"vilken ouppfostrad häst!"

[scizofren]

i augusti 2003 började jag rida den häst som jag skulle ha som min i ett och ett halvt år frammåt. han heter Baron och är ett Svenskt varmblod.
han var omusklad och hade inte blivit så mycket hanterad det senaste året.
han var också ouppfostrad och respektlös.
jag ville göra honom bättre och började genats att jobba NH med honom.
men han hade en liten släng av DAMP så, det gick ganska långsamt.
men utan att jag egentligen märkte det, blev han mer och mer väluppfostrad och fick mer och mer respekt för mig.
när han ville ta en tugga av ett saftigt lövträd och jag sa "nej" accepterade han det och tog inte en tuga av trädet. han som tidigare hade släpat mig med till närmsta gräs tuva och kört ned mulen i den..
jag kunde nästan ha honom helt lös och han följde snällt efter mig och började trava om jag började springa och stannade om jag stannade, vände om jag vände..
han som hade smitit ut ur stallet när jag sträkte mig efter grimskaftet och försökt springa förbi mig när jag tog honom till och från hagen.
om jag sa åt honom att stanna i boxen, stannade han i boxen m.m.
men ändå uppfattade jag honom inte som väluppfostrad. jag täcnkte att jag hade mycket kvar att träna man honom.
jag hade vant mig så mycket av honom som väluppfostrad att han för mig inte var så märkvärdig trots att jag tyckte att han var duktig när han gjorde som jag sa.
jag tänkte väl att alla hästar är som honom. inget märkvärdigt alls.
men sedan när han flyttade till gotland och jag skulle tömköra en ponny som jag ridit när jag var mellan tolv och fjorton år, blev jag jätte chockad över hans beteende!
jag stog och låste grinden till hagen när han böjde ned huvudet för att äta gräs. jag sa "nej" ich förväntade mig självklart att han genast skulle ge upp tanken på gräset och lyda mig.
men icke sa nicke! han körde ned mulen i gräset och knallade iväg efter grönare gräs!
jag tog i grimskaftet och skulle lite lätt dra upp honom från marken, men han stretade envist emot och ruskade på huvudet. jag blev helt chockad över hur ouppfostrad han hade blivit (han var ju som förr, men jag hade het glömt bort hur många hästar och ponnyer egentligen är).
när jag var på väg emot stallet, stannade jag till för att plocka ut en sten ur min sko och då gick han bara rätt på mig, så jag höll på att ramla omkull och han trampade på min sko så att jag tappade den.
återigen blev jag jätte chockad.
efter att sedan ha tömkört honom i ca 10 minuter hade jag lärt mig hur han var så pass mycket att jag inte blev chockad och han plötsligt slet ned huvudet och tog för sig av en buske.
men nu har jag kommit på hur väluppfostrad jag egentligen hade gjort Baron och hur duktig han var. men jag är chockad över att jag inte har tänkt på det! jag har helt enkelt inte märkt att han har ändrats så mycket eftersom jag inte ha tänkt på det! så jag har förväntat mig att alla hästar ska lyssna på mig om jag säger "nej", "stanna", "kom" eller "akta lite".
har någon av er råkat ut för samma sak? eller kanske inte tänkt på hur väluppfostard er häst är? det skulle vara kul att veta..

 

[apocalypsen]

Sv: "vilken ouppfostrad häst!"

"sikta mot månen, du landar åtminstonde i trätopparna"

Gamle hästen var för mig lite bufflig och töntig i sina rörelser och beteende, men eftersom jag haft honom sedn föl, reflekterade jag inte över hur pass väluppfostrad han egentligen var.
När hans efterträderska anlände, hade jag under ganska lång tid hemska irritationsutbrott för hon var/är en väldigt dominant häst med mycket åsikter om hur man ska göra saker och ting. Tyckte väl inte att jag hade kommit så långt med henne när hon gick ut på foder, men har fått positiv respons för hennes sätt att föra sig.

När man står i inak. stall så reflekterar man ibland kort över vilka hästar som gör vad, vilka man upplever som lätta respektive svåra. Jag jämnför ofta mot min egen. Sedan kan man ju ofta se på ägarens beteende och hantering, hur hästen skall uppföra sig

Apo som gillar väluppfostrade hästar.

 

[Mirre]

Sv: "vilken ouppfostrad häst!"

snarare tvärtom
När jag köpte tor var han väl relativt väluppfostrad, alla fall från marken. Jobbade mycket med honom och har nu en lugn och trevlig ridhäst. Har dock märkt att han efter att ha gått och latat sig på betet att han gärna testar och vill göra som han själv vill.
Han är inte dirket ouppfostrad men kan behöva påminnas om vissa saker.

Dock förvånas jag över hur väluppfostrade mina hästar är när jag stöter på en i mitt tycke ouppfostrad häst.

 

[lovehorses]

Sv: "vilken ouppfostrad häst!"

Jag har en arab som jag har haft i 18 år och han harblivit väluppfostrad. säger jag nej så slutar han och säger jag "stanna Cannon" (hästen heter Cannon) så står han stilla.
Hade han ut på foder för inte så länge sedan och glömt bort hur uppfostrad han var. Var och red honom, skulle hoppa av och hjälpa en annan med deras häst då sa jag åt honom att stanna han stod stilla, till och med när den andra hästen gick förbi honom... så här såg jag ut då
Jag kan ha honom att gå lös bakom mig och han följer efter mig...

den andra hästen som jag inte har haft så länge tränade jag lydnad med så fort hon kom till mig och nu har hon börjat fatta... man blir så stollt över dem då.
Försöker träna att denna häst också ska gå lös bakom mig men hon har inte riktigt fatta det...

Oj vilket långt svar det blev..

 

[Chili]

Sv: "vilken ouppfostrad häst!"

Usch ja.
Min förra nordsvensk var väl lite ouppfostrad, så efter någon avramling (minns inte riktigt?) fick jag hjälp av en tjej i stallet som höll på med NH. Hade aldrig hört talas om det då. Med hennes hjälp blev min häst extremt lyhörd, vilket jag tycker är viktigt med en så pass stor häst (alltså då nordsvensk modell xxl :smirk: )
Så skulle hon säljas och åkte iväg på provmånad till en lovande ryttare. Efter 3 veckor fick vi hämta hem ett nervvrak
Hon sprang rakt över alla som hanterade henne när vi kom dit. Skuttade omkring och var stirrig, struntade i om jag stannade utan fortsatte gå i cirklar runt mig.

Efter en kvarts markarbete med henne var hon sig själv igen, helt och hållet. Hon gick inte att rida i ridhuset sa de, hon skenade eller skyggade för allt. Så jag satt upp (hon var aldrig riden i ridhus innan hon kom dit), travade runt för att lugna ner henne. Så efter ytterligare en kvart, tjugo minuter var hon samma väluppfostrade, lättridna häst.

Så vissa personer har inte en aning om hur man befäster ledarskap eller uppfostar en häst, ens behåller samma hyfs som när den kom! Tycker det är skamligt, speciellt när man hållt på med hästar "hela sitt liv", vilket tydligen inte kan räknas som en referens.

 

[älgen]

Sv: "vilken ouppfostrad häst!"

Den Baron jag hittade är 27 år gammal.
Hoppas du inte tror att en så gammal häst ska ha samma muskelmassa som en yngre om den inte gått på ett tag.

Jag undrar också om det är lämpligt att hoppa så som du gör.

OM det nu är den hästen jag tror...