vilja göra något själv. I framtiden får jag nog kosta på mig en kurs för en tränare.

I ridningen upplever jag att han är värre, men däremot tror jag det kan hjälpa att tömköra honom utan sele på en bana eller liknande.

Tack i alla fall.

 

[skuggi]

Sv: Vad är problemet? Hjälp mig nu, snälla.

Mycket smart, vet man inte hur man ska göra så är det bäst att låta bli.

Vart bor du i landet då? Jag kanske vet någon som vet någon i närheten

 

[pannkakssmet]

Sv: Vad är problemet? Hjälp mig nu, snälla.

Jag PMar.

 

[rosita]

Sv: Vad är problemet? Hjälp mig nu, snälla.

det där med "dragkamper" ska du inte hålla på med, det gör allting ännu värre, ja, vart bor du?
föreslår att du läser lite om NH- bara läsa, inte göra något, bara lära dig om det.

 

[pannkakssmet]

Sv: Vad är problemet? Hjälp mig nu, snälla.

Jo, att dragkamper förvärrar det vet jag. Men å andra sidan måste jag ju få stopp på hästen. Även om han inte skenar, så måste jag få stopp på honom när han inte lyssnar.

NH har jag läst en hel del om. Hade (som så många andra unga tjejer) en period i tidiga tonåren då jag också utövade join-up (eller något liknande) i provisoriska rundkoraller med. Men sedan dess har min syn på hästhantering förändrats, och jag väljer att vara mer öppen och inte rita in mig genom att säga att jag hanterar hästen efter den och den metoden.
Visst hanterar jag alltid mina hästar med användning av kroppsspråk och så vidare, samt vandrar gärna över presseningar, pallar m.m.
Sättet jag hanterar mina hästar på ligger nog i gränslandet mellan...det mesta.

 

[rosita]

Sv: Vad är problemet? Hjälp mig nu, snälla.

min valack är också svår att stanna, brukar vända upp honom mot ett träd, staket eller nåt, så att han måste stanna, ett bra sätt att öva halter på är att köra fram benen och luta överkroppen överdrivet långt bak, så undviker man att dra i munnen ,
ett annat sätt är att byta bett ofta, då blir han lite konfunderad och börjar lyssna igen(ett tag) undvik att använda skarpare bett(tvärtom kan man öva upp känsligheten med ett milt bett) men då i inhägnad, för på uteritter blir de gärna lite ofokuserade

 

[Flaekja]

Sv: Vad är problemet? Hjälp mig nu, snälla.

... när vi kommer in i skogen är det huvudet upp i vädret och slängtrav mellan träden. Halter och insaktningar lyssnar han knappt alls på. ...

Hela hempromenaden går vi som i två olika världar, han försöker titt som tätt springa om mig och ser åt ett annat håll när jag stannar honom. ... jag agerar snarare inåt men förlorar ju förmågan att vara konsekvent och pedagogisk.

Jag funderar över om han hör något i skogen som gör honom lite skärrad så att han inte lyssnar på dig - som någon annan skrev, öva i en hage eller någon annanstans med minimalt med störningsmoment.

Att han försöker springa om dig och ser åt ett annat håll tyder ju på att han brister i respekt mot dig och det förvärras när du i din tur brister i respekt mot honom genom att, som du skriver, agerar inåt. Det är viktigt att vara närvarande mentalt när man hanterar hästar och om du avskärmar dig kanske hästen inte vågar lita på dig i alla lägen (tex när det låter/luktar konstigt i skogen). Jag tycker att du ska försöka få hjälp med ledarskapsövningar och att du ska läsa så mycket du kan om det. Själv gillar jag Sven Forsstöms (heter han väl) böcker.

Lycka till!

 

[pannkakssmet]

Sv: Vad är problemet? Hjälp mig nu, snälla.

Jag funderar över om han hör något i skogen som gör honom lite skärrad så att han inte lyssnar på dig - som någon annan skrev, öva i en hage eller någon annanstans med minimalt med störningsmoment.

Jag har svårt att tro att han blir skärrad över något eftersom han inte visar några som helst tecken på att vara just skärrad. Å andra sidan så kan man ju aldrig säkert veta!
Men min tolkning av hans beteende är nog snarare det att han inte litar tillräckligt mycket på mig för att anse att mina signaler är "säkra" att lyda.

Jag antar att det är tilliten för mig som behöver förbättras, det är nog no.1.

Då krävs bara att jag har självdiciplinen det kräver. Att alltid vara någon att lita på.

Gud, vad det ska vara svårt att ha häst. Kunde ingen ha varnat mig när jag var 6 år?

 

[hekla]

Sv: Vad är problemet? Hjälp mig nu, snälla.

Nu vet jag inte var du bor men kanske skulle det hjälpa med stöd av någon tränare. Anders Eriksson har ju kurser i tömkörning runt omkring i landet. Kanske kan vara nåt. Kolla på hans hemsida. Har sett honom in action och han verkar vara superduktig med hästar. Lycka till!

 

[Flaekja]

Sv: Vad är problemet? Hjälp mig nu, snälla.

Gud, vad det ska vara svårt att ha häst. Kunde ingen ha varnat mig när jag var 6 år?

Tror inte det hade hjälpt...

Men då är vi överens om tanken att det förmodligen är tilliten som brister när han inte lyssnar på dig i skogen osv. Det behöver inte vara så att han är skärrad för något speciellt och han behöver inte vara jätteskärrad heller.

Kanske är det helt enkelt bara mycket lukter och ljud och att han är långt från sin flock?

Nu har ju jag islandshäst, men vet att många stora hästar blir väldigt uppstressade av att det blåser lite - då kan de ju inte höra om det gömmer sig grottlejon i skogen - och lite blåst/trädsus är väl ett vanligt ljud i skogen.

Visst har du ett jättejobb framför dig - egen disciplin och konsekvent agerande - men tänk vad roligt när det funkar.

Min ene pålle beskrevs av sin ägare som en väldigt trygg liten häst - men se, det tycker inte riktigt jag. Eller, jo, han är trygg, men väldigt beroende av sina rutiner. När han precis flyttat till oss skulle vi undersöka paddocken (som har hel sarg och tak). Då hörde vi några småtjejer som var på utsidan och plockade lite gräs till sina hästar. När jag såg att min häst reagerade på ljudet kopplade jag bort longerlinan, jag tänkte att han skulle få undersöka ljudet och ville inte att han skulle få linan runt benen ifall han skulle bli rädd och rusa iväg. Vet du vad han gjorde? Han sprang runt mig och gömde sig bakom min rygg Sedan gick vi tillsammans fram och kikade över kanten.

Lycka till

 

[orcide]

Sv: Vad är problemet? Hjälp mig nu, snälla.

Hej
Jag känner igen det du säjer ,, jag löste masa problemgenom at rida barbacka efter en trygg häst i svår terräng när jag red in mitt sto.
Då blev hon tvungen att lyssna på mej och sammtidigt vara uppmärksam på vart den andra hästen tog vägen .
Vi red timmar i skritt rakt ut i skogen , inga stigar eller nåt .
Vi blev totalt sammansvettsade o nu lyssnar hon bara på tanken .

Min kompis o jag kom på et knep när man "tappar fokus" eller blkir rädd/nervös för nåt som människa , Vi sjöng!
Mkt högt och falskt sjöng vi oss genom sådana stunder *s*
vad man sjunger har inte med saken att göra men man kan inte spänna sej lika mkt när man sjunger *asg*
stackars dom som hörde oss bara