Värre trots hos barn som fått bestämma mer?

[Timsetim]

Alla barn är olika och alla agerar vi olika.

Vår familj umgås mycket med en annan familj där vi har jämngamla barn. Riktigt jämngamla barn, de är födda samma dag t om!

Den andra familjens barn är inne i vad de kallar värsta 3-års trotsen. Vad denna egenligen innebär vet inte jag och om jag tycker att mina är jobbiga en dag så räcker det att träffa deras goding i några timmar så märker jag att mina är rena solstrålarna i jämförelse! Som sagt, alla barn är olika.

Det jag filosoferat lite kring, eller rättså mycket faktiskt, är om trots påverkas av vilken form av fostran man ger barnen? T ex så ger den andra familjen sitt barn mer val. Vad vill barnet äta, vad vill det dricka, vad vill det göra, vill det gå eller åka vagn, vill det leka hemma eller på lekplatsen osv. Vi ger inte lika många val. Vi lägger upp av allt det som serveras på tallriken, säger att nu ska ni åka vagnen, idag ska vi till lekplatsen osv. Detta är inte något som jag medvetet har bestämt mig för att göra och jag hade nog inte ifrågasatt hur jag gör om inte den andra familjen gjort så olika mig.

Jag har ofta tänkt att oj är jag för hård när jag inte frågar mina barn om vad de vill, utan jag bara gör det jag tycker är bäst för dem. Samtidigt som eftersom valen inte finns så har de inte så mycket att bråka om. Hur mycket är för mycket för ett barn under 3 år att besluta om? Det andra barnet kan själv få välja om det vill gå eller åka vagn och börjar ändå bråka om att h*n inte vill eller vill åka vagn. Medan mina sitter i vagnen, ibland med protester, men inte alls lika högljudda.

Era tankar och erfarenheter, tack!

/Timsetim

 

[ameo]

Sv: Värre trots hos barn som fått bestämma mer?

inleder med att jag tycker att trots känns som ett alldeles för negativt laddat ord
barnen är ju inte trotsiga för trotsandets skull utan de är ute efter att testa gränser.
har de då redan tidigare haft stora möjligheter att välja mellan A, B eller C vid många tillfällen så är det nog svårare för dem att se var gränsen går, varför kan de inte få D i stället? Har man däremot bara gett dem A på måndagar och B resten av dagarna så är ju den gränsen redan dragen och lättare för barnen att acceptera.

Jag tycker också att mina barn är onödigt stökiga ibland, men det räcker med att se hur andra barn beter sig så inser jag att jag nog har ganska välartade barn ändå...

 

[Enya]

Sv: Värre trots hos barn som fått bestämma mer?

Jag tänker inte ge dig så mycket tankar av mig just nu då jag sover

Men en tanke jag har är att barn som får flera val blir mer stressade. En 3 åring bör knappt få några val eftersom den inte kan hantera valet. I alla fall enligt Jesper Juul, om jag inte minns fel ( hoppas jag minns rätt nu så¨jag inte blir lynchad ).

 

[Timsetim]

Sv: Värre trots hos barn som fått bestämma mer?

Trots för mig är som du förklarar, ett ord som sammanfattar en period då det testas gränser. En period som infaller x antal gånger under ett barns uppväxt och som jag ser som normalt och som alla barn och föräldrar ska igenom. Men jag förstår vad du menar med att det är negativt laddat.

Kommer mina barns trots att bli mildare för att jag inte ger dem så mycket val och är isf det positivt eller negativt?

Jag gillar åsikter, jag tycker det är härligt när min snart 3-åriga dotter börjar förklara varför hon gör si eller så och börjar sina meningar med -Amen mamma, jag måste ju göra det för att bla bla...... Jag ser fram emot att argumentera och diskutera med dem längre fram. Men jag anser också att var sak har sin tid. Men det är kanske fel. Man ska kanske ge dem mer utrymme redan nu?

/Timsetim

 

[Bebben]

Sv: Värre trots hos barn som fått bestämma mer?

