Vem kan hjälpa min dotter med tappat självförtroende?

[Fallabella]

Min dotter är elva år och har ridit sen hon var 7 år. Hon har totalt tappat självförtoendet efter ett antal avkastningar, varav de två senaste ledde till först ett armbrott och sen en hjärnskakning. Det började egentligen för 1,5 år sedan då de första avkastningarna skedde och hon blev rädd för att galoppera. Det har sen dess gått lite fram och tillbaka med modet att galoppera, i olika omgångar har det gått väldigt bra. Hennes ridlärare tycker nu att hon gjort allt hon kan och att hon inte når fram till min dotter längre så nu har hon fått byta ned sig 2 grupper. Det skulle visst ge min dotter lite bättre självförtoende, men jag tycker att det verkar blivit ännu värre!

Finns nån "psykolog för ryttare med problem" som kan stötta dottern, då jag räcker inte till? Kan väl knappast knata upp till BUP och få hjälp med en sån sak?

Hon är inte rädd för hästar, hon är i stallet så ofta hon bara kan och leder tom knattar en dag i veckan. Det är just när hon sitter i sadeln hon "fryser" och kan inte tänka och agera klart. Hon tror själv på att det är hästen som styr in till mitten och stannar när det handlar om galopp, hon märker inte att det är hon själv som stelnar och styr.

 

[Fallabella]

Sv: Vem kan hjälpa min dotter med tappat självförtroende?

Ja, vi bor söder om stockholm skulle jag väl skriva också!

 

[Kockan]

Sv: Vem kan hjälpa min dotter med tappat självförtroende?

Vet inte hur ni har det med egen häst och så, men har själv en dotter som har haft lite knackigt självförtroende vad gäller ridningen. Hon är verkligen duktig, men uppfattar sig själv som en fegis då hon är så "försiktig" av sig.
Jag kan bara säga att vi skaffade en ponny till henne, som var totalt gudasnäll och säker. Sedan fick det ta tid. Jag gjorde ingen grej av det utan hon fick själv bestämma takten. Det gjorde verkligen susen! Idag har hon en 6-årig ridponny som hon har åkt av några gånger, men det funkar kanon ändå. På´t igen bara! Hon blev lite paff i början då hon åkte av, men vet nu med sig att hon faktiskt är ganska duktig.
Vi letar nu efter en ponny till hennes lillasyster (Storasysterns klippa till ponny vi hade, dog tyvärr i somras) och jag är SÅÅÅ noga med att det blir en snäll och trygg en. Jag vet hur lätt det kan hända saker och självförtroendet dalar och det ska vi försöka undvika denna gång.

 

[Blandrastik]

Sv: Vem kan hjälpa min dotter med tappat självförtroende?

Det bästa är ju som Kockan säger, att man har tillgång till en supertrygg ponny som tar hand om sin ryttare.

Nu växer ju inte sådana på träd, och ridskoleponnyer brukar inte vara världsberömda för att vara så omhändertagande.

Kanske finns det någon privatponny på ert stall som din dotter först och främst kan hjälpa till och pyssla med, så att hon lär känna ponnyn. Och som hon vid senare tillfälle kan få låna?

I övrigt så är hon ju bara elva, det är väl inte hela världen om hon inte vill galoppera. Säg åt ridläraren att din dotter hoppar över galoppövningarna ett tag så hon kan hitta trygghet i sin ridning. Ridning ska vara superkul, annars kan det kvitta.

Huvudsaken tycker jag att du inte gör en stor sak av det hela, ta ett snack med din dotter och hör hur hon själv vill göra. Hon kanske bara vill vara en hästpysslare ett tag.

Har hon ett gediget intresse och hon kan finna trygghet i sin egen ridning och hästhantering så tror jag modet att galoppera kommer tillbaka.

 

[Belethien]

Sv: Vem kan hjälpa min dotter med tappat självförtroende?

Håller med när det gäller trygga hästar- hitta en som hon kan rida ofta och som hon litar på att den inte gör något dumt och som hon tycker om. Om hon kan bli skötare på en liten häst/ponny i stallet så får hon troligen mer förtroende för just den hästen och vågar därför mer. Eller så kanske hon kan prova på andra saker utom ridning (kanske i slutändan inte är hennes grej) som t. ex. körning. Privatlektioner är en sak också- då får man ta allting i sin takt och tränaren koncentrerar sig endast på dig (dock dyrare än vanliga lektioner).

 

[_Eva_]

Sv: Vem kan hjälpa min dotter med tappat självförtroende?

Hola,
Varför rider hon? Är det hennes grej, eller är det din?

Om hon gillar att sköta, låt henne göra det då. Är ridningen hennes grej kommer hon att vilja rida när hon har hittat rätt ponny.

mvh Eva

 

[susekl]

Sv: Vem kan hjälpa min dotter med tappat självförtroende?

Kanske kan det här hjälpa din dotter:

http://www.humanhorsecenter.se/hantera_din_radsla.asp

Alla åldrar är välkomna.

 

[Kockan]

Sv: Vem kan hjälpa min dotter med tappat självförtroende?

Det viktiga är att inte tjata. Hon kommer garanterat tröttna då.

Kom på en annan sak. Säg åt henne att du och ridläraren har bestämt att hon inte FÅR galoppera förrän hon känner sig mogen för det. Sätt ett datum ganska långt fram då hon får försöka igen OM HON VILL. Prata inte om det under den här tiden. Ingen peppning eller dyl. som kan kännas som press och få motsatt effekt.
Om det får gå ett tag och hon ser andra galoppera kommer hon kanske längta efter det till slut?

Men vad du än gör: Gör ingen grej av det för då blir det verkligen det för henne också. Hon kommer att bli helt fokuserad på det där med att hon måste galoppera till varje pris och då släpper det aldrig!
Varför måste hon galoppera, egentligen? Det ska hon ju inte göra förrän hon själv vill och känner sig trygg i situationen. En rädd och stel unge = som att be om en ofrivillig avsittning. Jag och min flicka struntade helt i att galoppera ett tag. Vi travade på ute och hade jättemysigt. Till slut märkte hon att ponnyn gick verkligen att lita på och då fick DOTTERN ta första initiativet. Ta det lugnt så löser det sig nog.
Lycka till!

 

[Kockan]

Sv: Vem kan hjälpa min dotter med tappat självförtroende?

En sak till:
Har ridskolan inte någon riktigt snäll och bussig ponny som hon kan få rida varje gång, resten av terminen? Bara att veta att man får samma trygga häst varje gång är ju en trygghet i sig.
Sen är det ju så att det jag som mamma tycker är positiv "peppning" ofta bara uppfattas som tjat och kanske press från barnets sida och det gör bara saken värre. Beröm och lägg fokus på det hon är bra på, så att hon får en känsla att att lyckas hela tiden istället för att misslyckas med att galoppera. Annars finns det ju en risk att hon efter varje lektion bara känner ett stort misslyckande för att hon inte har vågat galoppera denna gången heller....

Jag kanske är lite tjatig, men jag har ju lite erfarenhet i ämnet, så att säga...

 

[Plankton]

Sv: Vem kan hjälpa min dotter med tappat självförtroende?

Hej, min yngsta hade också otur med avtrillningar ett tag när hon var 9 år och blev rädd och osäker. Vi pratade mycket om att alla ryttare blir rädda ibland. Hon behövde inte t ex gallopera om det kändes obehagligt. Jag sprang med henne i galoppen på lektioneran om hon ville. Vår egen stora häst som en av avtrillningarna i full galopp med efterföljande ambulansfärd skedde på, fick hon inte rida utan mig som nödstopp (grimskaft som efter hand blev längre och längre).

Hon fick mycket beröm när hon red även när hon varit rädd och spänd t ex - Jag såg att du tyckte det var lite läskigt idag, vad duktig du är som fixade traven så fint ändå. Vi gick igenom vad man skall göra när en häst springer i väg. Mycket självförtoende kom när hon kände att hon faktiskt kunde få stopp på hästen när den blivit lite rädd. Nu fyller hon snart 11 och har kommit över sin rädsla.

Fast jag poängterar för båda mina döttrar att visst sjutton blir vi alla rädda ibland när vi rider, men när vi kan hantera situationen är det det vi skall minnas.

Jag tror på mycket stöd, beröm och uppmuntran så att man håller de skamkänslor som gärna kommer i schack

 

[Paintball]

Sv: Vem kan hjälpa min dotter med tappat självförtroende?

känns lite som jag upprepar vad andra har sagt..
men jag var själv i den situationen när jag var liten (ca 9-10år).
jag fick rida stallets "buse" och trillade av i galoppen och var rädd.
och jag hade ingen hästvan förälder som kunde lugna mig. Kände mig väl ensammast i världen med min rädsla..
Jag kom på lögner när jag skulle till stallet och kände mig verkligen sjuk de dagar jag skulle dit.
men sen när jag var 10-11 fick jag en jätte bra kompis i stallet som var lite bättre än vad jag var, och vi var där hela tiden och skötte varsin häst och hela paketet.
Jag skötte däremot en stor häst som var ganska svår så jag fick nog en del självförtroende i det som sen smittade av sig till min ridning.

