Det förtar allvaret i de "äkta" problemet anser jag. Då menar jag de som faktiskt blir utsatta inte "bara" för kränkningar, utan riktiga brott - t.o.m. våldsbrott - utan att det lyfts fram i ljuset. Därav att jag stör mig![]()
Erkänner en inte de "små problemen" (enligt dig) så kommer knappast "de stora" problemen fram i ljuset heller för de brukar inte vara lättare att lyfta fram. Det är liksom inte två separata problem utan olika ändar på samma snöre.
Det är alltid obehagligt att stå upp mot trakasserier. Jag har själv gjort det mot en överordnad för inte så länge sedan och det var skitjobbigt fast det "bara" var verbalt. Jag kan inte ens tänka mig hur jobbigt det hade varit om det gällt ett fysiskt övergrepp. Det jag är glad över är att andra överordnade tog tag i saken omedelbart och kraftfullt. Hade det istället sopats under mattan skulle tröskeln att ta upp andra eventuella övergrepp definitivt höjts för mig.