Sv: Vårmammor 2011
*hugger närmsta knapp*
fitzy: Grattis!

Det är väl bara att kämpa på med rökningen, men förhoppningsvis är det en stor morot att ha någon i magen att tänka på!
I min första graviditet (missfall v. 13+3), så red jag regelbundet ett par gånger i veckan ända fram till missfallet. Hade då en knasig unghäst, så det kanske inte var det smartaste draget. Jag trillade dock aldrig av eller slog mig på något vis.
I andra graviditeten (missfall upptäcktes i v. 9+0) så red jag ett fåtal gånger bara på min gamla ponny.
Nu har jag inte ridit alls, men jag hade nog gjort det om jag hade haft en häst.
Nillizan: Jag har också grymt lätt för att gråta! Jag brukar vara en stenhård person som väldigt sällan gråter, men nu sitter jag ju och gråter över minsta lilla. I morse tappade jag min knäckebrödsmacka med smörsidan neråt, då grät jag. Tre sekunder senare tappade jag nästa knäckemacka BAKOM tvn. Då stortjöt jag och ringde till min sambo.

Mycket hormoner nu. Jag hoppas verkligen att det är deras "fel" i alla fall!
e_lin_a: Jag gjorde också flera grav.tester innan jag trodde på dem... Men alla sa samma sak och "plusstrecket" kom före teststrecket till och med.. Så det va väl ingen tvekan alls egentligen. Men man vill ju vara säker!
Ninnurur: Jag har gått från 70B till 75D! Det har verkligen börjat synas på mig nu också att jag har mage... Definitivt om man vet om det. Vikten vet jag faktiskt inte, jag äger ingen våg. Men viktuppgång skyller vi helt och hållet på brösten!
Du får ha en trevlig ridtur!
