Vilken är den sämsta bok du läst?

Vad är det som är så fantastiskt med Ursula K Le Guin? Jag har verkligen försökt med Övärlden, har lyssnat på 3 eller 4 och jag förstår inte storheten. Har hört så många i så många olika sammanhang som hyllar dem, men jag förstår inte. Vad är det jag missar?
Att de är fantastiska, eller åtminstone den första. Gravkammarna i i Attuan hade jag svårt för som barn, men jag läste om den rätt nyligen och då gillade jag den också. Dock var de bättre rent generellt när jag läste dem som barn.

Det jag gillar med dem är stämningen och handlingen, att magin inte bara är att vifta med en trollstav utan att det får konsekvenser och att det finns i ett "begripligt" sammanhang. Jag tänker på dem som välskrivna. Nu är det inte nya direkt och de är en aning långsamma.
 
Boke Swan av Naomi Cambell - lästes i tonåren och var kass redan då. Det ljuva livet av Britt Ekland var inte heller någevidare, men jag harvade igenom den med.

Du borde komplettera den duon med boken Star av Pamela Anderson:) En allt igenom spännade bok mest det minnesvärda citatet: ibland, för att göra det lite roligare sätter jag på mig en hatt. Jag älskar spökskrivna biografier.
 
Jag brukar aldrig riktigt klara av att fortsätta läsa vad jag upplever är dåliga böcker utan jag brukar tappa sugen ganska fort. Jag försökte läsa 100-åringen som klev ut genom fönstret och försvann men fick ge upp, men kommer faktiskt inte ihåg varför just nu
 
Jag verkligen älskade den när den kom ut! Vill minnas att särskilt den psykologiska skildringen tilltalade mig. I 20-årsåldern slängde jag mig över alla psykologiska romaner. Numera läser jag helst engelska deckare.
Just den psykologiska skildringen gjorde att jag var tvungen att läsa ut den - för den var del av kurslitteraturen på den psykologikurs jag läste då :laugh:
 
Ok kom på en nu som kan få mig att eventuellt få springa gatlopp.. Tyckte Donna Tartts The Goldfinch var riktigt urtrist :nailbiting:
Alltså jag älskar Donna Tartts "Den Hemliga Historien" och det är den enda roman jag frivilligt både köpt och läst på engelska, eftersom den svenska översättningen var slutsåld - men steglitsan klarar jag bara inte av att läsa. Jag tror jag har kommit max 3-4 kapitel men sedan tar det tvärstopp!
 
Liftarens guide till galaxen. Har verkligen ansträngt mig vid flera tillfällen och försökt ta mig igenom skiten, men det GÅR inte!

Den har jag inte lyckats med heller.

Sen har jag börjat med Moment 22 flera gånger (fast det är säkert 20 år sen sist) och inte klarat den.

Utöver dessa har jag läst/lyssnat på en massa dåliga böcker som jag inte lagt på minnet, men dessa två har jag verkligen FÖRSÖKT läsa.
 
En bok jag försökt läsa vid flera tillfällen eftersom den är VIKTIG, allmänbildning och tillräckligt tunn för att köra igenom trots att den är tråkig är 1984. Som mest har jag kämpat mig igenom ca 2/3 utan att det egentligen hände någonting, huvudpersonen gick mest runt i sitt trista liv.

Jag har inte heller tagit mig igenom Liftarens guide till galaxen, jag läste ett antal hundra sidor innan jag la ner. Visst är den lite rolig, men det finns inget riktigt driv i handlingen och den typen av humor håller inte riktigt för sträckläsning.

En annan bok jag inte riktigt förstår storheten i är Fröken Smillas känsla för snö. Det kändes som att den bytte handling ett antal gånger utan förklaring. När slutet kom satt jag mest och undrade vad de gjorde där och hur de kommit dit, och om det hade ramlat bort sidor ur boken (det hade det inte, det var bara jag som var för korkad :angel:).
 
Precis den! Eftersom jag redan hade läst boken så orkade jag inte se dem släpa runt den där kundvagnen under en hel film också :arghh:

Och igen - jag tyckte mycket om både bok och film! :D Men jag gillar å andra sidan misär och mörker och gärna grafiskt våld också. Tror det är därför jag orkar vara så solig i verkliga livet! :banana:
 
En annan bok jag inte riktigt förstår storheten i är Fröken Smillas känsla för snö. Det kändes som att den bytte handling ett antal gånger utan förklaring. När slutet kom satt jag mest och undrade vad de gjorde där och hur de kommit dit, och om det hade ramlat bort sidor ur boken (det hade det inte, det var bara jag som var för korkad :angel:).
Jag minns inte ett dugg av den men jag gillade den. Troligen ett symptom av samma sak även om upplevelsen var olika.
 
