Nu är jag iof uppväxt på 90-talet men det är ändå 30 år sedan. Mina föräldrar var rätt högavlönade jämförelsevis, pappa var maskiningenjör och mamma var högskolelärare. Vi har aldrig haft någon materiell lyx direkt. Att ha två bilar i hushållet kom inte på fråga, mina föräldrar samåkte till jobbet. Att mamma skulle ta körkort och ha egen bil var en totalt onödig kostnad. Att äta ute-mat var också något man sällan gjorde. Det var lyx de dagarna man körde och köpte pizza tex. Jag ärvde mycket kläder från kompisars syskon och jag hade kläderna tills de antingen var på tok för små eller på tok för trasiga. Mamma klippte mitt hår själv hemma i badrummet. Våra utlandsresor sträckte sig till mammas släkt i Finland eller till Danmark.