vad gör man sen då?

[ameo]

Nu har jag behov av bukes samlade medicinska kunskaper, jag hoppas att ni vill dela med er om ni har några teorier....
I våras sökte jag läkare för att jag hade så tungt att andas. Det är som att något "håller emot" när jag ska fylla lungorna med luft, så att jag måste ta i för att lyckas. Typ... Och då när jag sökte för det var det ordentligt jobbigt. Fast jag har haft problemet i lindrig form i många många år - men aldrig sökt för det. Utan det har mest yttrat sig som att jag "suckar" ofta, vilket jag inte gör utan det är när jag känner att jag behöver pressa ner luft i lungorna lite ordentligt som det verkar som suckar.
(jag har nu i efterhand insett att svårighetsgraden av detta varierar med min pollenallergi)

Då jag sökte för detta fick vårdpersonalen för sig att det kanske kunde vara en propp i lungan (länk till tråden jag skapade då...) så jag blev grundligt undersökt på vårdcentralen, inkl EKG och diverse andra undersökningar. Någon propp lär det inte ha varit i alla fall, så undersökningarna fortsatte med lungröntgen (UA) och för några veckor sedan var jag och gjorde arbetsEKG inkl lungfunktionstest - vilket visade sig vara helt normalt. ("du verkar vara väldigt frisk" sa läkaren...)
Problemet, som jag ser det, är att när de mäter lungfunktionen så är det utandningen som mäts och den har jag inga problem med. Utan det är ju inandningen som är jobbig för mig.

Tillbaka på noll igen alltså.

Var hos läkaren för 2 veckor sedan för att få diverse salvor utskrivna (behövde visa upp mina utslag för det) och passade på att fråga om vad som händer nu med mina andningsbesvär. Detta var en annan läkare än jag träffat tidigare och hon bad mig blåsa i en PEF-mätare (hette det så?). Och jag fick MVG på det testet också. Men, det är ju fortfarande INANDNINGEN som är mitt problem... Då påstår läkaren att "det finns inga kända sjukdomar som ger såna problem". Och sen var det slutdiskuterat.

Så, vad ska jag nu göra? Bara acceptera att jag även i fortsättningen periodvis kommer ha väldigt tungt att andas? Gå till någon annan läkare? Vilken typ av läkare?
Kan det ha något samband med min reumatiska sjukdom på något sätt? (jag tänker att det kan ge sig på vävnad runt lungorna eller nåt? min rörlighet i bröstkorgen är fullgod)

Jag vore oerhört tacksam för input och tips om hur jag ska gå vidare från där jag är nu!

 

[kryddelydd]

Sv: vad gör man sen då?

Du verkar vara väldigt noggrant undersökt och utredd.
Det är sant att det inte finns några kända lungsjukdomar som faktiskt försvårar inandningen - även om det ofta är så man upplever det. Vid spirometri (lungfunktionsundersökningen) mäts ju bland annat den funktionella lungvolymen, så även hur mycket luft du lyckas dra i dig, mäts.

Du kan vara lugn i att acceptera att du ibland upplever det tungt att dra djupa andetag utan att det beror på någon specifik sjukdom.

 

[ameo]

Sv: vad gör man sen då?

Tack för ditt svar.
Fast besvären är lite värre än "upplever det tungt att dra djupa andetag ibland", när det är som värst blir jag andfådd bara av att gå nerför trappan. Det är som om någon sitter på bröstkorgen och hindrar den att utvidgas eller nåt. När jag sökte läkaren kändes det minst lika jobbigt att andas som när jag hade lunginflammation - med skillnaden att jag kände mig frisk i övrigt, utöver andningsbesvären.

 

[escodobe]

Sv: vad gör man sen då?

ångest?
...

 

[Brandgul]

Sv: vad gör man sen då?

Jag har precis så när jag är höggravid! Jag suckar och har mig för att få ned luft ordentligt. Men du är förmodligen inte gravid... Trånga kläder?

 

[Ramona]

Sv: vad gör man sen då?

Jag är lite inne på samma spår som escodobe. Är du stressad? Ångest? Övervikt? Större bröst nu än annars? Klimakteriet?

Vid inandningen måste man orka lyfta det som finns runt om lungorna, så har man några kilos övervikt är det lätt att känna sådär.

Jag är väl inte helt otränad, normalt BMI men jag blir också andfådd i trappor, så där är du verkligen inte ensam.

 

[tjenixen]

Sv: vad gör man sen då?

Sådär kan jag också bli när jag har extremt låg kroppsenergi. Jag har även problem med känslig hy och utslag vilka blir värre i samma takt energi går ner. Brukade ha tunt sprött hår och varierande former av ibs.

Under de perioderna måste jag vara mycket noggrann med vad jag äter (tillagad varm mat, inga snabba kolhydrater, inte fisk, mejeriprodukter, mycket lite rå mat) och dricker (inga kalla drycker, inte för mycket vätska) och hur jag lever mitt liv (det viktigaste är att "stänga av" hjärnan. Yoga och långa promenader har också varit bra) för att ge min kropp en chans att återhämta sig. Även stimulerande och upplyftande saker har varit viktiga - man ska inte underskatta hur mycket bättre man mår av att umgås med folk man gillar eller gör saker som gör en glad!

Jag gick i flera flera år med detta innan jag fick hjälp att ta itu med det. Fick alltid "bra" provsvar från vården, trots att jag kunde känna att något inte var som det skulle.

Om vården inget hittar, kan det kanske vara ett alternativ att se över dina livsvanor och din kost?

 

[Angua]

Sv: vad gör man sen då?

Så har jag också haft det, i mitt fall en kombination av inflammerat brosk mellan revben samt varit stressad länge. Musklerna var rätt tighta och därför blev det jobbigt. Nu har jag astma också och de anfallen var inte roliga.
I mitt fall blev det stor skillnad när jag började med yoga i höstas och efter några gånger började jag komma loss och andningen gick mycket lättare. I kombination med simningen (utandning under vattnet ger lite motstånd) så ökade jag dessutom min lungkapacitet avsevärt.
Så lösgörande arbete kan kanske hjälpa dig Jag gick på anpassad yoga och det fungerade trots mycket skruttiga leder.

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: vad gör man sen då?

Om jag är stressad kan jag få problem att dra djupa andetag. Det är mycket bättre nu men när jag pluggade var det jättejobbigt ibland. Det var som om jag behövde sucka/dra djupa andetag för att få tillräckligt med luft men det räckte liksom aldrig.

Jag var på VC och läkaren bedömde att det sannolikt var stressrelaterat.

Kan det vara det du har?

 

[Shenzi]

Sv: vad gör man sen då?

En bekant till mig tyckte att hon hade svårt att andas ibland, dra in riktigt djupa andetag.

Så hon var också till farbror doktor men hon var frisk till synes. Hon trodde hon var stressad, men att ta det lugnt hjälpte inte heller.

I ett annat ärende var hon hos en kiropraktor, som utan att hon sagt något frågade om hon inte hade svårt att andas. Jo, svarade hon..och kiropraktorn bände och knakade henne. Tydligen satt hennes bröstkorg och revben fast på något vis, inget hon känt men det blev lättare att andas sen när han "bänt" loss henne.

 

[via]

Sv: vad gör man sen då?

Min astma yttrar sig som dina symptom: Svårt att få luft, blir andfådd för ingenting (när det är som allra sämst, av att sitta upp ...), suckar, har inga pipljud eller rosslande.

Jag har efter ordentliga undersökningar (var inlagd i tre dygn första gången och utreddes från topp till tå) fått konstaterat att det är astma, om än väldigt otypisk sådan. Av astmamedicin blir jag bra.

Det som gör min astma sämre är pollen, damm, fuktig väderlek, infektion i kroppen, samt för lite sömn.

 

[EmmaW]

Sv: vad gör man sen då?

Nu har jag behov av bukes samlade medicinska kunskaper, jag hoppas att ni vill dela med er om ni har några teorier....
I våras sökte jag läkare för att jag hade så tungt att andas. Det är som att något "håller emot" när jag ska fylla lungorna med luft, så att jag måste ta i för att lyckas. Typ... Och då när jag sökte för det var det ordentligt jobbigt. Fast jag har haft problemet i lindrig form i många många år - men aldrig sökt för det. Utan det har mest yttrat sig som att jag "suckar" ofta, vilket jag inte gör utan det är när jag känner att jag behöver pressa ner luft i lungorna lite ordentligt som det verkar som suckar.
(jag har nu i efterhand insett att svårighetsgraden av detta varierar med min pollenallergi)

Då jag sökte för detta fick vårdpersonalen för sig att det kanske kunde vara en propp i lungan (länk till tråden jag skapade då...) så jag blev grundligt undersökt på vårdcentralen, inkl EKG och diverse andra undersökningar. Någon propp lär det inte ha varit i alla fall, så undersökningarna fortsatte med lungröntgen (UA) och för några veckor sedan var jag och gjorde arbetsEKG inkl lungfunktionstest - vilket visade sig vara helt normalt. ("du verkar vara väldigt frisk" sa läkaren...)
Problemet, som jag ser det, är att när de mäter lungfunktionen så är det utandningen som mäts och den har jag inga problem med. Utan det är ju inandningen som är jobbig för mig.

Tillbaka på noll igen alltså.

Var hos läkaren för 2 veckor sedan för att få diverse salvor utskrivna (behövde visa upp mina utslag för det) och passade på att fråga om vad som händer nu med mina andningsbesvär. Detta var en annan läkare än jag träffat tidigare och hon bad mig blåsa i en PEF-mätare (hette det så?). Och jag fick MVG på det testet också. Men, det är ju fortfarande INANDNINGEN som är mitt problem... Då påstår läkaren att "det finns inga kända sjukdomar som ger såna problem". Och sen var det slutdiskuterat.

Så, vad ska jag nu göra? Bara acceptera att jag även i fortsättningen periodvis kommer ha väldigt tungt att andas? Gå till någon annan läkare? Vilken typ av läkare?
Kan det ha något samband med min reumatiska sjukdom på något sätt? (jag tänker att det kan ge sig på vävnad runt lungorna eller nåt? min rörlighet i bröstkorgen är fullgod)

Jag vore oerhört tacksam för input och tips om hur jag ska gå vidare från där jag är nu!

Det där är jag precis när jag har haft perioder av ångest och stress som kommer smygande eller när jag tar i tur med saker och ting som är jobbiga. För mig har det hjälpt inte bara att ta tag i det som ger ångest utan att äta magnesiumtillskott i terapeutiskt syfte för att jag ska slippa känna som du. Tydligen har jag svårt att ta upp just magnesium. Magnesium får kroppens muskler att slappna av vilket inte går vid brist på mg. Vid stress och ångest är mg ett av dom ämnen som försvinner först ut ur kroppen och det är sällan man lyckas återställa balansen utan tillskott en period om man har levt under stress och ångest under längre tid. Vill du veta mer kan du ju skicka ett pm

 

[Boerperd]

Sv: vad gör man sen då?

Hur ser muskulaturen kring bröstkorgen ut?
Ibland kan en muskelgrupp dra ihop sig och inte tillåta bröstkorgen expandera... Kan vara bra att kolla om diafragman är i "kramp" samtidigt...

 

[lady_vip]

Sv: vad gör man sen då?

Jag har haft det så. Medicinerade ganska ordentligt i nästan 10 år och upplevde stor förbättring (olika inhalatorer). Åkte även till sjukhus halvakut ett par gånger efter att ha haft svårt att andas in en längre period och då såklart blivit helsnurrig. Hade jättebra på spirometri och all värden var alltid på topp.

Sen började jag plugga och hade en månad inte råd att plocka ut medicinen (högkostnadsskyddet började om, medicinen kostade runt 2000) och fick helt enkelt vara utan. Hade halvpanik i några dagar, men sen insåg jag att det gick ganska bra. Andades bra och fick sakta börja inse att det nog var mer psykiskt än fysiskt... Numera får jag massage varannan månad och jag har alltid lite låsningar och grejer bak mellan skuldrorna, min kiropraktor menar att det kan ha samband med min andningssvårighet.

Jag har iaf inte medicinerat på 5 år och inte haft några som helst andningsbesvär.

 

[CillaW]

Sv: vad gör man sen då?

Vid stress och ångest är mg ett av dom ämnen som försvinner först ut ur kroppen och det är sällan man lyckas återställa balansen utan tillskott en period om man har levt under stress och ångest under längre tid. Vill du veta mer kan du ju skicka ett pm

På vilket sätt försvinner magnesium ur kroppen vid stress?

 

[Stollan]

Sv: vad gör man sen då?

Jag har problem med sådant men har spänningar på musklerna över bröstkorgen och därför tar det i när jag drar in andan. När det är som värst rör sig inte bröstkorgen alls.
En fundering bara bland alla andra. Muskelaslappnande gör min andning mer normal så det märks ju att det är muskelspänningar som är problemet.
När man andas inåt flexar bröstkorgen utåt för att ge plats för luften som fylls i lungorna. Därav problem vid inanding. Är musklerna för tighta är det inte plats nog att fylla lungorna på samma sätt som det går normalt.
Mina värden på spirometern är normala men inte magrörelsen när jag andas inåt och då sjunger jag ändå i kör så den biten tränas ofta och borde fungera av sig själv.

Så hur har du det med musklerna där omkring?
Går det lättare att andas efter några glas vin tex?
En fundering bara.

 

[Oldie]

Sv: vad gör man sen då?

Ska väl skriva med, fast jag lär få däng av diverse läkare.

Jag har bronkit-kronisk och tar astma medicin vid behov det har jag dagits med i 25 år så här långt. Problemet är att hitta rätt typ som passar just dig.
Jag har en sort som funkar utmärkt men har också gått igenom ett antal som inte gör ett dyft. Stå på dig.

 

[ameo]

Sv: vad gör man sen då?

ångest?
...

nej, inga såna besvär alls

Jag har precis så när jag är höggravid! Jag suckar och har mig för att få ned luft ordentligt. Men du är förmodligen inte gravid... Trånga kläder?

haha, nej gravid har jag varit färdigt och det hänger inte på något sätt ihop med kläder.

Jag är lite inne på samma spår som escodobe. Är du stressad? Ångest? Övervikt? Större bröst nu än annars? Klimakteriet?

Vid inandningen måste man orka lyfta det som finns runt om lungorna, så har man några kilos övervikt är det lätt att känna sådär.

Jag är väl inte helt otränad, normalt BMI men jag blir också andfådd i trappor, så där är du verkligen inte ensam.

Jag är överviktig ja, men om det skulle spela roll så skulle det ju inte variera från dag till dag eller vecka till vecka.
Inte stressad, ingen ångest.
Klimakteriet är nog i antågande, men på vilket sätt menar du att det skulle påverka inandningen?

Jag blir också normalt andfådd i trappor, när jag går uppför. Men sällan när jag går ner... Detta var extremt.

 

[ameo]

Sv: vad gör man sen då?

Om vården inget hittar, kan det kanske vara ett alternativ att se över dina livsvanor och din kost?

fast om det skulle vara relaterat till det så borde väl problemen vara ungefär lika hela tiden, inte variera från vecka till vecka?

Så har jag också haft det, i mitt fall en kombination av inflammerat brosk mellan revben samt varit stressad länge. Musklerna var rätt tighta och därför blev det jobbigt. Nu har jag astma också och de anfallen var inte roliga.
I mitt fall blev det stor skillnad när jag började med yoga i höstas och efter några gånger började jag komma loss och andningen gick mycket lättare. I kombination med simningen (utandning under vattnet ger lite motstånd) så ökade jag dessutom min lungkapacitet avsevärt.
Så lösgörande arbete kan kanske hjälpa dig Jag gick på anpassad yoga och det fungerade trots mycket skruttiga leder.

jag har, som sagt, inte varit stressad alls. Och astma påstår läkaren att det inte kan vara eftersom jag har MVG på PEF-testet (mycket bättre än läkaren själv, sa hon...)

Min astma yttrar sig som dina symptom: Svårt att få luft, blir andfådd för ingenting (när det är som allra sämst, av att sitta upp ...), suckar, har inga pipljud eller rosslande.

Jag har efter ordentliga undersökningar (var inlagd i tre dygn första gången och utreddes från topp till tå) fått konstaterat att det är astma, om än väldigt otypisk sådan. Av astmamedicin blir jag bra.

Det som gör min astma sämre är pollen, damm, fuktig väderlek, infektion i kroppen, samt för lite sömn.

se ovan om astma, det sägs att det inte kan vara det.

Det där är jag precis när jag har haft perioder av ångest och stress som kommer smygande eller när jag tar i tur med saker och ting som är jobbiga. För mig har det hjälpt inte bara att ta tag i det som ger ångest utan att äta magnesiumtillskott i terapeutiskt syfte för att jag ska slippa känna som du. Tydligen har jag svårt att ta upp just magnesium. Magnesium får kroppens muskler att slappna av vilket inte går vid brist på mg. Vid stress och ångest är mg ett av dom ämnen som försvinner först ut ur kroppen och det är sällan man lyckas återställa balansen utan tillskott en period om man har levt under stress och ångest under längre tid. Vill du veta mer kan du ju skicka ett pm

som sagt, ingen stress eller ångest. Och magnesiumtillskott tar jag då och då ändå. (orkar inte gå in på varför)

 

[ameo]

Sv: vad gör man sen då?

Hur ser muskulaturen kring bröstkorgen ut?
Ibland kan en muskelgrupp dra ihop sig och inte tillåta bröstkorgen expandera... Kan vara bra att kolla om diafragman är i "kramp" samtidigt...

Jag har haft det så. Medicinerade ganska ordentligt i nästan 10 år och upplevde stor förbättring (olika inhalatorer). Åkte även till sjukhus halvakut ett par gånger efter att ha haft svårt att andas in en längre period och då såklart blivit helsnurrig. Hade jättebra på spirometri och all värden var alltid på topp.

Sen började jag plugga och hade en månad inte råd att plocka ut medicinen (högkostnadsskyddet började om, medicinen kostade runt 2000) och fick helt enkelt vara utan. Hade halvpanik i några dagar, men sen insåg jag att det gick ganska bra. Andades bra och fick sakta börja inse att det nog var mer psykiskt än fysiskt... Numera får jag massage varannan månad och jag har alltid lite låsningar och grejer bak mellan skuldrorna, min kiropraktor menar att det kan ha samband med min andningssvårighet.

Jag har iaf inte medicinerat på 5 år och inte haft några som helst andningsbesvär.

Jag har problem med sådant men har spänningar på musklerna över bröstkorgen och därför tar det i när jag drar in andan. När det är som värst rör sig inte bröstkorgen alls.
En fundering bara bland alla andra. Muskelaslappnande gör min andning mer normal så det märks ju att det är muskelspänningar som är problemet.
När man andas inåt flexar bröstkorgen utåt för att ge plats för luften som fylls i lungorna. Därav problem vid inanding. Är musklerna för tighta är det inte plats nog att fylla lungorna på samma sätt som det går normalt.
Mina värden på spirometern är normala men inte magrörelsen när jag andas inåt och då sjunger jag ändå i kör så den biten tränas ofta och borde fungera av sig själv.

Så hur har du det med musklerna där omkring?
Går det lättare att andas efter några glas vin tex?
En fundering bara.

klumpar ihop svaret till er tre

jag går hos sjukgymnast, som regelbundet (nåja...) gör diverse mätningar på mig, bland annat mäts hur mycket bröstkorgen kan vidgas. Jag har aldrig haft några avvikelser på detta. Jag håller även mina tidigare muskelknutor under skuldrorna borta numera, med rätt träning.

Boerperd - hur vet man om diafragman krampar?