Min son är väldigt intelligent, och ligger på en 4-5 åring nivå gällande inlärningsförmågan etc. Han är dock bara lte över 2 år gammal. Eftersom han förstår så mycket, och vet hur det mesta går till - så får han välja rätt mycket själv. Inte om saker där jag vet att vi måste ha vagnen med oss exempelvis, eller vilken tid vi ska åka eller vilken mat som ska köpas. Men finns det möjlighet får han välja om han ska gå eller åka vagn, om han vill ha mjukisbyxor eller jeans, välja mellan 2-3 olika maträtter som det finns möjlighet att laga just den dagen. Han får nästan alltid alternativ på vad han vill dricka (Mjölk, juice vatten) osv. Många små val alltså, och jag styr en del över vilka alternativ han får såklart.

Han är som sagt 2,5 år gammal nu, och han försöker och tänja på gränserna ibland, se vad som fungerar på vem. Det är dock väldigt sällan som han bråkar om något på riktigt och han ger sig alltid snabbt när man ger honom ett bra argument.

Så jag vet inte alls faktiskt. Jag har en extremt viljestark och envis kille, och han mår bättre av att få vara så mycket involverad som möjligt. Desto mer jag stänger honom ute ur valen, desto trotsigare och drygare blir han att ha att göra med, då ska ALLT testas och bråkas om.

 

[TinyWiny]

Sv: Värre trots hos barn som fått bestämma mer?

Det här är ett så oroligt intressant ämne!
Jag tänker runt det varenda gång jag ser barn runt tre år fortfarande fast mina barn har passerat stadiet för länge sedan

Min egna tro är att fasta regler ger trygga barn, i allt, alltid.
Det man vet hur det fungerar behöver man inte fundera på

Jag tror att när ett barn får för många val blir det för jobbigt, det är inte barnet som ska ta ansvar för valen och de är inte mogna att klara det.
Då blir det "trotsiga" (vad jag avskyr det ordet) för att de inte vet vad de ska göra och det blir kaos i deras hjärna.

Ett barn i tre års åldern kan välja mellan två saker, te.x kan man fråga barnet om det vill ha spagetti eller makaroner, men man kan inte fråga vad det vill äta eller om det vill äta.

Om man frågar om det vill äta så är det ju för oss vuxna egentligen inte en fråga utan mer "vill du äta nu eller om fem minuter" medans barnet tar det bokstavligt.
Och när barnet då säger (skriker) nej så börjar vi säga jo, du måste äta, också är cirkusen igång.

Mina barn fick givetvis valmöjligheter när de var små, de kunde välja om de ville leka i deras rum eller i köket och de visste att det var ok, varje dag, året runt, alltså behövde de inte testa om det var ok att leka i trappuppgången, för det alternativet fanns inte.

De fick också välja om de ville åka vagn när vi gick till lekplatsen men inte om vi var på stan där det fanns mycket bilar, och de visste det, därför behövde de inte testa vad som hände om man inte satt i vagnen för det alternativet fanns inte.

Att få vara med och bestämma om saker som rör en själv är något som man smyger in, när de börjar bry sig om vad de har på sig kan de välja om de vill ha de gröna byxorna eller de blå, men inte om de ska ha en röd tröja eller en gul eller en vit eller en orange tröja till de blå byxorna, då blir det för många val och det blir jobbigt och kaos.

Till min dotter lade jag in kläderna i garderoben så att valde hon de blå byxorna så fanns allt hon behövde till den i samma hög, dvs trosor, sockar, t-shirt och tröja.
När hon blev äldre fanns där två tröjor att välja mellan osv.
Sonen brydde sig inte om vad han hade på sig mer än i väldigt speciella fall, bara det var bekvämt var det bra.

Som svar på din fundering, så ja jag tror att ju fler valmöjligheter det finns desto mer "trots" blir det, enbart för att valen blir så jobbiga.

Hur många har inte hört ett barn tjata om glass och när de väl får glassen (läs när de har tjatat nejet till ett ja) så vill de inte ha glassen för det var inte vad de ville egentligen för de vet inte vad de vill utan tjatar för tjatandets skull, för att få grepp om världen.
Man gör sina barn en enorm otjänst om de kan tjata sig till saker och ting för det förstör bara för barnets försök att få ordning på tillvaron.