Skämt åsido, att inte ha stenkoll på sin egen fantasyvärld är lätt oförlåtligt.
Ja det kan döda den historien totalt. Något småfel kan jag köpa det kan vara svårt att komma ihåg detaljer i en lång serie men när man döper om en av de 'goda' gudarna till en av den onde gudens prästers namn så går man över gränsen.
Såhär i efterhand tror jag nog att jag uppskattade Polgaras och Belgarath's egna böcker mer än de andra.
Jag håller med även om de tyvärr inte riktigt går ihop med varandra.
Vi var lite i två läger när det kom till ungdomsfantasy tror jag, det var Eddings vs Jordan. :D
Jordan :crazy: Jag hittade serien på biblioteket och såg att del 1 och 2 var inne. Utan att titta så noggrannt så plockade jag ner dem i kassen och gick hem. Den första jag lyfte upp var del 2 så jag tog den andra fortfarande utan att titta på den :D.
Ja jag erkänner det var en skum start på en bokserie men det gick att hänga med så jag tänkte att det nog mest var författarens egenhet. När jag plöljt igenom första boken så tog jag tag i nästa. Det lustiga var att den hände strax före del 1 :eek:. Efter en snabb undersökning insåg jag att det var del 2 och 5 som följt med hem :cool:. Det lustiga var att det inte hänt så mycket mellan del 2 och del 5.
Jag fortsatte att läsa serien men tröttnade. Historien var bra men det var ju segt som tuggummi. Fick karln betalt per stavelse eller varför i hela friden dar kom han aldrig till skott?
 
Hur kan ni dissa Eddings :eek:
Håller med om att böckerna om Althalus är ganska dåliga och även att sidospåren om Polgara och Belgarath känns mest som att försöka tjäna mer pengar på "sagan om"-böckerna. Men jag gillar faktiskt fortfarande Sagan om Belgarion även om det inte var länge sedan jag läste om dem.

Däremot en fantasy-serie som inte åldrats med behag är Shannaras ättlingar och jag blev även djupt besviken på filmatiseringen (vilken kanske förtjänar en egen utbruten tråd om filmatiseringar som inte borde gjorts, å filmatiseringar som kanske t o m är bättre än böckerna ;) )

Jag gillade även att läsa Läckbergs första kanske 4 böcker i serien men sedan tappar de tempot och "storyn" och jag tappar intresset.
 
Ja det kan döda den historien totalt. Något småfel kan jag köpa det kan vara svårt att komma ihåg detaljer i en lång serie men när man döper om en av de 'goda' gudarna till en av den onde gudens prästers namn så går man över gränsen.

Jag håller med även om de tyvärr inte riktigt går ihop med varandra.

Jordan :crazy: Jag hittade serien på biblioteket och såg att del 1 och 2 var inne. Utan att titta så noggrannt så plockade jag ner dem i kassen och gick hem. Den första jag lyfte upp var del 2 så jag tog den andra fortfarande utan att titta på den :D.
Ja jag erkänner det var en skum start på en bokserie men det gick att hänga med så jag tänkte att det nog mest var författarens egenhet. När jag plöljt igenom första boken så tog jag tag i nästa. Det lustiga var att den hände strax före del 1 :eek:. Efter en snabb undersökning insåg jag att det var del 2 och 5 som följt med hem :cool:. Det lustiga var att det inte hänt så mycket mellan del 2 och del 5.
Jag fortsatte att läsa serien men tröttnade. Historien var bra men det var ju segt som tuggummi. Fick karln betalt per stavelse eller varför i hela friden dar kom han aldrig till skott?

Den kanske är lite seg, man jag var och är fortfarande rätt betagen med en del karaktärsporträtt, mer än själva historien tror jag. Det händer att man nästan bläddrar förbi en halv bok bara för att läsa kapitlen om favoritkaraktären och de är oftast, sad to say, de manliga.
Det är väl lite som att följa en evighetsserie på TV kantänka.
Sedan hade karln mage att gå och DÖ!

(Fast i efterhand är Brandon Sanderson som avslutade serien en mycket bättre författare, tycker jag. Synd att han inte skrev alltsammans. :angel: )

Ljudboken på engelska är en härlig långkörare om du vill ge den en chans i kronologisk ordning. :D
 
Aha! Ja, där är jag mer neutral. Jag tröttnade fort. Det var allt.

Men jag tror att jag missade något. Men vad? Som så många andra ser.

Pratar du om Läckberg? Min uppfattning är att det till stor del handlar om effektiv PR i kombination med att de är lättlästa och spännande/handlingsdrivna. Samma med Liza Marklund, Kepler, hundraåringen och en del andra. Jag tror att ganska många som uppskattar de böckerna inte läser så mycket i övrigt och inte hittar fram till andra böcker som håller högre klass eftersom de inte syns lika bra.

Jag har läst de flesta av Läckberg och Marklund men det var en del år sedan och det var just för att jag inte visste var och hur jag kunde hitta riktigt bra böcker. Läckberg och Marklund är väl okej men mitt tycke finns det så många andra deckare som är så mycket bättre men som inte marknadsförs alls lika starkt. Jag har svårt att tänka mig att det skulle undgå mig om Läckberg släppte en ny bok t ex.

Det är liksom en massa bra ny litteratur som är svår att få nys om om man inte vet var man ska leta och aktivt söker upp den.

En av de bästa böckerna jag läst är Profeterna vid evighetsfjorden av Kim Leine, och jag har aldrig träffat någon annan som ens hört talas om den, inte ens storläsande vänner och bekanta, förutom de som jag tipsat då. Det är himla synd.
 
Senast ändrad av en moderator:

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp