Valp 2025

[AraSlei]

Sitter i hundgården med B och myser lite. Har börjat skola in henne lite smått här och det går fint, nu sitter hon några timmar här utan protester. Så skönt att kunna ha henne ute när det är härligt väder!

 

[Tajger]

Som de flesta barn tyckte även valparna att en låda var en bra leksak Hanen somnade

 

[_Zacke_]

Barnet har fått precis den hund han önskat upphöjt till 10 iallafall hon blir helt nipprig när han kommer hem eller kommer ner från övervåningen. Sitter i hallen med vevande svans när jag ropat ner för mat. Piper och gnyr och ska upp i ansiktet på honom, helt klart hennes favoritperson. Det går bra för oss, hon träffar lite människor ibland och har hälsat på hos blivande hundvakten. Där blir det lägenhet och katt så viktigt att det fungerar, att hon vänjer sig. Jättebra träning att vara lite city-hund, innebär också att vi börjat gå lite i koppel vilket går fint. Däremot har vi lite bekymmer med magen. Hon kräks ibland på morgonen, har hänt vid ett par tillfällen, sedan äter hon frukosten med helt ok aptit. Har flyttat fram sista målet så hon ska få ha mat i magen hela natten, men imorse kräktes hon flera gånger och ville inte äta. Sov mycket och bajsade normalt. Repade sig till andra målet och åt som vanligt, inte kommit upp heller. Läser att det är normalt att valpar kräks ibland eller blir lösa i magen, men vad gör man för att undvika det? Funderar på att ge henne ett mellanmål vid nattkissen utifall det är magsyra som spökar. Är vi ensamma om det här?

Torkad lunga innan läggdags funkar superbra!

 

[Bluefish]

Provar kexen och hoppas det funkar! Idag har det blivit mycket bilåkning och imorgon ska hon se livets första fotbollsmatch. Vi håller oss på avstånd och tar med canvasburen och en renpinne så går det bra. Hon blev helt tokig i tuggpinnarna av ren, skönt att ha något att fresta med när hon sätter tänderna i en arm. Igår var hon IGÅNG kan man säga och jag fick världens side eye när jag försökte freda mig..

 

[Tajger]

Dyker ner i bollhavet

 

[athena_arabians]

Visa bifogad fil 167284Dyker ner i bollhavet

Alltså... ett litet bollhav måste ju vara himmelriket för en valp!

 

[Luzzan]

Valp känns rätt "enkel" ändå hittills? Visst, vassa tänder har han men han sover hela nätter, gör sina behov utomhus, åker bil jättebra och det går att lämna rummet någon minut utan drama

Får väl igen detta 1000 ggr om när han blir äldre bara för att

 

[Niyama]

Min valp har fått åka tillbaka till uppfödaren . Jag vet att några här tyckte att han bara var som valpar är, men jag har aldrig sett en valp som beter sig som han. De få människor som hann träffa honom sa samma sak, att de aldrig sett en valp som han och att han var så uppvarvad hela tiden. Det är människor som haft hund hela livet och hunnit med massor av valpar av olika raser (husky, schäfer, jaktlabbe, jämthund, cocker spaniel osv). Ingen som haft terrier dock vad jag vet och uppfödaren tror att jag inte klarar av att ha terrier. Uppfödaren var ganska drivande i att han skulle tillbaka och jag var så totalt slut så det blev typ ja men ta tillbaka honom då.

Efter första dygnet insåg jag att han var väldigt mycket mer intensiv än nån valp jag träffat så jag tänkte mest oj det här blir tufft. Jag insåg inte riktigt hur onormalt stressad och uppvarvad han var. Sen gjorde vi få framsteg men en del saker blev värre, han började skälla på nätterna. I timmar. Inte pipande utan skällande. Spelade ingen roll vad jag gjorde, blev värre om jag var med honom för då varvade han upp mer om han fick tillgång till mig. Till slut blev jag ganska stressad för jag bor i lägenhet och det funkar inte att ha en hund som skäller i timmar nattetid.

Tror det hade funkat bättre om han hade haft en hundkompis. Annars är det få saker jag ser som jag hade kunnat göra annorlunda. Jag fattar inte varför det blev som det blev. Djur brukar bli lugna av att vara med mig men denna blev bara mer uppvarvad.

Jag vet att de flesta valpar inte är som denna men jag vet inte om jag vågar försöka igen. Jag älskade att ha hund, saker som jag på förhand trodde att jag skulle tycka var jobbigt brydde jag mig inte om alls. Han kändes rätt på så många sätt men jag var inte rätt för honom.

 

[Brie]

Min valp har fått åka tillbaka till uppfödaren . Jag vet att några här tyckte att han bara var som valpar är, men jag har aldrig sett en valp som beter sig som han. De få människor som hann träffa honom sa samma sak, att de aldrig sett en valp som han och att han var så uppvarvad hela tiden. Det är människor som haft hund hela livet och hunnit med massor av valpar av olika raser (husky, schäfer, jaktlabbe, jämthund, cocker spaniel osv). Ingen som haft terrier dock vad jag vet och uppfödaren tror att jag inte klarar av att ha terrier. Uppfödaren var ganska drivande i att han skulle tillbaka och jag var så totalt slut så det blev typ ja men ta tillbaka honom då.

Efter första dygnet insåg jag att han var väldigt mycket mer intensiv än nån valp jag träffat så jag tänkte mest oj det här blir tufft. Jag insåg inte riktigt hur onormalt stressad och uppvarvad han var. Sen gjorde vi få framsteg men en del saker blev värre, han började skälla på nätterna. I timmar. Inte pipande utan skällande. Spelade ingen roll vad jag gjorde, blev värre om jag var med honom för då varvade han upp mer om han fick tillgång till mig. Till slut blev jag ganska stressad för jag bor i lägenhet och det funkar inte att ha en hund som skäller i timmar nattetid.

Tror det hade funkat bättre om han hade haft en hundkompis. Annars är det få saker jag ser som jag hade kunnat göra annorlunda. Jag fattar inte varför det blev som det blev. Djur brukar bli lugna av att vara med mig men denna blev bara mer uppvarvad.

Jag vet att de flesta valpar inte är som denna men jag vet inte om jag vågar försöka igen. Jag älskade att ha hund, saker som jag på förhand trodde att jag skulle tycka var jobbigt brydde jag mig inte om alls. Han kändes rätt på så många sätt men jag var inte rätt för honom.

Vad tråkigt att det blev så, efter att du väntat och längtat så länge. Tycker inte att du ska ge upp! Helt förståeligt om du bryter ihop en stund — men kom tillbaka!

 

[pepp]

Min valp har fått åka tillbaka till uppfödaren . Jag vet att några här tyckte att han bara var som valpar är, men jag har aldrig sett en valp som beter sig som han. De få människor som hann träffa honom sa samma sak, att de aldrig sett en valp som han och att han var så uppvarvad hela tiden. Det är människor som haft hund hela livet och hunnit med massor av valpar av olika raser (husky, schäfer, jaktlabbe, jämthund, cocker spaniel osv). Ingen som haft terrier dock vad jag vet och uppfödaren tror att jag inte klarar av att ha terrier. Uppfödaren var ganska drivande i att han skulle tillbaka och jag var så totalt slut så det blev typ ja men ta tillbaka honom då.

Efter första dygnet insåg jag att han var väldigt mycket mer intensiv än nån valp jag träffat så jag tänkte mest oj det här blir tufft. Jag insåg inte riktigt hur onormalt stressad och uppvarvad han var. Sen gjorde vi få framsteg men en del saker blev värre, han började skälla på nätterna. I timmar. Inte pipande utan skällande. Spelade ingen roll vad jag gjorde, blev värre om jag var med honom för då varvade han upp mer om han fick tillgång till mig. Till slut blev jag ganska stressad för jag bor i lägenhet och det funkar inte att ha en hund som skäller i timmar nattetid.