Jag blir ibland förvånad när jag hör folk säga, -men jag orkar inte stå emot allt tjat. De gör ju barnen tjatiga genom att ge med sig efter ett tag

Nej klara tydliga regler som hjälper barnen förstå är vad jag tror på.

För folk som har svårt att ta in detta brukar jag fråga vilken chef de helst vill ha, en som ena dagen säger att det är ok att sitta kvar i tre immar efter fikarasten tagit slut och nästa dag levererar en utskällning för att man ens går på fikarast eller en som gör klart att fikarasten är tio minuter.
De allra flesta vill kunna lita på chefens ord, precis som barnen vill kunna lita på vårt ord.

 

[ameo]

Sv: Värre trots hos barn som fått bestämma mer?

Jag vet inte om trotset blir mildare eller inte, men jag tror att du måste välja väg och sen vara dödskonsekvent utifrån den vägen. Här har det inte varit särskilt många val att göra, men självklart finns det tillfällen när barnen får välja mellan mjölk eller juice till maten, blå eller röda byxor eller Zoo, PimPim eller Fruxo när de ska få en tablettask. Val måste också finnas, bara det är du som bestämmer när valmöjligheten finns.
Jag har tre väldigt viljestarka barn och har tagit mig igenom den s.k treårstrotsen helskinnad på detta sätt. Om jag har gjort "rätt" eller "fel"? Ingen aning, det kändes rätt för mig.

 

[vindvissla]

Sv: Värre trots hos barn som fått bestämma mer?

Nu när du skrev ditt andra inlägg förstår jag mer vad du menar. Det är ju inte så att dina barn inte får några valmöjligheter, bara att de får göra rimliga val. Och i så fall håller jag med dig, lagom är bäst och man ska respektera att de är individer men man får också beakta att de bara är små barn som inte kan analysera en hel situation.

Sen att jag väntar mig världens 3-års trots ändå har ju inte med saken att göra.....

 

[Popcorn]

Sv: Värre trots hos barn som fått bestämma mer?

Jag tycker att så små barn inte ska ha så stora valmöjligheter. Tror bara dom blir förvirrade av det.
Mycket bättre att säga att nu är det si eller så och inte hålla på och jamsa.

Finns inget värre än barn som alltid får välja. För likaväl så brukar det inte bli bra.

Fråga mej, jag har erfarenhet. Inte bara genom mina egna barn men jag har jobbat i en livsmedelsaffär i 17 år. Och DÄR, DÄR får man vara med om det mesta....

 

[Mynta2]

Sv: Värre trots hos barn som fått bestämma mer?

Läs här om val
http://www.dn.se/insidan/lagom-svara-val-hjalper-barn-att-utvecklas-1.800915

Ganska intresant artikel, bla sägs detta som jag tycker många ska ställa sig:

– Fråga också dig själv: ”Varför låter jag min dotter välja, är det för hennes egen skull eller är det för att jag själv inte orkar?”

För många val till barn skapar bara stress.

 

[mino]

Sv: Värre trots hos barn som fått bestämma mer?

Jag tror att man ska vara väldigt försiktig i sina analyser av andras barn och uppfostran. Det är inte alls säkert att era kompisar beter sig likadant när de är bara inom familjen.

Vad det gäller trots/tjat så är min erfarenhet att det blir värre när jag inte är riktigt mentalt närvarande. Om jag har mycket för mig för att något är i görningen, då blir min dotter som mest kontaktsökande. När vi är synkade med varandra och det är lugn och ro, då räcker det med vanliga samtal för att avstyra tjat. Vad det gäller valmöjligheter så har jag svårt att tro annat än att det i första hand är barn med dragningar åt nån bokstavskombination ska ha så vansinnigt svårt för det. Självklart kan de bara ta ställning till begripliga val men att valmöjligheter skulle leda till mer trots det tror jag inte på. Jag tror på kommunikation och att förklara och motivera så mycket som möjligt. Sen är det ju vissa saker som är svåra att förstå när man är ett litet barn, varför man inte alltid kan få köpa det man vill ha i affären kräver ju en hel del livserfarenhet (förstå vad pengar är, hur de tjänas, vad som ska prioriteras, grundläggande räkning, etc) för att till fullo förstå.

Så jag tror att det som ger minst trots (förutsatt att ungen är mätt, utvilad och inte alltför sockerspeedad) är att man har en närvarande gemenskap där man pratar mycket.

 

[Sar]

Sv: Värre trots hos barn som fått bestämma mer?

Mina små får nog välja en hel del och har inte haft några farliga trotsperioder (eller självständighetsperioder om det låter bättre).

Jag tror att det beror på att de får ett val när det finns möjlighet till det. Det vill säga när jag eller pappan har tid och lust att låta dem bestämma.
Däremot finns det många situationer när det inte är lämpligt att ge några val utan vi gör det vi ska och måste.

Jag tycker dock att det inte är sunt att inte ge barnen val när man har möjlighet. Jag tror nog att frigörelseprocessen kan bli nog så hård för ett sådant barn som inte fått lära sig bestämma själv.

 

[mik]

Sv: Värre trots hos barn som fått bestämma mer?

kl.

Min dotter får välja när det passar att hon "fattar beslut". Jag ger bara två allternativ att välja på.

Ett tag när hon var 3 år var det krig varje morgon angåend de kläder hon skulle ha till dagis, oavsett vad jag hade tagit fram så var det fel. Efter ett tag så gjorde jag så att det fanns varje kväll 2 val av outfits och då blev det mkt lättare. Hon hade(har) även en period när det bara var kläningar som dög, detta löste vi genom att fredag blev kläningsdag, de andra dagarna var det blandat. Nu för tiden är klädfrågan inte så allvarlig längre, delvis pga av att hon blivit större, 5 år.

Nu har vi istället andra fajter men inte så farliga vad jag tycker.

 

[Timsetim]

Sv: Värre trots hos barn som fått bestämma mer?

Jag tror att man ska vara väldigt försiktig i sina analyser av andras barn och uppfostran. Det är inte alls säkert att era kompisar beter sig likadant när de är bara inom familjen.

Jag analyserar mitt egna beteende och reflekterar över andras!!!

/Timsetim

 

[Isis]

Sv: Värre trots hos barn som fått bestämma mer?

Jag har en son som är 3 år och har inte märkt av nån speciell trots. Är det något han har varit upprörd över så har det oftast varit vi vuxna som inte har förståt honom. Tycker vi har gett honom val och frågat vad han vill och tycker. Har också accepterat hans svar. Är det något som bara måste vara på ett vis så är det ju klart att vi vuxna sagt att nu är det så här. Han kan ta det också.

 

[LuckyLady]

Sv: Värre trots hos barn som fått bestämma mer?

Jag har 3 killar, 9, 5 och 3 år gamla.
Alla är helt OLIKA varandra, vi har som de flesta som skrivit, klara regler & ramar här hemma.
Val mellan 2 olika ("enkla") saker tycker jag att det kan vara bra att träna på t ex att vara med mamma i stallet eller med pappa & crossen

Önskemål tex som mat är ju alltid trevligt att få vara med på, kanske en veckomatsedel. Att BARNENS ÅSIKTER BETYDER NÅGOT! Då blir det inte heller så jobbigt när det blir mindre god mat vissa dagar, för att de fått vara med med sina förslag, men tryggheten finns att de aldrig behöver bestämma, det står vi vuxna för!

Men tillbaka till "trotsen", min äldste har väldigt tidigt förstått när man förklarat för honom + att han är rätt lugn i sig själv, så där har det knappt märkts av.
# 2 däremot, oj oj oj han är den som är mest orolig inombords, så där har ramarna varit JÄTTETYDLIGA, annars har han blivit "blockerad" nästan. Han har utbildat oss ordentligt!
#3 motsvarar bilden jag hade av hur barn ska vara, innan jag blev mamma. Han provar gränserna, gruffar lite emellanåt & sen går det över...tills nästa testsituation uppstår!

