Vikttråden 2014:2

Suck, vad svårt det är äta "normalt" när livet är stressigt. Blir lätt massa fröknäcke med ost och skinka istället för mat.
Måste skärpa mig, men givetvis har jag ingen lunchmat med mig idag, så det blir vadå?
Tadaa fröknäcke med ost till lunch :up: .Hinner nämligen inte både ta ut hunden på promenad OCH handla på en halvtimme.
 
Suck, vad svårt det är äta "normalt" när livet är stressigt. Blir lätt massa fröknäcke med ost och skinka istället för mat.
Måste skärpa mig, men givetvis har jag ingen lunchmat med mig idag, så det blir vadå?
Tadaa fröknäcke med ost till lunch :up: .Hinner nämligen inte både ta ut hunden på promenad OCH handla på en halvtimme.

Det finns å andra sidan väldigt många betydligt sämre saker man kan äta än fröknäcke med ost. :) Men jag håller med om att det är drygt att försöka trolla fram en vettig matlåda varje dag.
 
Det finns å andra sidan väldigt många betydligt sämre saker man kan äta än fröknäcke med ost. :) Men jag håller med om att det är drygt att försöka trolla fram en vettig matlåda varje dag.
Ja och som mamma prioriterade jag att sonen hade med sig lunchmat till praktikjobbet och då blev det noll rester till moi.
 
Haha, han är hemma långt efter mig eftersom han både har barn-grupper han tränar och sen ska han träna själv efter det (simhoppar)
 
Sammanfattar föregående vecka med 6 träningspass.
Har snittat viktnedgången på ca 0,6kg i veckan och har från och med nu börjat mäta midja och höft.
 
Vågen still.

Men såhär pre-mens är det inte så underligt.

(Blä för mens på sjukhuset! Fasiken att de flyttade operationen!!!)
 
Jag spammar lite till.

Imorse vägde jag exakt 96kg. Det är drygt ett och ett halvt kilo mindre än igår. Men magen ballade ur på eftermiddagen så jag skulle tro att det är anledningen, huvudvärken jag vaknade med bekräftar den för låga vätskenivån.

Men.

Enligt LULs vårdplan så går de flesta ner 40kg första året som GBP-opererade. Det vore ju helt suveränt, för då skulle jag ju nå målvikt på ett år.

Jag misstänker dock att de flesta som opereras är både längre och tyngre än mig. Jag har fått den uppfattningen genom hela utredningstiden (men oj, du är ju inte så stor... är en vanlig kommentar).

Är inte nervös inför sövningen, det är ju tredje gången nu sedan november så jag är nästan rutinerad ;) Och inte orolig för vårdtiden heller, det är trist att vara på sjukhus men å andra sidan kan man inte göra något annat så jag tänkte passa på att läsa. Har tom köpt en alldeles ny bok för ändamålet.

Det är en galet stor förändring som är på G och ibland känner jag för att springa skrikande åt andra hållet. Fast jag vill det här.
 
Hoppas det går bra för dig @lil-sis!
Jag väger lika mycket som dig och har nog aldrig tänkt att jag skulle kunna göra en GBP, jag har alltid fått uppfattningen att man måste vara mycket större för det!

Det ska bli spännande att följa din resa mot normalvikt, hoppas du uppdaterar här!
 
Hoppas det går bra för dig @lil-sis!
Jag väger lika mycket som dig och har nog aldrig tänkt att jag skulle kunna göra en GBP, jag har alltid fått uppfattningen att man måste vara mycket större för det!

Det ska bli spännande att följa din resa mot normalvikt, hoppas du uppdaterar här!

Jag är bara 159cm över havet och vägde 106.8 när jag fick remissen godkänd. BMI 40 är "lägsta" gränsen om man i övrigt är frisk.
 
Jag spammar lite till.

Imorse vägde jag exakt 96kg. Det är drygt ett och ett halvt kilo mindre än igår. Men magen ballade ur på eftermiddagen så jag skulle tro att det är anledningen, huvudvärken jag vaknade med bekräftar den för låga vätskenivån.

Men.

Enligt LULs vårdplan så går de flesta ner 40kg första året som GBP-opererade. Det vore ju helt suveränt, för då skulle jag ju nå målvikt på ett år.

Jag misstänker dock att de flesta som opereras är både längre och tyngre än mig. Jag har fått den uppfattningen genom hela utredningstiden (men oj, du är ju inte så stor... är en vanlig kommentar).

