Fast 'lära in' ett nejkommando gör man väl ändå inte med korrigering? Man lär in stopp/nej först - när det sedan är befäst kan man eventuellt korrigera om hunden inte lyssnar. Tycker jag då.
- Hundträning
- Trådstartare Hebart
- Startdatum
Fast 'lära in' ett nejkommando gör man väl ändå inte med korrigering? Man lär in stopp/nej först - när det sedan är befäst kan man eventuellt korrigera om hunden inte lyssnar. Tycker jag då.
Jag förutsätter att en valp på 5 månader lärt sig något av ordet ”nej” i vardagen? Jag har absolut lärt in ordet ”nej” med en korrigering, om det nu varit att ta i halsbandet, putta undan eller på annat vis styrt hunden utan lockanden.
Metoden som det tipsar om här hade varit förödande för många nybörjare inom min ras, där kamplust är otroligt självbelönande.
Jag vet inte om någon av mina hundar haft ett befäst 'nej' vid fem månader- och risken med att gå in med en fysisk korrigering hos en hund med hög kamplust är väl just att det triggar ännu mer eller att man får ta i som sjutton? Hos mina hundar hade en fysisk korrigering i det läget gett en otrolig förlust i kontaktkontraktet istället.
Jag tycker att de tips som ges är rätt säkra att ge över nätet - de kanske inte fungerar omedelbart på just den individen, men de lär inte förvärra situationen som den är heller.
Det beror helt på hur korrigeringen görs. Snabbt eller något utdraget.
Tycker folk i allmänhet är livrädda för att både korrigera sina hundar samt ställa krav. Man hoppar inte sönder mina kläder. Vissa saker är jag hård med, medans andra grejer ser jag som oviktigt.
Man kan dock inte förvänta sig att en helt ny hundägare utan erfarenhet av sådant här ska ha kunskap nog att korrigera på ett "bra" sätt. Själv tycker jag det låter som att TS skulle behöva gå valpkurs eller liknande.
F
Fruentimber
När det gäller korrigering så handlar det ju liksom så mycket annat om timing. Nu tipsade jag förvisso om en typ av fysisk korrigering som jag själv känner är någorlunda säker att tipsa om över nätet, men i övrigt är jag otroligt snål vad gäller sådana tips. Det blir omöjligt att säkerställa att det blir en okej utgång om man inte har ekipaget framför sig och ser hunden, och för mycket styrka på fel hund kan bli precis som @Sel också påpekat, en reva i relationen.
Det finns alldeles för många, speciellt bland nya hundägare, som inte förstår innebörden av rätt timing och även rätt styrka på korrigeringen. Överlag är folk också väldigt dåliga på att läsa hund, både nya och gamla hundägare. Nu påstår jag inte att det skulle vara läget med TS, men råd över nätet ska man alltid ge och ta med försiktighet och eftertanke.
Det finns alldeles för många, speciellt bland nya hundägare, som inte förstår innebörden av rätt timing och även rätt styrka på korrigeringen. Överlag är folk också väldigt dåliga på att läsa hund, både nya och gamla hundägare. Nu påstår jag inte att det skulle vara läget med TS, men råd över nätet ska man alltid ge och ta med försiktighet och eftertanke.
F
Fruentimber
Jag slänger in en anekdotisk berättelse angående fysisk korrigering.
När min boxertik var valp var hon, som många andra valpar, minst sagt en handfull. Hon gjorde likadana manövrar, hoppade och slet i mig, och kunde även göra så när jag t ex satt i soffan. Full av förtvivlan så ringde jag min uppfödare, berättade om bekymret och bad om råd. Hon gav mig numret till en som ägde en kullsyster och som tydligen skulle vara duktig på hunduppfostran. Den tiken hade också samma bulldozer-aktiga beteende. Jag ringde upp och förklarade situationen.
"Jamen när hon blir sådär, då vet du, då DÄNGER du ner henne i golvet på rygg, var riktigt förbannad, och så BITER DU HENNE i bröstkorgen! Då slutar hon garanterat!"
Prövade aldrig. Det blev tillslut hund av den boxern också.
När min boxertik var valp var hon, som många andra valpar, minst sagt en handfull. Hon gjorde likadana manövrar, hoppade och slet i mig, och kunde även göra så när jag t ex satt i soffan. Full av förtvivlan så ringde jag min uppfödare, berättade om bekymret och bad om råd. Hon gav mig numret till en som ägde en kullsyster och som tydligen skulle vara duktig på hunduppfostran. Den tiken hade också samma bulldozer-aktiga beteende. Jag ringde upp och förklarade situationen.
"Jamen när hon blir sådär, då vet du, då DÄNGER du ner henne i golvet på rygg, var riktigt förbannad, och så BITER DU HENNE i bröstkorgen! Då slutar hon garanterat!"
Prövade aldrig. Det blev tillslut hund av den boxern också.
Senast ändrad av en moderator:
Jag skulle aldrig tipsa någon om att korrigera hunden fysiskt eller verbalt utan att först veta ganska mycket om ekipaget. Det är ganska stor risk att relationen bara blir sämre eller att hunden faktiskt taggas mer i sitt beteende.
Jag var en av dem som skrev att beteendet skulle ignoreras. Ett alternativ är ju såklart att hålla fast hunden så att den inte kan hoppa tills den har lugnat sig om man inte klarar att den hoppar. Fortfarande ignorera men förhindra hoppandet i sig.
Detta är såklart förutsatt att beteendet uppstår. Det bästa är ju om TS kan se till att det inte uppstår. Låt inte hunden stressa upp sig, bryt innan. Ge den andra aktiviteter att använda sin energi på. Med tanke på de ingående raserna kommer TS troligen ha en väldigt intensiv hund de närmaste 1-2 åren, som kommer bli betydligt större än den redan är. Se till att hunden får ut sin energi på vettiga saker.
Viktigast av allt enligt mig, att leka med valpen/hunden på ett sätt som är ok. Se till att föraren är den som startar och slutar leken. Har man kontroll över en viktig resurs för hunden får men per automatik en hel del kontroll över hunden.
Jag var en av dem som skrev att beteendet skulle ignoreras. Ett alternativ är ju såklart att hålla fast hunden så att den inte kan hoppa tills den har lugnat sig om man inte klarar att den hoppar. Fortfarande ignorera men förhindra hoppandet i sig.
Detta är såklart förutsatt att beteendet uppstår. Det bästa är ju om TS kan se till att det inte uppstår. Låt inte hunden stressa upp sig, bryt innan. Ge den andra aktiviteter att använda sin energi på. Med tanke på de ingående raserna kommer TS troligen ha en väldigt intensiv hund de närmaste 1-2 åren, som kommer bli betydligt större än den redan är. Se till att hunden får ut sin energi på vettiga saker.
Viktigast av allt enligt mig, att leka med valpen/hunden på ett sätt som är ok. Se till att föraren är den som startar och slutar leken. Har man kontroll över en viktig resurs för hunden får men per automatik en hel del kontroll över hunden.
Vi tänker helt klart olika. Jag föredrar i vissa lägen att faktiskt provocera fram exempelvis sådana här beteenden så att jag kan tala om att det är fel. Om man hela tiden undviker situationer där problemet uppstår så är heller inte problemet löst. Det är undanskuffat tills dagen kommer då man inte kan styra omgivningen.
Med en valp som beter sig så här så hade jag för det första lärt valpen vad nej betyder. Dvs sluta med det där ögonaböj. Hur man lär in det är väl upp till var och en. När valpen förstår att nej är nej så hade jag börjat dra fram beteendet. Jag hade till slut dragit upp hunden rejält i varv för att verkligen checka så att beteendet faktiskt är borta.
Min valp är 5,5 månad och hon får faktiskt hoppa på mig och folk. Jag informerar människor om att hon kan hoppa och gillar man inte det så behöver man inte hälsa. Skulle hon däremot hoppa och bita i mina kläder så skulle jag säga ifrån. Först ett ”nej” (som hon begriper) direkt följt av en uppgift, exempelvis ”sitt”. Och där belöna sättandet på det viset jag väljer.
Sen hade jag efter det kanske dragit upp henne lite i varv, till och med flaxat med en härlig jackärm. Biter hon i den, så är det samma visa igen.
Jag vill absolut inte ha beteenden som är undanstoppade, som sen en dag pluppar upp igen för att hunden just den dagen blev väldigt exhalterad.
Jag är nog böjd att hålla med Aliide här - att ignorera funkar inte alltid så himla bra. Jag tycker det beror helt på HUR hunden beter sig - en valp/unghund som hoppar för att få kontakt och som mest blir lite "klängig" går ju att ignorera men en valp av större ras som ser det som nån sorts lek att hoppa på/tackla/bita i kläderna på sin ägare kan snabbt bli rätt jobbigt. Väger hunden 5 kg är det kanske mest störande och relativt enkelt att bara ha en sele på och fånga hunden och hålla den stilla men lite större hundar blir ju inte lika enkelt.
Ganska nyligen hade jag en kund som behövde råd ang just sånt här beteende. Hunden ifråga är av större ras (60 kg och mankhöjd på kanske 80 cm lite drygt), i 1-årsåldern och han var förvisso snäll och trevlig på många sätt, men de har ett jätteproblem - han hoppar och tacklar så fort han blir lite exalterad. Inte lätt att freda sig från 60 kg stor smidig hund...
Hunden ifråga är inte speciellt intresserad av vare sig godis eller leksaker - han har ju redan hittat bästa leksakerna i form av människor, det syntes tydligt att det var en kul lek för honom - inte riktigt lika kul för de som fick 60 kg hund klängande på sig. Det hela är rätt jobbigt för dem. Tog man i halsbandet för att hålla honom nere (vilket jag testade när han försökte sig på att hoppa på mig) så blev han frustrerad och började "bitas" - alltså typ tugga/nafsa för att komma loss, inget som gav blodvite men skönt var det ju inte. Han låste sig lite i beteendet att antingen hoppa eller försöka ta sig loss och det var svårt att hitta något sätt att bryta honom.
De har det inte helt lätt, de måste vara två när de går ut med honom, han hade tacklat sin matte så att hon ramlade och slog huvudet i golvet rejält en gång....
Jag tror att om någon hade visat dem, när den här hunden var valp, hur man styr upp och lärt hunden vad ett "nej" faktiskt innebär så hade de haft ett mycket trevligare hundliv idag.
Vår whippetvalp kan hoppa upp mot oss när vi sitter på en stol, men det är för att han vill upp i knäet, sånt hoppande är inte speciellt jobbigt och det är lätt att träna bort det genom att belöna rätt beteende (sitta, ligga, sätta upp en tass och be om att få komma upp - man kan ju välja vad som passar en själv där). Han är dessutom lättbelönad med både godis, leksaker, kamplek och kel vilket gör det mycket enklare.
Min beauceronhane Indigo hoppade rätt mycket på folk när han var yngre, men det var för att han var så glad och ville upp och pussas, nagga lite i örsnibbar och sånt. Han tacklades inte eller betedde sig dumt och jag varnade folk att om de ville hälsa på honom så fick de vara medvetna om att han hoppade. Han kunde sätta upp tassarna på mina axlar för att pussas och mysa, inga problem med det.
Man får ju verkligen se till vilken hund det är och hur den beter sig samt vad det kan leda till...
Ganska nyligen hade jag en kund som behövde råd ang just sånt här beteende. Hunden ifråga är av större ras (60 kg och mankhöjd på kanske 80 cm lite drygt), i 1-årsåldern och han var förvisso snäll och trevlig på många sätt, men de har ett jätteproblem - han hoppar och tacklar så fort han blir lite exalterad. Inte lätt att freda sig från 60 kg stor smidig hund...
Hunden ifråga är inte speciellt intresserad av vare sig godis eller leksaker - han har ju redan hittat bästa leksakerna i form av människor, det syntes tydligt att det var en kul lek för honom - inte riktigt lika kul för de som fick 60 kg hund klängande på sig. Det hela är rätt jobbigt för dem. Tog man i halsbandet för att hålla honom nere (vilket jag testade när han försökte sig på att hoppa på mig) så blev han frustrerad och började "bitas" - alltså typ tugga/nafsa för att komma loss, inget som gav blodvite men skönt var det ju inte. Han låste sig lite i beteendet att antingen hoppa eller försöka ta sig loss och det var svårt att hitta något sätt att bryta honom.
De har det inte helt lätt, de måste vara två när de går ut med honom, han hade tacklat sin matte så att hon ramlade och slog huvudet i golvet rejält en gång....
Jag tror att om någon hade visat dem, när den här hunden var valp, hur man styr upp och lärt hunden vad ett "nej" faktiskt innebär så hade de haft ett mycket trevligare hundliv idag.
Vår whippetvalp kan hoppa upp mot oss när vi sitter på en stol, men det är för att han vill upp i knäet, sånt hoppande är inte speciellt jobbigt och det är lätt att träna bort det genom att belöna rätt beteende (sitta, ligga, sätta upp en tass och be om att få komma upp - man kan ju välja vad som passar en själv där). Han är dessutom lättbelönad med både godis, leksaker, kamplek och kel vilket gör det mycket enklare.
Min beauceronhane Indigo hoppade rätt mycket på folk när han var yngre, men det var för att han var så glad och ville upp och pussas, nagga lite i örsnibbar och sånt. Han tacklades inte eller betedde sig dumt och jag varnade folk att om de ville hälsa på honom så fick de vara medvetna om att han hoppade. Han kunde sätta upp tassarna på mina axlar för att pussas och mysa, inga problem med det.
Man får ju verkligen se till vilken hund det är och hur den beter sig samt vad det kan leda till...
Detta med att "vända ryggen till och ignorera" fungerar på vissa valpar.
Det fungerar verkligen inte på alla valpar. Min fungerade det ABSOLUT inte på. Han självbelönade alldeles fint han med att hoppa och slita i mina kläder isåfall. Taggade igång mer på det oavsett om jag var passiv eller ej.
Det som dock kan vara lite krångligt är detta med "lära in ett nej och korrigera"-grejen också. Om jag skulle fått bukt med min valps tokryck på det "klassiska" sättet så hade jag varit tvungen att använda alldeles för mycket våld. Normala små korrigeringar och att "ryta" i hade omvänd effekt på min valp/unghund, det var jackpot för honom. Jävlar, då hade han verkligen fått igång mig, "wohoo"!
Det som funkade för mig var främst att han växte upp. Det mesta jag gjorde var nog att lyckas ta oss igenom den här tiden. Men de mest framgångsrika metoderna när han "fick spel" var att hålla i honom lugnt men bestämt tills han varvade ner lite. Avleda med godis/lydnadsövning (ofta när han fick spel så var han märkligt mottaglig för att träna lydnad, vilket man inte kan tro.) Men mest av allt var det att förekomma, genom att ofta leka med honom, träna med honom osv så han fick ut sin energi på andra sätt. Då slutade också detta beteende i huvudsak. Promenaderna fick helt enkelt bli att man kampade loss lite då och då med honom och inte bara gick gick och släppte honom fri.
Det fungerar verkligen inte på alla valpar. Min fungerade det ABSOLUT inte på. Han självbelönade alldeles fint han med att hoppa och slita i mina kläder isåfall. Taggade igång mer på det oavsett om jag var passiv eller ej.
Det som dock kan vara lite krångligt är detta med "lära in ett nej och korrigera"-grejen också. Om jag skulle fått bukt med min valps tokryck på det "klassiska" sättet så hade jag varit tvungen att använda alldeles för mycket våld. Normala små korrigeringar och att "ryta" i hade omvänd effekt på min valp/unghund, det var jackpot för honom. Jävlar, då hade han verkligen fått igång mig, "wohoo"!
Det som funkade för mig var främst att han växte upp. Det mesta jag gjorde var nog att lyckas ta oss igenom den här tiden. Men de mest framgångsrika metoderna när han "fick spel" var att hålla i honom lugnt men bestämt tills han varvade ner lite. Avleda med godis/lydnadsövning (ofta när han fick spel så var han märkligt mottaglig för att träna lydnad, vilket man inte kan tro.) Men mest av allt var det att förekomma, genom att ofta leka med honom, träna med honom osv så han fick ut sin energi på andra sätt. Då slutade också detta beteende i huvudsak. Promenaderna fick helt enkelt bli att man kampade loss lite då och då med honom och inte bara gick gick och släppte honom fri.
Jag förstår hur du menar men funkar det verkligen så då? Annars hade man ju fått provocera fram väldigt många beteenden för att kunna korrigera för framtiden? Eller tänker du på beteenden som hunden uppvisar? Frågan är ju dock om beteendena hade funnits där om hunden tränats annorlunda och förebyggande.
Sen tänker jag också att ska man dra upp hunden rejält i varv och korrigera hunden där och få effekt och inte riktigt vet hur hunden svarar på det så måste man ju också veta hur man ska hantera det om hunden väljer att tycka att man är orättvis och svarar upp. Det kan ju ge långt större problem än vad som finns nu.
Det är ju mer "safe" att lära in lekregler separat och hålla i hunden tills den lugnar ner sig så beteendet inte får någon vinst tänker jag. Speciellt när man inte sett ekipaget.
Vet man hur man ska korrigera och gör det på rätt sätt för just den hunden så säger jag inte att en korrigering behöver vara fel. Men, det kan bli mer fel än att bara hindra hunden samt belöna när hunden gör rätt helt enkelt.
Däremot hade jag aldrig låtit hunden hålla på. Jag hade hållit i hundens halsband tills den lugnar sig så man når den för att sen ge nytt kommando och belöna det.
Precis såhär är/var min också. Jag lärde in lekregler och belönade upp brytkommandon vilket gjorde att vi aldrig hade detta problemet när min var valp/ung. Andra schäfern däremot kämpade jag en del med och det var likadant där att jag hade behövt ta i mer än vad jag var bekväm med.
Jag skrev i ett tidigare inlägg att man skulle lära in regler och brytsignal med hjälp av leken. Vilket påminner om det du beskriver men jag hade valt att göra det när jag kan styra situationen. Uppenbarligen kan inte TS styra hunden i dessa situationer och en korrigering då kan absolut ha motsatt effekt. I leken kommer troligen likande beteenden fram och då kan man lära hunden en bra brytsignal för dessa situationer.
Vi vet ju inte ens om TS hund vet vad nej betyder, troligen inte för jag kan tänka mig att de sagt nej mer än en gång i dessa situationer. Innan hunden vet det så måste TS ju hantera eller förebygga situationen. Sen att när hunden har en väl befäst brytsignal vid kontrollerad lek prova om den fungerar även i dessa situationer hade jag också kunnat tänka mig att prova men inte innan hunden vet vad den ska göra (sluta göra) vid brytsignalen.
Det är just för att man får träna en uppskruvad hund att behärska sig som leken är så viktig även om man inte har för avsikt att träna annat än vardagslydnad med sin hund. Men många kör bara med godis då. Sen vet de inte hur de ska göra om hunden varvar upp av annan anledning då de aldrig har tränat hunden i den sinnesstämningen.
Jag kan bara tala för mig själv, men jag kan absolut provocera fram problem på mina valpar som har ”visat” sig så att säga. Dvs om hunden har ett hoppande som är oangenämt så kommer jag provocera fram det successivt. Men jag går ju inte och provocerar fram problem som inte finns så att säga.
Just nu har jag en valp med ett enormt jävla matförsvar. Ikväll flög hon på mina två vuxna hundar i en matsituationen. Sambon sa att valpen hade försökt flyga på min 13-åriga tik när han hade torrfoder i närheten. Då kanske många tänker att man kan undvika den situationen, att vi helt enkelt inte ger godis med alla tre tillsammans. Istället tar jag ut alla tre i köket och slänger en näve torrfoder på golvet. Nu är mina två vuxna väldigt trygga och beskedliga kring mat så jag var absolut inte orolig för några större skador. Allt detta för att se; ”kommer beteendet? Hur ser det ut? Exakt när blir hon upprörd?”
Och nog fasiken kom det. När mina äldre sa ifrån så blev valpen ÄNNU mer upprörd och ville slåss. Sånt tolereras inte i mitt hem. Här slåss man inte om maten man får tillsammans. Så jag valde att ruska om min valp, tala om för henne att hennes beteende är RIKTIGT oönskat. Den fajten tar jag, den låter jag absolut inte mina vuxna ”sköta själv” då risken för tråkigt placerade bett är alldeles för stor.
Men jag vet många människor som hade tänkt tvärtom; ”Oj! Det här blev otrevligt, men vi löser det genom att styra omgivningen. Valpen får äta godis med stort avstånd till de andra.” För mig som är bekväm i vardagen så skulle det aldrig fungera. När vi är ute och går ihop så serveras det rätt ofta en liten godbit här och var, man slåss inte om en sådan sak. Jag tänker inte stå med två, tre malinois som ska göra upp om en torrfoderkula i skogen.
Min fråga blir hur du ser på tex det som beskrivs i trådämnet, dvs en valp som ibland får spatt och ska hoppa och bita i dina kläder - om det nu vore en valp som går igång mer på en skarp tillsägelse med rösten, och verkligen går igång mer på en fysisk korrigering (dvs tex såna saker som knuff/putt/ta tag i valpen/ruska som du tex nämnde) ? Dvs en valp som då kommer hoppa och bita mer i dina kläder när du gör nått av detta? Då menar jag fysiskt stora valpar, säg 20-25kg iaf.
Är ärligt nyfiken, har alltid svårt att få konkreta svar på detta när jag ser nån prata om hur de "säger ifrån att det inte är okej". Om du anser att man får lov att göra så mycket som krävs för att hunden ska förstå - var drar du gränsen för vad som ändå inte vore OK att göra?
Men hur tänker du om beteendet eskalerar och valpen får ännu större resursförsvar?
Jag vet inte. I vissa lägen tycker jag absolut att det är okej att korrigera. Om man tror att man kan korrigera bort en attack så sure. Kör på. Däremot är jag helt anti att börja korrigera i morr och liknande då man då börjar peta i hundens språk. Har själv blivit biten av en hund med resursförsvar där det korrigerats i morret så hunden istället var tyst. Vilket jag tycker är långt mer obehagligt.
Jag tänker att man får se till situation, hund och sig själv lite? Men frågan är ju hur långt man liksom vill gå om man står där med en hund som går igång. Ett rusk i nacken är ju ändå inte "så farligt" som korrigering och en hund som tar åt sig så mycket av det får ju anses vara ganska vek ändå?
Jag hade ju stora problem med utfall och resursförsvar på min hane när han var yngre. Fick då höra "ja men säg bara till så hårt som det behövs". Vilket jag försökte göra. Så vid 2-3 tillfällen så tog jag tag i nackskinnet på honom, lyfte upp och ruskade om och hunden blev bara värre och värre samt att våran relation var bajs rent ut sagt. Han hade även stora problem med resursvakt.
Jag kände ju själv redan att jag hade gått för långt i mina korrigeringar och det var ju inte ens roligt att ha hund. Tillslut så bytte jag helt metod och använde mig av motbetingning istället och fick snabbt resultat.
Förra schäfern hade en labbevalp som hatobjekt. De träffades när han hade ett skov av sin spondylos (vilket jag märkte efter) och efter att valpen hoppade på hans rygg bakifrån så misstänker jag att han helt enkelt trodde att det var ett bett. Han har alltid älskat valpar innan det. Likadant där så tror jag att det hade krävts extrema korrigeringar men istället så använde jag även där motbetingning. Dom gick sen och la sig tillsammans efter en 15-20 min. Krävdes ju mer träning än det men ja.
Med det sagt menar jag bara att det finns tillfällen och hundar där man kanske får ta i väldigt mycket och kanske även då gör situationen värre. Och det finns andra sätt att hantera det på utan att alltid ha hundarna separerade. Men är hunden så pass förarvek att det funkar och man får det resultat man önskar så absolut. Korrigera om man vill det. Saker är ju inte så svartvita. Men jag tänker ändå att man ska vara försiktig med att tipsa om att gå in i en eventuell konflikt till personer och hundar man inte känner eftersom att det ändå kan gå illa.
Jag förstår absolut hur du tänker! Jag har haft en hund tidigare med ett enormt stort matförsvar. I början av våra år ihop så var jag så otroligt korkad och tog allt väldigt personligt. ”Du morrar inte åt mig!!” och en efterföljande, väldigt orättvis, korrigering. Det slutade såklart med att hunden blev ÄNNU mer otrygg kring mat med mig i sin närvaro.
Efter det lärde jag mig att ett norr är en signal på osäkerhet och avståndstagande. Dvs jag gjorde min egna hund osäker och spädde på det med att korrigera honom fysiskt. Följande gånger han åt sin mat så kunde han vakta flera meter ifrån!
En väldigt komplicerad hund, men ack så jag lärde mig och helvete vad han bet mig. När jag istället började tänka om, se signaler och göra honom trygg, då vände relationen. Han blev bekväm med att äta i min närvaro.
Mina hundar FÅR morra när jag gör något som de kanske inte uppskattar. Låt säga som kloklippning, pilla i sår eller annat. Det är helt okey att tycka och visa att livet är jobbigt. Jag drar min bestämda gräns att man faktiskt inte får bitas. Mina hundar får ha stort ägande av föremål tillsammans med mig. Men man är schysst.
En liten mallevalp som flyger på en 13-årig tik och 7-årig hane för en foderkula lever farligt. Hade mina hundar tappat det totalt så hade det kunnat bli stora skador. Nu tänker jag inte gå in på exakt hur korrigeringen utfördes, men det viktiga med en snabb (min ras ska korrigeras snabbt pga stor kamplust) korrigering är också att belöna upp rätt beteende direkt efteråt. Mina hundar går upp i positiv aktivitet efter en tillsägelse, för att dom får lära sig att inget hos mig är kvarstående och det leder till en belöning när man tagit till sig.
Valpen visade redan dag 2 här hemma att hon hade stort försvar kring både föremål och mat gentemot mig. Det löste jag med att hon faktiskt fick äta ur en skål jag höll i. Plus att jag tydligt förklarade för henne att man bits inte när matte tar i leksakerna man tror sig äga själv.
Jag tror de flesta som fysiskt korrigerar sina hundar, för det första tar allt personligt. För det andra blir alldeles för känslosamma och för det tredje gör korrigeringen alldeles för långdragen. Man ska inte slåss med sin hund i en korrigering. Man kan faktiskt sätta gränser utan att vara orättvis, man kan fysiskt korrigera sin hund utan att vara elak.
Nu är vi förvisso långt ifrån TS exempel av sin hund, men det är väl alltid skönt att kunna diskutera olika åsikter och synvinklar på lite andra pro
Ursäkta lite trådkap men för att jag är nyfiken (som en del vet är jag i labrador-köpar-tankar och läser på osv).
Hur lämpligt är det att öht släppa en storväxt 5-månaders valp (labbekorsning) att springa och hoppa fritt ?
Tänker på att de växer, leder, rassjukdomar osv...
De mesta jag läser säger väldigt lugn lek, ej hoppa upp ner från bil/soffor, ej gå för mycket i trappor osv i alla fall tills de fyllt 1 år?
Alltså inte utesluta helt men i kontrollerande former...?
Hur lämpligt är det att öht släppa en storväxt 5-månaders valp (labbekorsning) att springa och hoppa fritt ?
Tänker på att de växer, leder, rassjukdomar osv...
De mesta jag läser säger väldigt lugn lek, ej hoppa upp ner från bil/soffor, ej gå för mycket i trappor osv i alla fall tills de fyllt 1 år?
Alltså inte utesluta helt men i kontrollerande former...?
Liknande trådar
Senast: ildiko
·
Hundträning
Hej alla,
Min maltipoo (hane, inte kastrerad) blir i år 4 år gammal och det finns en rad problem som jag tror bottnar i stress. Vet...
Senast: Acto
·
Senast: Praefatio
·
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Patrik Kittel vinner världscupfinalen efter succéküren- Hästnyheter Jag tror faktiskt inte att PK har en sådan sadel för att han behöver "hållas på plats". Vad jag kan se på bilden så är nog det där...
- MiniLi
- Svar: 56
- Visningar: 3 889
- Hästnyheter
-
Hästar omhändertagna i Värmland- Hästnyheter Vem har påstått att de inte var välskötta före vräkningsdagen? Utan någon information om bakgrunden till vräkningen går det inte att...
- MiaMia
- Svar: 2
- Visningar: 239
- Hästnyheter
Hästrelaterat
-
Tittar på att eventuellt köpa fullblod, ge mig era för- och nackdelar!- Gnägg Jag hade inte velat köpa rent fullblod just pga risken för dåliga hovar, svårfödd, känslig för små sår osv. Däremot en häst med mycket...
- Bison
- Svar: 27
- Visningar: 1 029
- Hästmänniska
-
Vad tjänar du som äger en häst eller fler?
- Ekonomi & Juridik Ja verkligen! Jag och @Bison har tidigare konstaterat att det skiljer tusenlappar mellan kostnadsbilden för oss trots att det bara är 2...
- MiniLi
- Svar: 41
- Visningar: 2 366
- Hästmänniska
-
WE-tråden- Övr. Grenar Min häst har en elak hovböld, så jag missade träningen i helgen och tävlingen kommande helg. Makens unghäst fick komma med på träning...
- warg
- Svar: 253
- Visningar: 24 415
- Grenar