Jag tror helt klart att barn som har det ansvaret att få bestämma själva, givetvis "trotsar" mer. Precis som med andra flockdjur så blir det ju jättesvårt om rutiner & oskrivna regler ändras.
Ibland ska jag bestämma, sen ska jag inte osv

Känner att det blev lite svammligt här, hoppas du har överseende med det

 

[saint__anger]

Sv: Värre trots hos barn som fått bestämma mer?

Jag tycker att så små barn inte ska ha så stora valmöjligheter. Tror bara dom blir förvirrade av det.
Mycket bättre att säga att nu är det si eller så och inte hålla på och jamsa.

Finns inget värre än barn som alltid får välja. För likaväl så brukar det inte bli bra.

Fråga mej, jag har erfarenhet. Inte bara genom mina egna barn men jag har jobbat i en livsmedelsaffär i 17 år. Och DÄR, DÄR får man vara med om det mesta....

jobbar också på mataffär och jag har märkt hur mkt problem leksaks hyllan ställer till för vissa familjer!

 

[Esperanza_1980]

Sv: Värre trots hos barn som fått bestämma mer?

*KL*

För många val skapar stress även hos vuxna. Hur ska då små barn kunna hantera en massa olika val som inte är av allra enklaste slag, typ "dricka vatten eller mjölk till maten?"

Många tror att de gör barnen en tjänst genom att låta dem vara med och bestämma. Björntjänst skulle jag vilja kalla det. Som förälder har man bl a till uppgift att leda barnet under sin uppväxt och det gör man inte genom att hela tiden låta det välja självt. Att ha klara tydliga regler och att vara konsekvent ger trygga barn som inte behöver ifrågasätta allt.

Min åsikt är att ge barnen rimliga val för sin ålder. T ex min femåring, hon får inte välja kläder själv, men däremot vilken hårsnodd hon ska ha i håret. Hon kan inte själv avgöra vilka kläder som är bäst lämpade för dagens väder, men vilken hårsnodd hon har spelar ingen roll. Det är för mig ett rimligt val för ett barn i hennes ålder. Nioåringen får vara med och välja vilka kläder han ska ha på sig till skolan, men inte exakt vilka kläder, jackor, skor som ska inhandlas. Han är för liten för att även se det praktiska med de olika sakerna.

 

[Esperanza_1980]

Sv: Värre trots hos barn som fått bestämma mer?

jobbar också på mataffär och jag har märkt hur mkt problem leksaks hyllan ställer till för vissa familjer!

Fattar inte detta. Mina barn försökte tjata till sig saker när de var riktigt små och inte förstod bättre. Nu skulle de aldrig få för sig nåt sånt. De vet att det inte hjälper att tjata öht för då får man VERKLIGEN inget (mer än en irriterad mamma )

Jag och sambon var i mataffären för nån vecka sen. Där var det en unge i kanske femårsåldern som sprang runt och tiggde en massa saker. Föräldrarna sa "Nä, du får inte det och inte det.." osv på ett slött sätt istället för att verkligen markera att "detta du håller på med är inte okej". Han sprang alltså runt och skrek i hela affären hur länge som helst!! Min känsla var att brist på tydlig gränsdragning och konsekvens hos föräldrarna framkallade detta beteende.

 

[Gabbi]

Sv: Värre trots hos barn som fått bestämma mer?

Intressant fråga. Jag jobbar i handeln och säljer delvis till barn (akvariefisk) och möter en hel del föräldrar som överhuvudtaget inte förstår att barn i 3-4 årsåldern har kraftiga begränsningar vad det gäller att klara av val. Då fiskarna har krav på olika temperaturer, salthalt, pH-värde osv säger det sig självt att en treåring inte kan fatta ett avvägt beslut själv, men ändå får de ofta uppmaningen "Välj själv" av föräldrarna. 99% av barnen springer då iväg till hajen som mäter 25 cm mellan ögonen och pekar glatt på den.
Det självklara svaret blir att det inte går, och roligast blir det när föräldrarna då ska förklara skillnaden på söt och saltvatten för ett vilt skrikande barn.

Bäst går det alltid i fallen där barnet får valet "Vill du ha den blåa eller den gula fisken?"