Roheryn

Trådstartare
Som sagt - vi har ju numera en valp av vallhundsras (isländsk fårhund). Han visar typ "normalt" intresse för vallning - vill valla skottkärran, hästarna och dessvärre även bilar (det sistnämnda jobbar vi på, blir bättre o bättre). Tanken är att han ska få följa med på ridturer, han har redan fått prova lite och älskar det så det blir nog bra. Men något annat utlopp för hans vallinstinkt har vi ju inte att erbjuda här. Så tanken har slagit mig att det kanske vore kul att så småningom faktiskt träna honom på att valla "på riktigt". Men hur går man tillväga när man inte har egna får? Känner inte heller någon som har får, även om det finns en del gårdar som har det häromkring. Finns det organiserade vallningsträningar och i vems regi i så fall? Total novis på detta, men tänkte att det kunde bli riktigt kul för både hund o förare
 
Vallning skiljer sig från annan hundträning genom att det inte handlar om mekanisk träning med manipulation av hundens position i rummet. Det handlar om att hunden ska ges möjlighet att hitta en instinkt och jobba upp en "språkförståelse" gentemot en annan djurart, och förstå att den egna kroppen/energinivån/utstrålningen/blickfokus påverkar hur djuren reagerar.

De flesta hundar behöver ganska mycket tid med djur för att utveckla detta, och om det inte sker med täta intervaller så leder aktivitetsförväntan till en för hög arousalnivå för att det ska bli en bra inlärning. Det går så klart, men kräver en stor insats av hundägaren och den som ställer upp med vallningsdjur.

Att hunden triggar på andra föremål som rör sig har öht inget med vallning att göra, det säger ingenting om "hur mycket vallning" det är i hunden. Vallning är kommunikation med djuren, inte att triggas av att de rör sig, det gör de allra allra flesta hundar.

Om man hittar djurägare som tar emot ekipage för träning så ska man vara noga med att ha läst SKKs riktlinjer för vallhundsträning, som bland annat reglerar hur länge varje djur får jobba utan ordentlig paus. Även om fåren inte blir fysiskt trötta av att vandra runt en stund i en fålla så är det otroligt tröttande för dem mentalt att hålla rätt på vad oerfarna hundar har för sig.

"riktigt kul för förare och hund" är möjligt, men vallning är i princip aldrig speciellt kul för fåren. För mig som alltid jobbar med fokus på djuren så är frågan: är stressen vi orsakar med den här grundträningen värd det för djurvälfärden, genom att vi kommer få en arbetshund som kan komma ut i jobb och göra jobbet med högre djurvälfärd än utan hund?
 
Som sagt - vi har ju numera en valp av vallhundsras (isländsk fårhund). Han visar typ "normalt" intresse för vallning - vill valla skottkärran, hästarna och dessvärre även bilar (det sistnämnda jobbar vi på, blir bättre o bättre). Tanken är att han ska få följa med på ridturer, han har redan fått prova lite och älskar det så det blir nog bra. Men något annat utlopp för hans vallinstinkt har vi ju inte att erbjuda här. Så tanken har slagit mig att det kanske vore kul att så småningom faktiskt träna honom på att valla "på riktigt". Men hur går man tillväga när man inte har egna får? Känner inte heller någon som har får, även om det finns en del gårdar som har det häromkring. Finns det organiserade vallningsträningar och i vems regi i så fall? Total novis på detta, men tänkte att det kunde bli riktigt kul för både hund o förare

Om ni inte har möjlighet att åka iväg ofta till en duktig instruktör som även har fårens väl och ve som intresse så skulle jag hitta något annat att sysselsätta hunden med än just vallning.
 
Om ni inte har möjlighet att åka iväg ofta till en duktig instruktör som även har fårens väl och ve som intresse så skulle jag hitta något annat att sysselsätta hunden med än just vallning.
Okej - våra möjligheter till det vet jag ju inget om i nuläget eftersom jag inte ens vet vart jag skulle vända mig för att få tag på instruktör eller får. Vi lägger ner det då och satsar på annan träning.
 
Okej - våra möjligheter till det vet jag ju inget om i nuläget eftersom jag inte ens vet vart jag skulle vända mig för att få tag på instruktör eller får. Vi lägger ner det då och satsar på annan träning.

Nu vet jag ju inte var du bor, men det är överlag ont om instruktörer som jobbar med andra raser än BC och working kelpie. Precis som @Migo påpekar så kräver det en viss kontinuitet för att det ska bli bra för både hund och boskap. Något man verkligen bör fråga sig är om man vill satsa på vallning, eller bara ha det som någon form av aktivitet? Det sistnämnda blir sällan bra för någon.

Jag har vallat en del men det ligger just nu på is då vi har minst 2,5 timmes enkel resväg till instruktör och helt enkelt inte kan ta oss iväg tillräckligt ofta. Min hund blir lätt för het, så därför avvaktar jag med vidare träning tills den dagen vi har får hemma istället.
 
Det finns information om vilka som tar emot kroppsvallare på Svenska kroppsvallarnas sida.

Jag vallar med min corgi, mas och bc. Är fåren väl invallade och vana vid den typen av hund och instruktören duktig så kan man absolut prova valla men även om jag själv "hobby" vallar och är varm förespråkare av att man ska försöka bevara vallanlagen i vallhundsraserna så är det inte en aktivitet i likhet i annan hundsport då det är andra levande djur inblandade vars välbefinnande ska vara prio ett.
Antingen gör man det för att man är genuint intresserad av att se hur hundens vallanlag är och för eventuellt avelsarbete i rasen eller så har man intresse av att lära sig god djurhantering/vallning för att man tänker sig ha egna djur. Jag är inte emot att man vallar med kroppsvallare men det ska för min del vara mer tanke bakom än att det "kul".

Just isländsk vallhund tar gärna till skall i vallning och även om djuren är vana vid kroppsvallande hund så finns risken att det blir ett stressmoment för fåren när det kommer en hund som skäller mycket vilket man ska ta i beaktande. Även om isländsk fårhund har skallet som en hjälp i vallningen så skulle jag personligen jobba på att få bort det om man inte jobbar på så stora hjordar och djurslag där man har användning för det.

Om man vill ha "kul" finns massor av andra hundsporter där hunden kan göra sig av med energi och aktiveras, generellt har jag inte stött på nån kroppsvallande ras som "måste" få utlopp för sin vallinstinkt (till skillnad från eyare som bc och ev working kelpie) utan även individer med stark vallinstinkt är nöjda med annan riktad träning där de får använda huvudet och även arbeta fysiskt.
 
Nu vet jag ju inte var du bor, men det är överlag ont om instruktörer som jobbar med andra raser än BC och working kelpie. Precis som @Migo påpekar så kräver det en viss kontinuitet för att det ska bli bra för både hund och boskap. Något man verkligen bör fråga sig är om man vill satsa på vallning, eller bara ha det som någon form av aktivitet? Det sistnämnda blir sällan bra för någon.

Jag har vallat en del men det ligger just nu på is då vi har minst 2,5 timmes enkel resväg till instruktör och helt enkelt inte kan ta oss iväg tillräckligt ofta. Min hund blir lätt för het, så därför avvaktar jag med vidare träning tills den dagen vi har får hemma istället.
Tittade just på en karta på SIFKs sida med "vallningsgårdar" som de rekommenderar och ja, det är rätt långt till närmaste, typ 3 timmar och det blir ju lite mycket för regelbundna träningstillfällen om man då inte har får hemma. Så får kanske lägga ner de här tankarna tillsvidare åtminstone.

Att kontakta vår uppfödare, som @Migo rekommenderade, kommer nog att ge mig en helt ny vallningsupplevelse :D Han vallar hästar med sina hundar (vår hunds föräldrar) och är mycket mer hästmänniska än hundmänniska (detta var första kullen han fött upp). Men har i hela sitt liv vallat hästar med isländsk fårhund :)
 
"riktigt kul för förare och hund" är möjligt, men vallning är i princip aldrig speciellt kul för fåren. För mig som alltid jobbar med fokus på djuren så är frågan: är stressen vi orsakar med den här grundträningen värd det för djurvälfärden, genom att vi kommer få en arbetshund som kan komma ut i jobb och göra jobbet med högre djurvälfärd än utan hund?
Jag var inte medveten om att det är en så stor stress för fåren att bli vallade? I så fall så avstår vi nog.
 
Just isländsk vallhund tar gärna till skall i vallning och även om djuren är vana vid kroppsvallande hund så finns risken att det blir ett stressmoment för fåren när det kommer en hund som skäller mycket vilket man ska ta i beaktande. Även om isländsk fårhund har skallet som en hjälp i vallningen så skulle jag personligen jobba på att få bort det om man inte jobbar på så stora hjordar och djurslag där man har användning för det.
Vad jag förstått så är isländsk fårhund röstvallare och "ska" därmed valla med skall (de jag sett i arbete har gjort det). Men du menar att man ändå bör/ska/kan träna bort det?

Såg att även @Migo nämnde fårens stress, så jag känner att vi kanske ska avstå helt pga detta. Jag tycker det hade varit riktigt roligt att dels lära mig att valla med hund och dels se hur just vår hund kan tänkas svara på den sortens träning, men inte på fårens bekostnad då helst.
 
Vad jag förstått så är isländsk fårhund röstvallare och "ska" därmed valla med skall (de jag sett i arbete har gjort det). Men du menar att man ändå bör/ska/kan träna bort det?

Såg att även @Migo nämnde fårens stress, så jag känner att vi kanske ska avstå helt pga detta. Jag tycker det hade varit riktigt roligt att dels lära mig att valla med hund och dels se hur just vår hund kan tänkas svara på den sortens träning, men inte på fårens bekostnad då helst.

Jag personligen anser inte att det förenligt med god djuretik att stressa djuren i onödan, att de använder skallet i sin ursprungsfunktion på att valla stora stora ytor och flockar av varierande djurslag (även varit poppis på ren) och skallet har fyllt en funktion i form av att kunna lokalisera hunden när man inte ser den bl.a. Att skallet skulle ha en funktion i en fålla med ett litet antal djur finns liksom inte. Sen vet jag att man anser att hunden "ska" valla så men jag anser att då ska man valla under de förutsättningar där det kommer till nytta annars så ska hunden anpassa sitt arbete efter rådande situation.

Corgin är en heeler och vallar genom att nafsa djuren i hasorna, det är inte förenligt med svenskt djurskydd att ha en hund som nyper djuren och att de som vallar med corgi skulle säga att de "ska" valla så skulle inte komma så långt utan finns tendenserna så tränar man bort dom.
Likaså att man i andra länder kanske inte alls har samma hårda djurskyddslagar och därmed kan vallningen se betydligt mer "ruff" ut än vad vårat djurskydd är okej med, detta gäller alla vallare att hundar som tar till tänderna i onödan ska inte arbeta med djur vare sig det en bc eller corgi enligt min åsikt!
 
Senast ändrad:
Jag personligen anser inte att det förenligt med god djuretik att stressa djuren i onödan, att de använder skallet i sin ursprungsfunktion på att valla stora stora ytor och flockar av varierande djurslag (även varit poppis på ren) och skallet har fyllt en funktion i form av att kunna lokalisera hunden när man inte ser den bl.a. Att skallet skulle ha en funktion i en fålla med ett litet antal djur finns liksom inte. Sen vet jag att man anser att hunden "ska" valla så men jag anser att då ska man valla under de förutsättningar där det kommer till nytta annars så ska hunden anpassa sitt arbete efter rådande situation.

Corgin är en heeler och vallar genom att nafsa djuren i hasorna, det är inte förenligt med svenskt djurskydd att ha en hund som nyper djuren och att de som vallar med corgi skulle säga att de "ska" valla så skulle inte komma så långt utan finns tendenserna så tränar man bort dom.
Likaså att man i andra länder kanske inte alls har samma hårda djurskyddslagar och därmed kan vallningen se betydligt mer "ruff" ut än vad vårat djurskydd är okej med, detta gäller alla vallare att hundar som tar till tänderna i onödan ska inte arbeta med djur vare sig det en bc eller corgi enligt min åsikt!
Jag säger inte emot dig, jag bara frågar eftersom jag inte tidigare hört att man bör jobba bort skallet på en röstvallare :)
 
