Varför valde din partner dig?

[Petruska]

Jag vet inte om jag tycker det är så ofritt.

Att attraktion skulle vara något som kan viljestyras, så att man kan välja att odla den, och göra sig attraherad eller inte där det är mest praktiskt, känns för mig väldigt främmande. Men det måste vara otroligt behändigt att ha det så!

Relationsmönstren ser jag som ofria, oavsett om de råkar passa mig för tillfället eller inte. Just det där självklara som du uttrycker, att partner är närmast och att vänner är mindre delaktiga, tänker jag är uttryck för de där ofria relationsmönstren. Det är liksom så där det är och ska vara, det är det där vi har ord för, det är det där vi kan få bekräftelse för. Det betyder inte på något vis att jag känner mig ofri i mina relationer - snarare känner jag mig ofri i mitt språk, i så fall.

Jag lutar nog åt att de flesta känslor är sådana att man kan odla dem eller inte, med viljehandingar. Inte att jag kan bestämma mig för att bli kär i och pilsk på x nu, men om jag känner mig kär i och pilsk på x, så har jag oftast visst inflytande över vad jag gör med det. Vad jag gör med känslorna, och framförallt om jag agerar på dem eller inte. Och om jag agerar på dem eller inte, kommer ju i sin tur att påverkar hur jag känner. Den nivån av "viljestyrning" tror jag inte är så ovanlig, jag tror att våra relationsliv skulle vara rätt kaotiska och soppiga annars, i många fall.

 

[Petruska]

Det är väl snarare så att de gånger sexet blir bra, blir det multipla gånger bättre med någon man verkligen älskar och då liksom blir till en organism med en själ som bara råkar ha två kroppar, än med ett random fylleragg från valfri krog.

Vad bra att du vet hur @escodobe känner eller borde känna. Jag menar, hur skulle hon kunna veta det bättre än vad du gör?

För min del är inte det självklara alternativet till att ha sex med en älskad att ha det med "ett random fylleragg från valfri krog". Jag fattar inte ens vad en sådan person och sådant sex skulle vara för något.

 

[Trani]

Det är väl snarare så att de gånger sexet blir bra, blir det multipla gånger bättre med någon man verkligen älskar och då liksom blir till en organism med en själ som bara råkar ha två kroppar, än med ett random fylleragg från valfri krog.

Jag tänker på andra hållet: att det dåliga sexet blir så mycket bättre med någon jag älskar.

Men egentligen går det ju inte att jämföra. Bra sex med en person som jag inte känner kan vara på ett sätt, och bra sex med min partner på ett annat - på så olika sätt att det inte går att säga att det ena är bättre än det andra. Ungefär som att försöka avgöra om sushi eller prinsesstårta är godast.

 

[Petruska]

Jag tänker på andra hållet: att det dåliga sexet blir så mycket bättre med någon jag älskar.

Ja, det håller jag verkligen med om!

 

[Trani]

Ja, det håller jag verkligen med om!

Jag tror t ex att få andra personer än min partner hade varit nöjda med dagens prestation från min sida: det är på tok för varmt för sex!

 

[Och_Aye]

Jag tror t ex att få andra personer än min partner hade varit nöjda med dagens prestation från min sida: det är på tok för varmt för sex!

Hade inte varje vettig partner varit med på det? (eller missförstår jag utav bara helvete?)

 

[Mabuse]

Relationsmönstren ser jag som ofria, oavsett om de råkar passa mig för tillfället eller inte. Just det där självklara som du uttrycker, att partner är närmast och att vänner är mindre delaktiga, tänker jag är uttryck för de där ofria relationsmönstren. Det är liksom så där det är och ska vara, det är det där vi har ord för, det är det där vi kan få bekräftelse för. Det betyder inte på något vis att jag känner mig ofri i mina relationer - snarare känner jag mig ofri i mitt språk, i så fall.

Jag lutar nog åt att de flesta känslor är sådana att man kan odla dem eller inte, med viljehandingar. Inte att jag kan bestämma mig för att bli kär i och pilsk på x nu, men om jag känner mig kär i och pilsk på x, så har jag oftast visst inflytande över vad jag gör med det. Vad jag gör med känslorna, och framförallt om jag agerar på dem eller inte. Och om jag agerar på dem eller inte, kommer ju i sin tur att påverkar hur jag känner. Den nivån av "viljestyrning" tror jag inte är så ovanlig, jag tror att våra relationsliv skulle vara rätt kaotiska och soppiga annars, i många fall.

Att partnern är närmare än vännerna tror jag mestadels helt enkelt är en konsekvens av att bo ihop och träffas ofta. Om jag bodde med en kompis, och träffade partnern ett par gånger i månaden, så skulle nog kompisen bli närmare än partnern. Mindre ofrihet orsakad av relationsmönster än praktisk konsekvens av att bo ihop och träffas varje dag. Människor som bor ihop och träffas varje dag blir mer delaktiga i varandras liv än de som inte gör det.

Agerande kan man självklart styra, mer sällan känslor, som jag upplever det. Men ditt sätt att hantera känslolivet låter mycket praktiskt och förnuftigt: man blir partner med den i vänkretsen som råkar vara singel vid lämpligt tillfälle, därefter avstyr man attraktion och andra opraktiska känslor för den övriga vänkretsen, tills behov uppstår igen. Blir man singel oönskat så vrider man upp känslostyrkan för lämplig ledig vän och blir partner med den istället. Mycket behändigt.

 

[Och_Aye]

Om det där med attraktion; jag tycker det det lite coolt att ni lyckas vara attraherade av era vänner.

Jag är så tänd på min sambo att jag inte riktigt ser hur jag skulle kunna låta honom vara. Om han nu inte uttryckligen sagt nej såklart; för det respekterar jag.

 

[Trani]

Hade inte varje vettig partner varit med på det? (eller missförstår jag utav bara helvete?)

Med på det? Jag menar att det var så svettigt och kvävande varmt att jag knappast var särskilt spexig = inte på topp tio över sex jag eller partnern kommer att minnas för att det var så bra. Vi var nöjda men om vi precis hade raggat upp varandra så hade båda garanterat varit en smula besvikna.

 

[Och_Aye]

Med på det? Jag menar att det var så svettigt och kvävande varmt att jag knappast var särskilt spexig = inte på topp tio över sex jag eller partnern kommer att minnas för att det var så bra. Vi var nöjda men om vi precis hade raggat upp varandra så hade båda garanterat varit en smula besvikna.

Ja men det var det jag menade; du skrev att få partners hade varit nöjda; och jag tänker mig att varenda vettig människa hade varit nöjd med prestationen?

Det lät som om du tror Att få partners hade varit nöjda och jag tänker mig att varenda vettig partner som finns hade väl varit det?
Dvs att det alltså inte är något unikt/ovanligt?

Sådär blir det ju ibland, tänker jag. Oavsett hur länge man känt varandra?

 

[Trani]

Jag fattar inte riktigt @Sörlatungu.

Jag har inte sagt att något är ovanligt? Jag menar att med en person som jag har sex ofta med och är kär i så är det dåliga sexet inte så dåligt. Det blir ett tillfälle i mängden som var mysigt ändå. Jag anstränger mig inte till mitt yttersta vid varje tillfälle när jag vet att det kommer en dag imorgon också. Det räknar jag till en av fördelarna med att ha en lång och stadig sexuell relation med en person. Och utan den känslomässiga närheten så hade jag nog haft lite högre krav trots kvantitet.

Sedan lägger jag väldigt stort värde i sex som praktik. Så jag hade absolut inte fortsatt ligga med någon i flera år (som jag gör med min partner, alltså min sambo) om jag inte tyckte att vi hade rackarns bra sex ihop.

 

[Trani]

Jag menar förresten att min partner var nöjd eftersom hen är kär i mig. Det kanske inte framgick? @Sörlatungu

 

[Och_Aye]

Äh, se nedan!

 

[Och_Aye]

Jag menar förresten att min partner var nöjd eftersom hen är kär i mig. Det kanske inte framgick? @Sörlatungu

Jo, det framgick. Men det jag tycker fortfarande det låter lite ledsamt, att det är "få" som är glada & kära trots att sexet inte alltid är tiptop - men som sagt; jag kanske missförstår. Eller bara tycker annorlunda.

 

[Och_Aye]

@Trani: Jag tror bara inte att det är "få" som är nöjda trots att man ibland inte är superduperspexig pga yttre omständigheter, jag tror snarare att det är vanligast att man fattar att man inte alltid är på topp.

 

[Trani]

Haha jovisst men du var ju inte där @Sörlatungu Just i eftermiddags tror jag att man hade behövt ha väldigt starka känslor för mig för att riktigt uppskatta mig vid det tillfället. Det blir bra för att vi är glada och kära, vi är inte glada och kära trots det halvkassa sexet.

Jag ville bara illustrera det där med att dåligt sex blir mindre dåligt med hjälp av kärlek. Inget ledsamt med det!

 

[Inte_Ung]

Nja det enda av just de tre exemplen som hade varit möjliga att rationalisera bort hade väl varit ullared,...

Det är nog bara vad du tror.
Jag deltar inte i familjetillställningar som jag inte tycker är roliga.
Och jag skulle inte plåga mig med att campa en vecka i ösregn.

Men jag deltar i massor av trevliga och oerhört givande familjetillställningar och campar så länge som det är roligt.
Om det är roligt i ösregn så är det ju ingen plåga.

 

[_Yggdrasil_]

Han valde inte mig, jag valde honom! Redan för 16 år sen var jag grymt intresserad och han har varit intresserad av mig oxå från och till. Sen för två och ett halvt år sen blev han äntligen min! Men varför han ville ha mig då vet jag inte.

 

[escodobe]

Det är nog bara vad du tror.
Jag deltar inte i familjetillställningar som jag inte tycker är roliga.
Och jag skulle inte plåga mig med att campa en vecka i ösregn.

Men jag deltar i massor av trevliga och oerhört givande familjetillställningar och campar så länge som det är roligt.
Om det är roligt i ösregn så är det ju ingen plåga.

Min poäng är att det är situationer som skulle ha varit betydligt mer plågsamma om de hade upplevts med någon jag inte vore kär i.
Nu skrattade vi åt eländet, köpte ett bättre tält, bättre packsäckar och på nästa fjällsemester regnade det nästan inte en droppe och det blev 26 grader varmt så man höll på att få solsting istället...

För mig är det av större betydelse hur kär jag är när saker är jobbiga än när de rör roliga saker. Varesig om det är så blir dom roligare Bara för att min partner är med eller i dom fall då jag har mer tålamod/överseende med saker eftersom jag är kär i personen.

Jag skulle tillexempel aldrig behövt ha med min svärmor att göra om jag inte var ihop med min sambo. Nu har jag det då och då och står ut.

Är exemplet "mina barn - andras ungar" mer begripligt?

 

[Och_Aye]

@Trani jag förstår!