Fredagen den 7/5 kom världens finaste lilla pojke till världen! Att han imorgon redan varit med oss i en vecka är helt galet...
Vattnet gick tidigt på torsdags morgonen och jag fick åka in på kontroll under förmiddagen. Då hade jag bara någon enstaka värk och blev inbokad för igångsättning på fredagen om det inte startat innan dess. Men det gjorde det! Under eftermiddagen fick jag mer och mer värkar så vi kom in på förlossningen 23.30, då var jag öppen 5 cm.
Under natten sen fick jag värkstimulerande dropp och antibiotika intravenöst pga lång vattenavgång.
När det blev dags att krysta var mina värkar lite korta och med för lång paus mellan men det kom in en barnmorska till som tryckte och hängde på magen och på något vis kom han ut kl 12.00Helt galen känsla, kändes verkligen som ett team, barnmorskorna, undersköterskan, min sambo och jag!
Dock började dom ganska snabbt diskutera operation för att moderkakan inte verkade på g ut. Och dom ville inte vänta speciellt länge på den pga den långa vattenavgången och infektionsrisk. Så operation bokades och kateter sattes. Och då kom den ut av sig själv. Sen kom det galet med blod och personalen fick akutlarma och plötsligt var rummet fullt med folk! De tryckte i mig massa mediciner för att stoppa blödningen och man såg att en del av moderkakan satt kvar. Så jag kördes akut till operation och kvar på rummet blev min sambo med vår nyfödda son...
Operationen var lyckad om än ganska komplicerad. Totalt förlorade jag 2 liter blod...
Det bestämdes att vi fick stanna på förlossningen till lördag förmiddag. Min sambo fick vara med natten på förlossningen eftersom jag inte kunde ta hand om bebisen själv.
På lördagen förflyttades jag till bb och min sambo fick åka hem. Jag mådde så dåligt och mitt hb var nere på 80 (mot 130 någon vecka tidigare)..
På BB började kampen om att kunna amma men jag producerar inte mjölk pga blodförlusten. Så han har fått ersättning den dess och jag pumpar för att försöka få igång det.
I måndags fick jag äntligen ok att åka hem efter en påse blod.. Fantastiskt att få komma hem! Har inte ens haft möjlighet att duscha förrän jag kom hem..
Dagarna hemma nu har varit en känslostorm då allt kommit ifatt mig i kombination med lite baby-blues. Men idag har det känts bättre! ❤
Så trots min oro om att gå över tiden och få en stor bebis föddes han i 39+3, var 48 cm lång och vägde 3555 gram!![]()
Grattis!!



skönt att det börjar kännas bättre, hoppas amningen kommer igång och att ni får lite lugn och ro nu