Jag säger inte emot dig, jag bara frågar eftersom jag inte tidigare hört att man bör jobba bort skallet på en röstvallare :)
Jobba bort vet jag inte, jag anser dock att skallet ska användas i rätt situation. Har sett nån islänning som jobbat lika bra om inte bättre på ett fåtal djur utan konstant ljudande. Det intressanta hade ju vart att se hur de arbetar praktiskt i sin ursprungsmiljö, jag har svårt att se att man uppmuntrat onödigt skällande även om de arbetat med skall.. Det är dock min egen tanke.
Vissa av dagens hundägare tar ju gärna till ursäkten att hunden "ska" göra si och så istället för att faktiskt uppfostra hunden eller träna den. Jag tänker mig att en som har hunden i arbete inte gullipluttar och ursäktar hundens beteende utan faktiskt tränar den för de uppgifter den förväntas utföra. Vallhunden är ett arbetsredskap i första hand, och jag har svårt att tänka mig att detta konstanta ljudande jag hört från vissa hundar varit önskvärt i ALLA situationer i ett gårdsarbete..
 
Jobba bort vet jag inte, jag anser dock att skallet ska användas i rätt situation. Har sett nån islänning som jobbat lika bra om inte bättre på ett fåtal djur utan konstant ljudande. Det intressanta hade ju vart att se hur de arbetar praktiskt i sin ursprungsmiljö, jag har svårt att se att man uppmuntrat onödigt skällande även om de arbetat med skall.. Det är dock min egen tanke.
Vissa av dagens hundägare tar ju gärna till ursäkten att hunden "ska" göra si och så istället för att faktiskt uppfostra hunden eller träna den. Jag tänker mig att en som har hunden i arbete inte gullipluttar och ursäktar hundens beteende utan faktiskt tränar den för de uppgifter den förväntas utföra. Vallhunden är ett arbetsredskap i första hand, och jag har svårt att tänka mig att detta konstanta ljudande jag hört från vissa hundar varit önskvärt i ALLA situationer i ett gårdsarbete..
Haha - nä, jag tycker inte heller att det finns anledning att skälla heeela tiden, och de har nära till skall så det är nog lätt hänt att det blir så om man inte lägger ner visst arbete på uppfostran. Och jag har också mycket svårt att tänka mig att hundarna på Island skulle tillåtas föra oväsen hela tiden!
 
Jag var inte medveten om att det är en så stor stress för fåren att bli vallade? I så fall så avstår vi nog.
Det är inte en stor stress att bli vallade av en duktig hund, men desto jobbigare att möta hundar i grundträning... Fåren är ett stresskänsligt flockdjur som visar stress genom att bunta ihop sig tätt, vilket folk ofta tolkar som att "hunden jobbar ihop dem". Avspända får går i behagligt tempo och har samma relation till hunden som en häst har till sin ryttare. Att träna unghund är lite som att sätta en hysteriskt överentusiastisk unge med sporrar och skarpt stångbett, på en fullblodsarab som är van att ridas med mjuk grimma.
 
Det är inte en stor stress att bli vallade av en duktig hund, men desto jobbigare att möta hundar i grundträning... Fåren är ett stresskänsligt flockdjur som visar stress genom att bunta ihop sig tätt, vilket folk ofta tolkar som att "hunden jobbar ihop dem". Avspända får går i behagligt tempo och har samma relation till hunden som en häst har till sin ryttare. Att träna unghund är lite som att sätta en hysteriskt överentusiastisk unge med sporrar och skarpt stångbett, på en fullblodsarab som är van att ridas med mjuk grimma.

Men alla är ju barn i början. Även vallhundar. Så hittar man en bra instruktör som har tränade får så blir det ju inte det där kaoset och man kan faktiskt lära sig valla med sin hund trots att det inte är medfödd kunskap. Min hund har då i vilket fall inte skadat några får trots att vi är nybörjare. Men då är jag ju medveten om våra begränsningar och frågar inte grannen om jag får valla på hans random får, jag gör det under ordnade former med överinseende, med får som är vana. Precis som att jag inte sätter upp en liten överentusiastisk unge på min sporthäst utan hänvisar till stallets b-ponny som inte reagerat om en bomb slog ner.

Jag vallar med min corgi, mas och bc. Är fåren väl invallade och vana vid den typen av hund och instruktören duktig så kan man absolut prova valla men även om jag själv "hobby" vallar och är varm förespråkare av att man ska försöka bevara vallanlagen i vallhundsraserna så är det inte en aktivitet i likhet i annan hundsport då det är andra levande djur inblandade vars välbefinnande ska vara prio ett.
Antingen gör man det för att man är genuint intresserad av att se hur hundens vallanlag är och för eventuellt avelsarbete i rasen eller så har man intresse av att lära sig god djurhantering/vallning för att man tänker sig ha egna djur. Jag är inte emot att man vallar med kroppsvallare men det ska för min del vara mer tanke bakom än att det "kul".

Om man vill ha "kul" finns massor av andra hundsporter där hunden kan göra sig av med energi och aktiveras, generellt har jag inte stött på nån kroppsvallande ras som "måste" få utlopp för sin vallinstinkt (till skillnad från eyare som bc och ev working kelpie) utan även individer med stark vallinstinkt är nöjda med annan riktad träning där de får använda huvudet och även arbeta fysiskt.

Jag håller med dig men samtidigt är det ett problem att man inte bevarar vallanlagen i vallande raser, tycker jag. När en egenskap försvinner brukar ju annat ta plats, som kanske inte var så önskvärt från början. Jag gillar följsamheten i min vallhund, att den är känslig, lätt att träna och vill vara sin förare till lags. Det vore väl inte så kul om de flesta vallhundsraser inte var vallhundar längre, i den bemärkelsen? Och det är väl så det blir tids nog om man aldrig kartlägger och bevarar vallanlag, och hur gör man det om man aldrig provar dem och använder dem praktiskt?
 
@_Taggis_ du får nog läsa min post igen för jag skriver ju att jag är varm förespråkare av att bevara vallanlagen samt att jag inte har nåt emot att man vallar med kroppsvallate. Har dessutom gett förslag på var man kan hitta hjälp. Det jag vänder mig emot är att man ska göra det på "kul" för då är nog annan aktivering bättre.
Är uppfödaren intresserad av vallanlagen i sina linjer så kommer denne troligen kunna hjälpa till om man frågar.
 
Har dessutom gett förslag på var man kan hitta hjälp. Det jag vänder mig emot är att man ska göra det på "kul" för då är nog annan aktivering bättre.
Det går att göra något seriöst och bra även om man gör det för att det är "kul". Jag har hund och hästar för att jag tycker det är "kul", det betyder inte att jag på något vis är oseriös i träning eller djurhållning. Men jag är inte professionell - jag har ett helt annat yrke och djuren är ren hobby och fritidssysselsättning för mig.
 
Mina rasklubbar anordnar regelbundet prova på vallning och det gör säkert ts också. För mig är det alltid intressant att se vilka hundar som utmärker sig och vad det finns för linjer bakom. Inom mas så märker man tydligt en parallell mellan stabila trevliga hundar och ett bra vallanlag. I dessa sammanhang finns det ju rutinerad tränare, rutinerade får och intresserade från rasklubben som är med. Tack vare att jag varit med på några av dessa har jag fått ögon på linjer jag vill följa för att i framtiden kanske skaffa valp efter.
 
Det vore väl inte så kul om de flesta vallhundsraser inte var vallhundar längre, i den bemärkelsen? Och det är väl så det blir tids nog om man aldrig kartlägger och bevarar vallanlag, och hur gör man det om man aldrig provar dem och använder dem praktiskt?
De flesta vallhundsraser är inte vallhundar längre och har inte varit på >50 år. Vallanlagstest som de är utformade och bedöms säger noll och intet om hundens förmåga att kommunicera med djuren och vara ett användbart verktyg för djurhantering.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Artroskopi äldre häst
  • Födda 2022
  • Mängd olja och lucern

Omröstningar

Tillbaka
Upp