Vikttråden 2014:2

[Philosophia]

Kanske funkar nötallergisäker mörk choklad annorlunda.

Så är det naturligtvis!

 

[Petronilla]

1/9 2013 108 kg
6/6 2014 104 kg 120 cm
25/8 2014 97 kg 110 cm
29/9 2014 94.3 kg, 103 cm
13/10 2014 92.5 kg, 100 cm

 

[Malin_L]

Så bra det går @Petronilla!

Förra veckan så var det inte vägdag men mätte gjorde jag och jag fick mäta om flera gånger för jag trodde inte på resultatet den här veckan heller!
-4 cm i midjan!

 

[TygerTyger]

Bra jobbat, @Petronilla!

Jag har följt tråden ett bra tag nu i väntan på inspiration att fortsätta nedåt (gått ned en del tidigare men nu legat stilla ganska länge) och nu känns det som om det eventuellt börjar dra ihop sig. Återkommer!

 

[mino]

Jag är livrädd att misslyckas ytterligare en gång. Så rädd att jag inte gått ut "offentligt" med att jag försöker gå ner i vikt. På jobbet vet de och min närmsta familj vet, men det är de enda. Jag är så rädd att misslyckas och bli ledsen och skita i allt. Och om jag misslyckas denna gången då jag har haft/har hjälp av både diabetessköterska, psykolog och dietist vet jag inte hur jag någonsin skulle lyckas. Så det som är svårast är nog rädslan jag har både för ett misslyckande men också vad som händer om jag skulle lyckas. Jag har alltid varit överviktig/fet, jag har ingen aning om hur det är att vara normalviktig. Blir man annorlunda som person? Blir andra annorlunda mot mig?

Kan du inte tänka att du har testat två gånger och lärt dig massor om hur du fungerar och hur du agerar med maten under press? Du vet ju förmodligen nu var fällorna finns, menar jag? Sen håller jag helt med om att 5:2 är en bra metod, jag använder en modifierad variant. För mig som har svårt att få ihop livet med något som är konstant strikt passar den metoden utmärkt och jag upplever att den är betydligt enklare att hitta tillbaka till än andra metoder, där man mer känner att man förstör allt om man faller ur rytmen. Jag tror att du är på helt rätt spår!

 

[cewe]

From idag blir det matregistrering i Lifesum-appen.
Hela helgen har varit att jag ätit väldigt mycket mindre än vanligt, rört mig väldigt mycket mer än vanligt och gått upp i vikt?
Den är kul

 

[Lilla]

Massa ätande under helgen. Och det värsta är att jag inte har ngn motivation till att ändra på det och ingen lust att motionera. Men en timme är gjord. En macka med kalkon och ost och lite fil med en banan och en dutt flingor är i magen.

 

[_husmusen_]

@mino en sak som jag aktivt försöker jobba med är att sluta se bara det negativa. Båda gångerna så har det gått åt skogen pga stress och/eller depression. Nu känner jag att jag har mer balans i livet, dels då jag inte pluggar/är visstidsanställd längre och dels för jag hittat en del saker som hjälper mig må hyfsat. Så jag försöker att jobba med att dels inte vara så rädd, och dels att se mina tidigare omgångar som lärdomar än misslyckanden. Men omprogrammeringen går långsamt, tyvärr.

Och som du säger 5:2 är lätt att "lyckas" med, en gång föll jag för kebabsallad så då blev det en till fastedag istället. Jag har testat tallriksmodellen och LCHF innan. Plus att det inte blir någon mat som är förbjuden (nåja förutom det jag inte bör äta för att hålla nere blodsockret).

 

[carre]

Kikar in och ser vad ni är bra. Själv vågar jag inte väga mig efter att haft en frossar helg och inte joggat lika mycket....
Men det var planerat efter att jag och min särbo tillbringat flera månader med att rensa, slänga, flytta och städa min gård....
Så vi har bott på hotell hela helgen och frossat i allt som går.
Så nu vägrar jag väga mig på ett tag.
Joggade 5 km i går kväll när jag kom hem och strax över 7 idag, tyvärr så sitter socker suget i nu och jag attackerade godisskålen efteråt
Bar att ta nya tag och kämpa på.

 

[Gnist]

Jag brukar säga åt alla som känner sig lite modstulna för att de känner sig haft ett bakslag att man måste ju leva och njuta av livet ibland också och inte se det som ett misslyckande alls så länge man inte stannar kvar i "frossarmode"

 

[Springsteen]

Jag brukar säga åt alla som känner sig lite modstulna för att de känner sig haft ett bakslag att man måste ju leva och njuta av livet ibland också och inte se det som ett misslyckande alls så länge man inte stannar kvar i "frossarmode"

Men precis! Idag fyller sambon år så jag har svullat 300g godis, cheeseburgare till lunch och resturang mat till middag och så kokosglass .

Men såhär blir det ju inte varje dag! Bara ibland. I vanliga fall är det bra mat. Men ibland äter jag precis som jag vill. Trots det håller jag mig på 55-57 kg.

 

[Evolution]

Vägde igår in mig på -0.8

Är då nere på endast 1,1 kg kvar till målvikt. Nu jäklar!

 

[minimal]

Jag brukar säga åt alla som känner sig lite modstulna för att de känner sig haft ett bakslag att man måste ju leva och njuta av livet ibland också och inte se det som ett misslyckande alls så länge man inte stannar kvar i "frossarmode"

Ja jag undrar om det inte blir värre om man skuldbelägger sig själv för det, att det blir lättare att fastna i den onda spiralen igen för att man får dåligt samvete och därmed blir låg osv... Än om man skakar på axlarna och tänker att det är ok någon gång ibland. Jag har bestämt mig för att jag en gång var 4:e vecka får balla ur helt och skippa att räkna mina vvpoäng. Den veckan kanske viktresultatet inte blir så bra men det är det värt.

 

[lil-sis]

När man väger 100+ är det så långt till målet att en frossardag kan göra att man tappar lusten helt.

Det är en hjärn-fälla man måste hitta lösningen på. Och klara av att igår var igår och idag är idag.

Låter som ursäkter när man tagit sig förbi det men det är fasiken inte lätt.

Jag menar, jag har valt att möblera om hela insidan för att få bukt med mina problem. Jag kan inte längre fysiskt ha sådana dagar men det betyder ju inte att jag inte kommer VILJA ha sådana dagar. Förhoppningsvis alltmer sällan dock.

 

[minimal]

När man väger 100+ är det så långt till målet att en frossardag kan göra att man tappar lusten helt.

Det är en hjärn-fälla man måste hitta lösningen på. Och klara av att igår var igår och idag är idag.

Låter som ursäkter när man tagit sig förbi det men det är fasiken inte lätt.

Jag menar, jag har valt att möblera om hela insidan för att få bukt med mina problem. Jag kan inte längre fysiskt ha sådana dagar men det betyder ju inte att jag inte kommer VILJA ha sådana dagar. Förhoppningsvis alltmer sällan dock.

Förstår hur du menar, jag väger dock också 100 + och ja mitt mål är milsvida bort! Men när jag hade en sån dag, o den veckan gick upp 3 hekto, kunde jag ändå se en total nedgång på 4 kg på de fyra veckorna, och det är jag nöjd med, även om jag inser att det är måååååånga veckor kvar tills jag är nöjd. Jag har mitt första mål på 100, där räknar jag med att vara om 3 månader ungefär. (Har i dagsläget 6,8 kg dit, men började på 111,5 i början av september)

Det är ju jättemycket hjärnspöken vad gäller vikt och ätande såklart. Jag har gett upp många gånger, och det är ju inte ens säkert jag kommer lyckas nu, men inställningen när man bestämt sig måste ju nästan vara att man ska lyckas, även om man helst vill vara vid målet imorgon. Blir svårt att lyckas om man inte tror på det själv. Men alla är ju olika och olika sätt funkar för olika människor. Jag har svårt att förbjuda mig saker. Men därför funkar viktväktarna, kan äta vad jag vill, men måste reglera hur mycket.
So far so good iallafall...

Men inte är det lätt att gå ner i vikt, det är ingenting att bagatellisera!

 

[Jane_Done]

Jag brukar säga åt alla som känner sig lite modstulna för att de känner sig haft ett bakslag att man måste ju leva och njuta av livet ibland också och inte se det som ett misslyckande alls så länge man inte stannar kvar i "frossarmode"

Jag tänker att när man äter mer än vad som är tänkt eller trillar ur någon form av diet så skjuts viktuppgången upp. Och det kan ju vara allt från en dag till åratal.

Så frågan är, hur lång tid man anser sig ha att skjuta upp den.

 

[systeryster]

Jag har inte varit aktiv i tråden på ett bra tag, men tittar in och ser hur duktiga ni har varit.

Jag har nått mitt mål. Jag väger ca 59 kg och har tappat nästan 10 kg. Folk säger att det syns och även om jag inte märkt det så jättetydligt själv så har jag kommit fram till att jag måste köpa nya kjolar, för jag tappar mina gamla. Så, jo det syns nog.

Har även lagt om livsstil och äter nästan inget sött längre. Har helt enkelt inget sötsug. Sen har jag fått rutin i ridningen och löpningen, så det är bra. Känner inget sug alls efter min gamla livsstil.

Jag kämpade med min viktnedgång tidigare i år, men efter att jag gjorde lite stora förändringar (gjorde bl.a. slut med exet - som åt väldigt onyttigt och satt still) och beslutade mig för att satsa på mig själv och mitt välbefinnande så har viktminskningen rullat på av sig själv.

 

[Gnist]

Ja jag undrar om det inte blir värre om man skuldbelägger sig själv för det, att det blir lättare att fastna i den onda spiralen igen för att man får dåligt samvete och därmed blir låg osv...

Att det blir så för de allra flesta av skuldbeläggande över en "dålig dag", det är jag helt övertygad om.

 

[cewe]

jäklar nu börjar det hända saker igen. kör ju matregistrering och vägning varje dag ett tag framöver
i morse visade vågen -1 kg mot igår.
Hejdå glykogenlagret (eller barlasttankarna som jag brukar kalla det) Nu gäller det hålla i det här.

 

[lil-sis]

Dålig matdag idag.

Förr var det = mest onyttigheter.

Nu är det = får knappt i mig vatten.

Inget är väl särskilt hälsosamt i längden, skulle jag tro.

Har köpt på mig lite färdig naturdiet, den sockerreducerade. Måste få i mig mer protein/vitamin/mineral. Och den fungerar utan dumping men det blir ju ynkligt lite idag.

Tur att min kropp beter sig som förr vid fasta = ingen större skillnad.