Vad har hänt med förmågan att uttrycka sig i skrift?

Jag undrar om den ökade användningen av former som "härav", "därav" o.s.v., som kan uppfattas som äldre och högtidligare, är en motreaktion till den allmänna trenden att skriftspråket förenklas och görs mera vardagligt. Jag ser det när det gäller handskrift där en del, inklusive jag själv, hämtar inspiration från handstilar från förrförra seklet eller ännu äldre. Handskrivning och skrivstil har ju i mycket tappat den normering som gällde någon generation tillbaka och är nu nästan lika fri som på 1800-talet så det är tillåtet att ta ut svängarna en del.

Börjar samma fenomen uppträda även när det gäller stavning så att äldre stavningar kommer tillbaka? Jag tycker mig se den trenden när det gäller ortsnamn och min spaning är att äldre stavfningar kommer att börja dyka upp också för vanliga ord.
 
Hypotes? I SAOB anges tydligt att "därav" kan användas i betydelsen av att ange ett orsakssamband. Du skrev att för det krävs att man skriver "på grund därav" vilket är fel.
Det lät som att du menade att SAOB bevisade det som du sade i meningen innan, dvs. att "på grund av" kunde förkortas.

Men du syftar på det som står under betydelse 3?
3) i fråga om grund l. orsak l. medel o. d., motsv. AF I 9—11: af l. gm den l. det l. denna l. detta l. den saken osv., därigenom; numera bl. vid verb l. sbst. som konstrueras med prep. af. Lyckligtvis tog han ingen skada däraf. Där(ut)af följer (l. kan man sluta), att (osv.). Lönen var så liten, att han icke kunde lefva däraf.

"Genom den saken". Inte applicerbart på vårt exempel då det inte handlar om en sak. (saken är objekt i dessa meningar; motvarar enkelt av idag, inte konstruktioner med därför)
"Vid verb eller subst. som konstrueras med av." Inte applicerbart om du tar bort det aktuella ordet i konstruktionen (som t.ex. i "komma sig av)
Det är väl den senare typen av konstruktion du menar kan förkortas till bara därav? Och som jag hävdar du inte kan ta bort de andra konstruktionselementen ur. Där står att det är I en sådan konstruktion det används med den betydelsen.

"På grund därav" står under betydelse 5.
5) i fråga om begreppsförh. som ha sin motsvarighet i en possessiv, partitiv l. objektiv gen. (förr äfv. en egenskapsgen.), motsv. AF I 14—19: af den l. det l. denna l. detta osv. Vi fingo taga där(ut)af hvad vi ville. Eleverna voro tio till antalet, däraf tre flickor. Han gaf mig en kopia däraf. Han framhöll starkt betydelsen (l. vikten) där(ut)af att (osv.). På grund däraf; i anledning däraf; till följd däraf. Utgången däraf blef en helt annan än den man väntat.
Där är betydelsen också knuten till typen av konstruktion som den står i.
Att det ena är grunden för det andra är det viktigaste som uttrycks. Därav talar om hur de ingående komponenterna förhåller sig till varandra (vad som är orsak resp verkan) inte kausalitet i sig eller ensamt.

Kan fortfarande inte se vad du menar är stöd för användningen i "Jag är hungrig, därav att jag åt." ?
 
Det lät som att du menade att SAOB bevisade det som du sade i meningen innan, dvs. att "på grund av" kunde förkortas.

Men du syftar på det som står under betydelse 3?
3) i fråga om grund l. orsak l. medel o. d., motsv. AF I 9—11: af l. gm den l. det l. denna l. detta l. den saken osv., därigenom; numera bl. vid verb l. sbst. som konstrueras med prep. af. Lyckligtvis tog han ingen skada däraf. Där(ut)af följer (l. kan man sluta), att (osv.). Lönen var så liten, att han icke kunde lefva däraf.

"Genom den saken". Inte applicerbart på vårt exempel då det inte handlar om en sak. (saken är objekt i dessa meningar; motvarar enkelt av idag, inte konstruktioner med därför)
"Vid verb eller subst. som konstrueras med av." Inte applicerbart om du tar bort det aktuella ordet i konstruktionen (som t.ex. i "komma sig av)
Det är väl den senare typen av konstruktion du menar kan förkortas till bara därav? Och som jag hävdar du inte kan ta bort de andra konstruktionselementen ur. Där står att det är I en sådan konstruktion det används med den betydelsen.

"På grund därav" står under betydelse 5.
5) i fråga om begreppsförh. som ha sin motsvarighet i en possessiv, partitiv l. objektiv gen. (förr äfv. en egenskapsgen.), motsv. AF I 14—19: af den l. det l. denna l. detta osv. Vi fingo taga där(ut)af hvad vi ville. Eleverna voro tio till antalet, däraf tre flickor. Han gaf mig en kopia däraf. Han framhöll starkt betydelsen (l. vikten) där(ut)af att (osv.). På grund däraf; i anledning däraf; till följd däraf. Utgången däraf blef en helt annan än den man väntat.
Där är betydelsen också knuten till typen av konstruktion som den står i.
Att det ena är grunden för det andra är det viktigaste som uttrycks. Därav talar om hur de ingående komponenterna förhåller sig till varandra (vad som är orsak resp verkan) inte kausalitet i sig eller ensamt.

Kan fortfarande inte se vad du menar är stöd för användningen i "Jag är hungrig, därav att jag åt." ?
"Därav (kom) att jag åt" möjligtvis...?

Men, ändå - nä.
 
Det lät som att du menade att SAOB bevisade det som du sade i meningen innan, dvs. att "på grund av" kunde förkortas.

Men du syftar på det som står under betydelse 3?
3) i fråga om grund l. orsak l. medel o. d., motsv. AF I 9—11: af l. gm den l. det l. denna l. detta l. den saken osv., därigenom; numera bl. vid verb l. sbst. som konstrueras med prep. af. Lyckligtvis tog han ingen skada däraf. Där(ut)af följer (l. kan man sluta), att (osv.). Lönen var så liten, att han icke kunde lefva däraf.

"Genom den saken". Inte applicerbart på vårt exempel då det inte handlar om en sak. (saken är objekt i dessa meningar; motvarar enkelt av idag, inte konstruktioner med därför)
"Vid verb eller subst. som konstrueras med av." Inte applicerbart om du tar bort det aktuella ordet i konstruktionen (som t.ex. i "komma sig av)
Det är väl den senare typen av konstruktion du menar kan förkortas till bara därav? Och som jag hävdar du inte kan ta bort de andra konstruktionselementen ur. Där står att det är I en sådan konstruktion det används med den betydelsen.

"På grund därav" står under betydelse 5.
5) i fråga om begreppsförh. som ha sin motsvarighet i en possessiv, partitiv l. objektiv gen. (förr äfv. en egenskapsgen.), motsv. AF I 14—19: af den l. det l. denna l. detta osv. Vi fingo taga där(ut)af hvad vi ville. Eleverna voro tio till antalet, däraf tre flickor. Han gaf mig en kopia däraf. Han framhöll starkt betydelsen (l. vikten) där(ut)af att (osv.). På grund däraf; i anledning däraf; till följd däraf. Utgången däraf blef en helt annan än den man väntat.
Där är betydelsen också knuten till typen av konstruktion som den står i.
Att det ena är grunden för det andra är det viktigaste som uttrycks. Därav talar om hur de ingående komponenterna förhåller sig till varandra (vad som är orsak resp verkan) inte kausalitet i sig eller ensamt.

Kan fortfarande inte se vad du menar är stöd för användningen i "Jag är hungrig, därav att jag åt." ?
Okej, jag tar det en gång till.

För det första jag har inte påstått att meningen "Jag är hungrig, därav att jag åt." är korrekt enligt SAOB.

Du skrev att "på grund" behövs framför "därav" för att det skall peka på orsak:
"Enbart "därav/av det/av" pekar på objektet (vad du tar.)
Uttrycket "på grund därav/av det/av" pekar på orsaken till att du gör det. (kausaliteten)"

Det jag svarade dig var att "därav" ensamt, utan "på grund" framför, kan användas för att ange ett orsakssamband vilket framgår av den tredje betydelsen SAOB listar.
 
Ja.
Flerspråkig.
Frågan var i och för sig retorisk som en inledning till att testa sig själv på orddelen i högskoleprovet 2019 (se länken), men jag tyckte också ordet var lite underligt att ha med för det används inte ofta i svenskan.

Klarar man polygott (markeras som felstavat när jag skriver!) så lär det bli full pott för resten av orden var enkla.
 
Senast ändrad:
Frågan var i och för sig retorisk som en inledning till att testa sig själv på orddelen i högskoleprovet 2019 (se länken), men jag tyckte också ordet var lite underligt att ha med för det används inte ofta i svenskan.
Förmodligen blev det mer känt för ett par år sedan när Lina Wolffs De polyglotta älskarna kom ut och fick Augustpriset. Det var förmodligen därför de som gör HP tog med det också.
 
Förmodligen blev det mer känt för ett par år sedan när Lina Wolffs De polyglotta älskarna kom ut och fick Augustpriset. Det var förmodligen därför de som gör HP tog med det också.
Det kan vara en förklaring. Jag sökte på ordet i en stor språkdatabank och fick bara ett fåtal träffar.
 
Hur menar du SAOB stödjer din hypotes om förkortning?
Det är inga exempel där som liknar användingen i "Jag är hungrig, därav att jag åt."
I min värld används 'därav' i den meningen som en förklaring till varför jag åt just då, eller varför jag åt just den maten just vid det tillfället. Formuleringen är ju ett svar på en frågeställning?
 
Okej, jag tar det en gång till.

För det första jag har inte påstått att meningen "Jag är hungrig, därav att jag åt." är korrekt enligt SAOB.

Du skrev att "på grund" behövs framför "därav" för att det skall peka på orsak:
"Enbart "därav/av det/av" pekar på objektet (vad du tar.)
Uttrycket "på grund därav/av det/av" pekar på orsaken till att du gör det. (kausaliteten)"

Det jag svarade dig var att "därav" ensamt, utan "på grund" framför, kan användas för att ange ett orsakssamband vilket framgår av den tredje betydelsen SAOB listar.
Men det var ursprungligen ett svar på ditt påstående att "på grund därav" kan förkortas till "därav".

Du argumenterar emot min argumentation i fråga om DEN förkortningen, med att ordet i en annan typ av konstruktion kan användas ensamt, med en annan betydelse (3 istf. 5)?

Och det är inte heller ett argument för att det ska gå att använda ensamt på det sättet som ursprungligen togs upp av @mandalaki ?

Då förstår jag inte vad det var som hänvisningen till SAOB var avsedd att bevisa och hur det har relevans i sammanhanget.
 
Stafningar tror jag bestämt att det stafvades, åtminstone kring sekelskiftet 1900. :)
och @kökshäxan , stavning var inte så standardiserad innan allmän skolgång blev etablerat i hela riket.
Det kunde finnas massor av olika stavningsalternativ för samma ord.
Det förekom försök i början av 1800-talet att likrikta stavningen - men egentligen blev det mer standardiserat först i slutet av 1800-talet.
Beslut om att SAOL skulle vara rättesnöret i skolan kom 1906, och 1912 beslutades att det skulle gälla även i offentliga texter.
 
Märker att vissa skriver mellanrum innan punkt och utropstecken. Tycker det ser märkligt ut. Varför mellanrum?

Så här:

Hej .
Hej ?
Hej !
De tror att det ska vara så. Ser förfärligt ut.

Motsatsen är inte heller rolig: de som skippar mellanslaget efter punkt.Såhär.Har en vän som skriver så och jag fattar inte hur hon inte kan se att det skiljer sig från hur andra skriver.
 
De tror att det ska vara så. Ser förfärligt ut.

Motsatsen är inte heller rolig: de som skippar mellanslaget efter punkt.Såhär.Har en vän som skriver så och jag fattar inte hur hon inte kan se att det skiljer sig från hur andra skriver.

Eller så surfar man bara på mobilen och tangentbordet hackar. Vansinnigt irriterande, det händer mig då och då och jag hatar när någon gillar eller citerar så jag måste se det igen.
 
Något jag upplever helt har tagit över är det obefintliga användandet av bindestreck där det egentligen skulle behövas. Jag menar sammansatta ord som till exempel "barn- och ungdomsböcker" som då istället skrivs "barn och ungdomsböcker". Om en bokhandel annonserar att de har rabatt på barn och ungdomsböcker så kan man ju gå dit och köpa sig ett barn billigt om man vill då? Jag upplever det här som så vanligt i texter, på skyltar, i annonser och överallt att det verkar ha blivit en gällande standard.

Om man läser en meny där det erbjuds en maträtt med broccoli och ostsås vet man inte längre om såsen innehåller både broccoli och ost eller om det är en ostsås med broccoli vid sidan om.

Det här stör mig så oerhört :arghh:
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hundförare inom hemvärnet
  • Uppdateringstråd 29
  • Valp 2024

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp