Vårmammor 2010 del 10!

[Juzzzen]

Sv: Vårmammor 2010 del 10!

Lottch: ååååh vad underbart mysigt!! Härligt att allt känns så bra!! Grattis igen!

 

[zazzarazz]

Sv: Vårmammor 2010 del 10!

Beklagar verkligen din förlust! :´(

 

[Armani__]

Sv: Vårmammor 2010 del 10!

Tack och lov körde vi båda väldigt långsamt, låg i tvåans växel så fort gick det inte, annars hade det klart blivit värre. Jag som var första bil skulle sakta bromsa in och trots att jag har stor och ganska tung bil så gled jag en bit innan jag stannade. Den andra tjejens bil var mindre och därför säkert svårare att stanna med tyckte så synd om henne!

 

[Juzzzen]

Sv: Vårmammor 2010 del 10!

aha! ja sånt kan hända alla ju! men skit iaf

 

[Kaktusblomma]

Sv: Vårmammor 2010 del 10!

Jo nu ringer det en klocka! Fy jag tänker fortfarande mycket på lilla kissen och undrar ofta om vi kunde ha gjort mer... Det har gått 4,5 år nu och jag hoppas verkligen att jag aldrig behöver uppleva det igen, mina katter är ju en del av familjen.

 

[Oregano]

Sv: Vårmammor 2010 del 10!

Oj, är det så länge sen? Ni gjorde ju så mycket ni kunde, mycket mer än de flesta skulle ha gjort, men jag förstår att ovissheten måste vara jättejobbig. Jag tänkte många gånger försöka efterlysa Siris tidigare ägare för att få veta vad som egentligen hade hänt, varför hon försvann. Men jag var ju livrädd för att dom skulle vilja ha tillbaka henne då, därför gjorde jag det aldrig. Men jag hade så gärna velat berätta för dom att hon var en högt, högt älskad katt hos oss och att hon hade det bra.

Usch, nu sitter jag och gråter... Älskade djur ska banne mig inte försvinna... Hoppas att din kisse har det lika bra som jag vet att Siri har det nu. Fan, vad mycket jag saknar min lilla älskling, den bästa och klokaste katt jag nånsin träffat. Det är därför det känns så jobbigt med den här lilla bråkstaken som ofrivilligt tagit hennes plats. Men jag jobbar på att vi också ska bli kompisar.

 

[EmelieR]

Sv: Vårmammor 2010 del 10!

Och jag gnällde ju på att min katt har bytt pinkplats... Men det är ju hunden som äter kortison som inte kan hålla sig... Hon kan väl säga till ???
Jätteskönt att det inte var katten. Hon ville väl ha sin låda i vardagsrummet då... Hur kul nu det är
Tur vi har ett bo som hon går in i så folk slipper titta på kattskit när de kommer

Min hund har verkligen återhämtat sig fint på medicinen annars Fast nu är hon ett hugrigt pinkande monster men är det övergående så är det helt ok.
Ska på återbesök på onsdag men eg tycker jag det är onödigt. Att det hjälper ser jag ju och nedtrappningen borde man ju kunna ta på telefon. 26mil är inte så kul att köra för 5min titt på hunden. Jag ser ju själv att det hjälper...

 

[Cyllene]

Sv: Vårmammor 2010 del 10!

Och jag tycker det är jobbigt att jag inte kan vara mamma åt mina kattkillar som jag var innan Ture kom.

Ia* - skickar en stor kram. Dessa djur som vi tycker så mycket om...

Jag går utan kryckor nu!! På gipset. Det går inte så bra men det går - och det känns inte vidare ont heller. Så himla skönt. Kanske kanske bara behöver hjälp m Ture några dagar nästa vecka. Gipset ska av den 14:e.

Min mamma är på babysim med min älskade Ture nu. Tråkigt att inte kunna vara med. Kunde åkt med och tittat på men han är så mammig nu att jag inte tror det varit bra att jag stått vid kanten. Kanske nästa vecka.

Vet ni - klockan är halv fem och det är inte ens påväg att bli mörkt. Det finns hopp om ljuset!!!!!

 

[Cyllene]

Sv: Vårmammor 2010 del 10!

Undrar hur våren/sommaren blir för oss. Vi kanske blir smala som pinnar av att jaga barn? Inte lär vi kunna sitta med barnvagn i solen och läsa böcker som vi trodde förra året iaf!

 

[Cyllene]

Sv: Vårmammor 2010 del 10!

Åh, en sak till. Jag håller på att oroa ihjäl mig. Visst berättade jag att sambons jobb gått i konkurs? Nu har de bestämt att tre av dem ska starta eget. Jag vill såklart stötta, men samtidigt får jag panik. Kommer han kunna ta ut lön, hur mycket kommer han behöva jobba osv. Vi står ju med en stor gård som kräver både pengar och tid. Sambon blev sur när jag inte till 100% tyckte det var kul. Samtidigt så förväntade han sig den reaktionen för han har visst dröjt med att berätta.

Jag ska försöka vara positiv och stötta men han har verkigen ingen aning om vad han ger sig in i. (Vad jag tror iaf). En av de tre som ska köra igång har själv haft eget tidigare med anställda så han har ju koll, men sambon tror bara det är att ta över de gamla kunderna och köra på, och det är det säkert. Men allt därtill! Jag har ju eget företag men det är ju bredvid mitt heltidsjobb. Jag vet ju bara hur jobbigt det är med allt pappersarbete, och då ska de vara tre som jobbar heltid.

Ja, orolig för framtiden är jag. Jag vet hur plikttrogen och noggrann han är som anställd, hur ska han då vara som egen? Han kommer jobba ihjäl sig. Han lär väl inte få se Ture under hans uppväxt. Och hur ska det gå med hans pappaledighet? Han tror helt kallt att han ska kunna vara hemma i höst med nytt företag...

 

[Mikan]

Sv: Vårmammor 2010 del 10!

Och jag tycker det är jobbigt att jag inte kan vara mamma åt mina kattkillar som jag var innan Ture kom.

Ia* - skickar en stor kram. Dessa djur som vi tycker så mycket om...

Jag går utan kryckor nu!! På gipset. Det går inte så bra men det går - och det känns inte vidare ont heller. Så himla skönt. Kanske kanske bara behöver hjälp m Ture några dagar nästa vecka. Gipset ska av den 14:e.

Min mamma är på babysim med min älskade Ture nu. Tråkigt att inte kunna vara med. Kunde åkt med och tittat på men han är så mammig nu att jag inte tror det varit bra att jag stått vid kanten. Kanske nästa vecka.

Vet ni - klockan är halv fem och det är inte ens påväg att bli mörkt. Det finns hopp om ljuset!!!!!

Vad skönt att du börjar kunna röra på dig lite!

Hos mig är klockan bara lite i fyra

 

[Svartfot]

Sv: Vårmammor 2010 del 10!

Lottch
Det var ju hur mysigt som helst att läsa! Grattis än en gång

Ang Ts magsjuka
Jag är väldigt tacksam för att jag fortfarande ammar så och då. För när hon är som sämst så e det, det enda som går ner. Jag tror faktiskt att det är därför som hon ändå är så pass fräsch som hon är. Hon har fått lite antikoppar från mig och sluppit bli helt uttorkad. Idag sover hon.

Ang gammelkatten
Veterinären ringde. Han har skyhöga sockervärden. Så pass så att hon nästan var orolig för att han skulle bli medvetslös. Men eftersom han faktiskt ser ut att vara pigg, är med så försöker vi med tablettbehandling först. Så jag var förbi och hämtade lite medicin. När jag kommer hem så kommer han springandes till dörren och är hur pigg och nöjd som helst. Skitkatt. Hade han bara visat lite så hade han varit kollad för länge sen.

 

[Cyllene]

Sv: Vårmammor 2010 del 10!

Vad skönt att du börjar kunna röra på dig lite!

Hos mig är klockan bara lite i fyra

Du ser ju, sömnbristen. Vafan, det är iaf inte mörkt halv fyra?? Jag som hittat nåt att vara glad åt i misären.

 

[Cyllene]

Sv: Vårmammor 2010 del 10!

Appropå sömnbristen - jag är inne på tredje natten med fölvak samtidig som Tures tand nr 5 och 6 är på väg upp (ledsen kille på nätterna) och mina revben gör så ont att jag knappt kan ligga ner. Heja mig!

 

[Mabuse]

Sv: Vårmammor 2010 del 10!

Men att han ska starta företag måste väl ändå vara ett gemensamt beslut? Inte något han bestämmer och informerar dig om? Eftersom det rimligen påverkar dig och Ture, menar jag, så verkar det väldigt märkligt att det är helt och hållet hans beslut.

 

[Svartfot]

Sv: Vårmammor 2010 del 10!

Det tyngsta nu är att jag måste fundera igenom på hur mycket behandling som det är värdigt att utsätta honom för. Han är en gammal katthemkatt som kom till mig som akuthem. Han och några andra katter hade blivit dumpade i en plastpåse vid motorvägen. Han var så väldigt skygg så första tiden fick han bara vara i köket för att inte kunna dra sig undan alltför mycket. Där hade jag ställt en banankartong för att han skulle ha någon stans att gömma sig. Sen så levde jag mitt liv på golvet i köket. Jag åt, pluggade och sov där bara för att han skulle vänja sig vid mig. Det var ren lycka när jag upptäckte att han tyckte om att jaga torrfodret om man kastade det. När han började leka med en pensel igenom ett av hålen på banankartongen. När jag en kväll som vanligt försöker se lite på tvn i vardagsrummet från köksgolvet och han kommer så nära att jag kan peta på honom. O när jag vaknar en natt av att han sitter på ryggen på mig… När ingen hade velat ha honom ett år senare så köpte jag honom. Hade ändå inte kunnat lämna honom ifrån mig.

Diabetesbehandling handlar ju om insulin sprutor morgon och kväll. En himla massa resor till veterinären för blodprov. Allt är sådan som han hatar och blir väldigt stressad av. Det känns skit att behöver fundera på om jag gör det här för hans eller min skull.

 

[Mikan]

Sv: Vårmammor 2010 del 10!

Känner mig som värsta glädjedödaren

Men nu är klockan nästan halv fem och det är inte mörkt nu heller

 

[Oregano]

Sv: Vårmammor 2010 del 10!

Känner mig som värsta glädjedödaren

Men nu är klockan nästan halv fem och det är inte mörkt nu heller

Haha!! Jag reagerade också på tiden och tänkte att det nog slagit runt i huvudet på henne!

 

[Oregano]

Sv: Vårmammor 2010 del 10!

Åh, har du också en katthemskatt? Det är såna där kärleksförklaringar som gör att man tar till sig djuren på en gång. Min gjorde det motsatta mot din. Hon var extremt social och utsvulten på kärlek när hon kom hem till mig och följde mig som en skugga vart jag än gick. Hon var livrädd för att bli lämnad igen och jag överdriver inte när jag säger att hon aldrig var längre än 50 cm ifrån mig, förutom när hon sov, den första tiden. Hon till och med satt i mitt knä när jag gick på toaletten. Det tog verkligen inte lång tid att knyta an till henne.

Jag håller med dig om att det är jättesvårt att veta hur mycket behandling som är värt att ge. I ditt fall hade jag helt klart testat och fortsatt så länge katten mår ganska bra.

 

[Cyllene]

Sv: Vårmammor 2010 del 10!

Men att han ska starta företag måste väl ändå vara ett gemensamt beslut? Inte något han bestämmer och informerar dig om? Eftersom det rimligen påverkar dig och Ture, menar jag, så verkar det väldigt märkligt att det är helt och hållet hans beslut.

Nej, visst är det lite så, men samtidigt så kan ju inte jag bestämma vad han ska ha för jobb. Han hade ett säkrare jobberbjudande men lönen och arbetsvillkoren var pinsamma, så jag förstår honom ju. Men visst har du rätt, att han kommer hem och säger att han ska starta eget är ju lite sådär. Det de pratat om är att en av dessa (den erfarne) skulle starta företaget och sambon och den andra vara anställd men så gör de alltså inte nu...