Jag tror att det är viktigt att man får känna att det är okej att vara rädd ibland. och att man i den mån det går försöker prata med barnet och försöka få henne att dela med sig av hur hon känner.

Däremot så tror jag inte att det fungerar speciellt bra att flytta ner i grupper.. Jag menar; då om någonsin känner man väl att man inte klarar av ridningen!
Då tror jag att det är bättre att man pratar med ridlärararen och förklarar och att hon när de andra galopperar kanske får ställa upp på medellinjen och titta på..
För när de andra i gruppen pratar om hur kul det var att galoppera den och den hästen kanske hon själv känner att hon också vill dela det med dom och då ger det sig?
Så vet jag iaf att det funkat med X antal barn som jag själv hjälpt till med när de var små...

Lycka till! och glöm inte att prata med henne! bästa terapin som finns!

 

[loch]

Sv: Vem kan hjälpa min dotter med tappat självförtroende?

Hej!
Jag hjälper gärna din dotter om det är så att hon själv verkligen vill fortsätta med hästar. Du kan väl PM-a mig var du bor eftersom området söder om Sthlm är stort! (Jag bor oxå där!) Men jag kan nog inte skriva något som hjälper henne, hon får nog lov att komma hit...

 

[Mirre]

Sv: Vem kan hjälpa min dotter med tappat självförtroende?

Har varit i precis samma sits.
Åkt av, brytit armarna, hjärnskakning och blivit rädd.

Men med hjälp av lugna trygga hästar, en sjujäkla envishet och
en bra ridlärare så gick det över.

Fick hon sas byta ner sig i grupperna så kan det nog mycket väl ha sänkt hennes självförtroende. Ridläraren menade säkert bara väl men dit dotter kanske tog det som att hon inte var tillräckligt duktig för den gruppen hon red i. En sån sak kan sänka vem som helst.

Det hon skulle behöva är att rida en häst som hon kan lita på.
Där hon i lugn och ro kan ta allt i sin takt.

 

[Kockan]

Sv: Vem kan hjälpa min dotter med tappat självförtroende?

Fick hon sas byta ner sig i grupperna så kan det nog mycket väl ha sänkt hennes självförtroende. Ridläraren menade säkert bara väl men dit dotter kanske tog det som att hon inte var tillräckligt duktig för den gruppen hon red i. En sån sak kan sänka vem som helst.

Fast man får inte glömma de andra barnen i gruppen. Om en, i en för övrigt jämn grupp, ligger på en helt annan nivå så kan det ju "bromsa" hela gruppen. Inte så kul för de andra barnen.
Visst kan det vara knäckande att byta ner sig, fast å andra sidan kan ju det barnet få känna sig riktigt duktig i den nya gruppen jämfört med de andra. DET stärker självförtroendet, jämfört med att hela tiden vara den som inte törs, är sämst osv.

 

[krigarinna]

Sv: Vem kan hjälpa min dotter med tappat självförtroende?

Jag har legat nästan i samma sits. Jag hade/har väldigt dåligt självförtroende när jag red på ridskola. Efter hand fick jag också byta grupper nedåt och det blev ju inte bättre. Tvärtom. Kan erkänna att jag numera har väldigt dåligt självförtroende och rider inte längre alls

 

[Kockan]

Sv: Vem kan hjälpa min dotter med tappat självförtroende?

Tråkigt att du har dåligt självförtroende och slutat rida...
Fast jag tror att det viktiga är att fokusera på det man är bra på och få uppskattning för det också.
Vill man komma till rätta med problemet kan man prova "pumpa" hjärnan med positiva tankar om sig själv. Liksom se framför sig hur man lyckas i olika situationer. I början kanske det känns som en lögn, men om man är ihärdig så tror man på det själv till slut och då KOMMER man att lyckas. Viktigt är nog också att man sätter upp SMÅ delmål. Rom byggdes inte på en dag. :smirk:

Jag står fortfarande fast vid att en hel ridgrupp inte får rätta sig efter en enda person som bromsar. I alla fall inte under en längre tid. Det slutar ju bara med att alla andra byter upp sig och den som varit bromskloss blir ensam kvar ur gamla gänget då det fylls på med personer på sin egen nivå i ridningen.