Tror det hade funkat bättre om han hade haft en hundkompis. Annars är det få saker jag ser som jag hade kunnat göra annorlunda. Jag fattar inte varför det blev som det blev. Djur brukar bli lugna av att vara med mig men denna blev bara mer uppvarvad.

Jag vet att de flesta valpar inte är som denna men jag vet inte om jag vågar försöka igen. Jag älskade att ha hund, saker som jag på förhand trodde att jag skulle tycka var jobbigt brydde jag mig inte om alls. Han kändes rätt på så många sätt men jag var inte rätt för honom.

Klart du ska ha en hund

 

[geting]

Min valp har fått åka tillbaka till uppfödaren . Jag vet att några här tyckte att han bara var som valpar är, men jag har aldrig sett en valp som beter sig som han. De få människor som hann träffa honom sa samma sak, att de aldrig sett en valp som han och att han var så uppvarvad hela tiden. Det är människor som haft hund hela livet och hunnit med massor av valpar av olika raser (husky, schäfer, jaktlabbe, jämthund, cocker spaniel osv). Ingen som haft terrier dock vad jag vet och uppfödaren tror att jag inte klarar av att ha terrier. Uppfödaren var ganska drivande i att han skulle tillbaka och jag var så totalt slut så det blev typ ja men ta tillbaka honom då.

Efter första dygnet insåg jag att han var väldigt mycket mer intensiv än nån valp jag träffat så jag tänkte mest oj det här blir tufft. Jag insåg inte riktigt hur onormalt stressad och uppvarvad han var. Sen gjorde vi få framsteg men en del saker blev värre, han började skälla på nätterna. I timmar. Inte pipande utan skällande. Spelade ingen roll vad jag gjorde, blev värre om jag var med honom för då varvade han upp mer om han fick tillgång till mig. Till slut blev jag ganska stressad för jag bor i lägenhet och det funkar inte att ha en hund som skäller i timmar nattetid.

Tror det hade funkat bättre om han hade haft en hundkompis. Annars är det få saker jag ser som jag hade kunnat göra annorlunda. Jag fattar inte varför det blev som det blev. Djur brukar bli lugna av att vara med mig men denna blev bara mer uppvarvad.

Jag vet att de flesta valpar inte är som denna men jag vet inte om jag vågar försöka igen. Jag älskade att ha hund, saker som jag på förhand trodde att jag skulle tycka var jobbigt brydde jag mig inte om alls. Han kändes rätt på så många sätt men jag var inte rätt för honom.

Åh tungt beslut såklart men rätt. Det är bättre att lämna tillbaka honom nu än att behöva omplacera honom senare i livet.

Ta en paus. Andas. Sen försök igen! Jag tycker inte heller du ska lyssna på uppfödaren som sa att du inte klarar av terrier. Alla terriervalpar är absolut inte sådär intensiva.

 

[Tajger]

Min valp har fått åka tillbaka till uppfödaren . Jag vet att några här tyckte att han bara var som valpar är, men jag har aldrig sett en valp som beter sig som han. De få människor som hann träffa honom sa samma sak, att de aldrig sett en valp som han och att han var så uppvarvad hela tiden. Det är människor som haft hund hela livet och hunnit med massor av valpar av olika raser (husky, schäfer, jaktlabbe, jämthund, cocker spaniel osv). Ingen som haft terrier dock vad jag vet och uppfödaren tror att jag inte klarar av att ha terrier. Uppfödaren var ganska drivande i att han skulle tillbaka och jag var så totalt slut så det blev typ ja men ta tillbaka honom då.

Efter första dygnet insåg jag att han var väldigt mycket mer intensiv än nån valp jag träffat så jag tänkte mest oj det här blir tufft. Jag insåg inte riktigt hur onormalt stressad och uppvarvad han var. Sen gjorde vi få framsteg men en del saker blev värre, han började skälla på nätterna. I timmar. Inte pipande utan skällande. Spelade ingen roll vad jag gjorde, blev värre om jag var med honom för då varvade han upp mer om han fick tillgång till mig. Till slut blev jag ganska stressad för jag bor i lägenhet och det funkar inte att ha en hund som skäller i timmar nattetid.

Tror det hade funkat bättre om han hade haft en hundkompis. Annars är det få saker jag ser som jag hade kunnat göra annorlunda. Jag fattar inte varför det blev som det blev. Djur brukar bli lugna av att vara med mig men denna blev bara mer uppvarvad.

Jag vet att de flesta valpar inte är som denna men jag vet inte om jag vågar försöka igen. Jag älskade att ha hund, saker som jag på förhand trodde att jag skulle tycka var jobbigt brydde jag mig inte om alls. Han kändes rätt på så många sätt men jag var inte rätt för honom.

Åh, förstår att det känns svårt Men det ska vara roligt att ha hund, även om just valptiden kan vara tuff, så ska det roliga väga över. Ge inte upp, din valp kommer

 

[Nepenthe]

Min valp har fått åka tillbaka till uppfödaren . Jag vet att några här tyckte att han bara var som valpar är, men jag har aldrig sett en valp som beter sig som han. De få människor som hann träffa honom sa samma sak, att de aldrig sett en valp som han och att han var så uppvarvad hela tiden. Det är människor som haft hund hela livet och hunnit med massor av valpar av olika raser (husky, schäfer, jaktlabbe, jämthund, cocker spaniel osv). Ingen som haft terrier dock vad jag vet och uppfödaren tror att jag inte klarar av att ha terrier. Uppfödaren var ganska drivande i att han skulle tillbaka och jag var så totalt slut så det blev typ ja men ta tillbaka honom då.

Efter första dygnet insåg jag att han var väldigt mycket mer intensiv än nån valp jag träffat så jag tänkte mest oj det här blir tufft. Jag insåg inte riktigt hur onormalt stressad och uppvarvad han var. Sen gjorde vi få framsteg men en del saker blev värre, han började skälla på nätterna. I timmar. Inte pipande utan skällande. Spelade ingen roll vad jag gjorde, blev värre om jag var med honom för då varvade han upp mer om han fick tillgång till mig. Till slut blev jag ganska stressad för jag bor i lägenhet och det funkar inte att ha en hund som skäller i timmar nattetid.

Tror det hade funkat bättre om han hade haft en hundkompis. Annars är det få saker jag ser som jag hade kunnat göra annorlunda. Jag fattar inte varför det blev som det blev. Djur brukar bli lugna av att vara med mig men denna blev bara mer uppvarvad.

Jag vet att de flesta valpar inte är som denna men jag vet inte om jag vågar försöka igen. Jag älskade att ha hund, saker som jag på förhand trodde att jag skulle tycka var jobbigt brydde jag mig inte om alls. Han kändes rätt på så många sätt men jag var inte rätt för honom.

Terrier kan ju vara krävande men det där lät som något jag aldrig varit med om eller hört om innan.
Klart du ska ha hund du hade otur.

 

[MalanMjöl]

Precis när jag tyckte att vi började få bra koll på koppelpromenader så vill hon inte alls gå längre. Fryser fast och står och skakar. Om man kastar godis framför henne, pinne eller liknande kan hon dock ganska glatt springa efter dem. Hon är osäker på promenader, i början var bilar, cyklar osv farligt. Dem bryr hon sig dock inte särskilt mycket om längre. Något måste dock ha skrämt henne för hon är inte alls glad på promenader längre.
Imorse tog godiset slut, var långa 300 m hem, men så fort vi kommer in på vår gata springer springer hon hem, dock med sänkt huvud och svans.
Alltid något att oroa sig för. Valpkurs med sambon ikväll, får se hur det artar sig.

 

[Tajger]

Undrar hur hon tänkte där?! Stod en stund och funderade Mini, 6,5 veckor

 

[Piaff]

Ingen valp till mig denna gång… jag chansade men det sket sig.

Fick jättebra kontakt med uppfödaren i Norge och erbjöds i mars en valp att hämta redan nästa vecka från deras dåvarande kull. Tyvärr skulle jag precis börja nytt jobb och kunde inte ordna upp med semester osv på så kort varsel, samt att de skulle göra min absoluta drömparning inom bara nån vecka. Så jag bad om att få vänta på den kullen.

Tyvärr blev det bara en tik som överlevde i den kullen och den ska de behålla, så återigen blev det ingen till mig… Har dock sagt att jag gärna hör om status för framtida kullar.

 

[Piaff]

Måste ändå säga att jag är väldigt glad för jag har varit så starstruck att jag inte ens vågade hör av mig till dem först, ”lilla jag” liksom, så att de var så otroligt positiva och nästan öste hundar över mig var en fin känsla.

 

[farin]

Min valp har fått åka tillbaka till uppfödaren . Jag vet att några här tyckte att han bara var som valpar är, men jag har aldrig sett en valp som beter sig som han. De få människor som hann träffa honom sa samma sak, att de aldrig sett en valp som han och att han var så uppvarvad hela tiden. Det är människor som haft hund hela livet och hunnit med massor av valpar av olika raser (husky, schäfer, jaktlabbe, jämthund, cocker spaniel osv). Ingen som haft terrier dock vad jag vet och uppfödaren tror att jag inte klarar av att ha terrier. Uppfödaren var ganska drivande i att han skulle tillbaka och jag var så totalt slut så det blev typ ja men ta tillbaka honom då.

Efter första dygnet insåg jag att han var väldigt mycket mer intensiv än nån valp jag träffat så jag tänkte mest oj det här blir tufft. Jag insåg inte riktigt hur onormalt stressad och uppvarvad han var. Sen gjorde vi få framsteg men en del saker blev värre, han började skälla på nätterna. I timmar. Inte pipande utan skällande. Spelade ingen roll vad jag gjorde, blev värre om jag var med honom för då varvade han upp mer om han fick tillgång till mig. Till slut blev jag ganska stressad för jag bor i lägenhet och det funkar inte att ha en hund som skäller i timmar nattetid.

Tror det hade funkat bättre om han hade haft en hundkompis. Annars är det få saker jag ser som jag hade kunnat göra annorlunda. Jag fattar inte varför det blev som det blev. Djur brukar bli lugna av att vara med mig men denna blev bara mer uppvarvad.

Jag vet att de flesta valpar inte är som denna men jag vet inte om jag vågar försöka igen. Jag älskade att ha hund, saker som jag på förhand trodde att jag skulle tycka var jobbigt brydde jag mig inte om alls. Han kändes rätt på så många sätt men jag var inte rätt för honom.

Så tråkigt för dig Men jag är övertygad om att det inte handlade om dig eller vad du gjorde. Hoppas verkligen du orkar komma igen och leta efter valp från någon annan uppfödare, du verkar kunna ge en hund ett bra liv! Och jag tror inte alla terrier är som den här var heller, vissa hundar är mer stressade än andra.

 

[Piaff]

Alltså det här med väntan, jag börjar bli så avtrubbad och nedstämd. Båda mina andra hundar fick jag nästan direkt. Det här är fjärde kullen jag går miste om, plus den jag själv var tvungen att neka. Har hållit humöret uppe men idag brast det och jag satt i soffan och bara stortjöt, hulkade som ett barn.

Så ledsen över att jag inte kommer få ha min valp i sommar, hade föreställt mig den springande runt fötterna. Ledsen över valparna i kullen som dog, känns som att det var min hund som var en av dem. Nu är jag på noll, vet inte vad uppfödaren har för planer härnäst.

 

[Milosari]

2 v kvar och tiden sniglar sig fram. Jag vet fortfarande inte vilken som blir min men är trygg i att uppfödaren väljer den bästa för mig (halvfoder).

För mig som inte minns något alls, vid vilken ålder ungefär brukar de kunna vara ensamma ca 4 h med hundsällskap? Inomhus, inte i hundgård. Självklart individuellt, men om den följer en normal utvecklingskurva? Sällskapet sover mest och är kanske inte så roliga, men åtminstone trygga.