Är inte nervös inför sövningen, det är ju tredje gången nu sedan november så jag är nästan rutinerad ;) Och inte orolig för vårdtiden heller, det är trist att vara på sjukhus men å andra sidan kan man inte göra något annat så jag tänkte passa på att läsa. Har tom köpt en alldeles ny bok för ändamålet.

Det är en galet stor förändring som är på G och ibland känner jag för att springa skrikande åt andra hållet. Fast jag vill det här.

Det är nog både sunt och normalt att vara nervös inför en sådan operation och det som följer efter den. Det är många som tänker på dig under morgondagen!
 
Trots förkylning, konferensresa och nu en ny förkylning går det sakta åt rätt håll här. Har lite mer än ett halvt kilo kvar av de kilo jag lade på mig i somras.

Tycker att det verkar som att jag utan större uppoffringar kan hålla mig till motsvarande långsam viktnedgång alla "vanliga" dagar och veckor, medan jag går upp litegrann så fort det blir långhelg, resor, och liknande.

Det känns egentligen helt ok. Om jag kan hålla det så, bör jag ju slippa direkta "bantningssatsningar". Vi talar alltså om en långsam viktnedgång som är betydligt långsammare än tex 0,5 kilo i veckan, vilket jag istället betraktar som bantning. Om jag kan hålla det så under "mellanperioderna" (mellan semestrar och helger) så blir det ju automatiskt så att vardagens något återhållsamma rutiner kompenserar för utsvävningar under semestrar och helger.

Jag behöver ju inte gå ner semesterkilona fort, om bara trenden över längre tid - säg ett par år - är att jag står stilla i vikt.

Den där återhållsamheten består framförallt i att maten är väldigt baserad på grönsaker till lunch och middag ganska många vardagar i veckan. Utsvävningarna består i lite roligare mat, lite mer fika och sådant, och mer vin.
 
jag hoppar in här för bara en kort tid - hoppas jag!

Vill gå ner blott 2,5 kg och det på en period om lite drygt 3 veckor innan en utlandsresa.
Planerar att försöka tygla mitt sockerberoende och ta en och annan powerwalk, lite ridturer och sedan hoppas på lite magi och hokus pokus - klart?:confused:

Ja vi får väl se hur det går ;)

Idag har jag åtminstone ätit noll godisar/kakor och ridit en sväng. So far so good, gäller bara att hålla fingrarna borta från kakburken resten av dagen. :banana:
 
Väg och mätdag i morgon, får se om jag fortfarande står still eller inte.

Har känt av lite stressmage och ska börja testa lite saker tänkte jag för att se om jag kan få igång viktminskning och stoppa stressmagen.
Kommer ta potatismjöl (resistent stärkelse) + L-Glycin utrört i ett halvt glas vatten varje kväll, ge det en vecka och sen utvärdera. Resistent stärkelse är både för magen och viktminskning och L-glycinet för stressen.

Såg en föreläsning på nätet igår och måste säga jag är lite avundsjuk på folk som går NER i vikt när de är stressade. Själv kan jag, lite överdrivet, gå upp i vikt på luft och vatten när jag är stressad.

Blev också sjukt sugen på en sån där våg med wifi-koppling som skickar vikten till telefonen och där skapar grafer automatiskt (statistiknörd som jag är)
 

Liknande trådar

Övr. Barn ”Hoppas” det är fler som känner igen sig. Som går och lägger sig på kvällen med dåligt samvete att man inte räcker till. För visst är... 2
Svar
27
· Visningar
6 097
Senast: Cocos
·
Träning Hej, min passhäst är 7 år nu, ridit honom sen han var 4 (red in å utbildat) han är en travhäst och står i travstall. Ej tävlat trav sen...
Svar
8
· Visningar
2 782
Senast: Hedinn
·
Relationer Anonymt nick, vet någon vem jag är så visa gärna inte det <3 Det här kommer bli jättelångt, men för att sammanfatta det hela lite så... 5 6 7
Svar
124
· Visningar
18 382
Senast: Brandgul
·
Hästvård Jag har ett sex år gammalt sto, importerad från Lettland som unghäst och i min ägo sedan hon var drygt 3,5 år gammal. Den här sommaren...
Svar
10
· Visningar
3 513
Senast: mackan
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp