Vilken roll hade du fått i Midsumer?

Vilken kul tråd ^^

Jag hade i början av avsnittet dykt upp i bakgrunden tillsammans med dom andra mammorna i byn. Vi dricker kaffe, går turer och pratar bebis. Men jag dyker upp överallt runt Barnaby och jag verkar så väldigt nyfiken och angelägen att han känner sig tvungen att ställa mig några frågor gällande de mystiska händelser som varit i byn. Då jag går och lägger mig i lagom tid för vilket som helst förskolebarn och bara har bebis på hjärnan (ammehjärna) så har jag inte sett eller hört något som kan vara relevant för utredningen. Vårt samtal, sedan vi står bredvid en kohage, glider in på kalvar, djur och avel. Innan vårt samtal blir för märkligt känner vi båda två att det är dags att avsluta och tackar var för sig.

Flera år senare när Barnaby tänker tillbaka på gamla fall, kommer han att tänka på det i min by, minns mig och tänker,, hon var en lustig liten kvinna...undrar om hon bor kvar och vad hon gör nu. Utan att kunna få svar på sina frågor går han sedan vidare i sina tankar och minnen från förr.
 
Jag skulle ha varit den jakt och hundgalna kvinnan i den risiga herrgården, aldrig sedd i annat än oljerock, wellingtons, hagelbössa och minst 3 fågelhundar av olika karaktär. Kör omkring i risig 245a. Upplevs ogästvänlig men är trevlig (hrmm, artig iallfall :angel:).
Tydligt en första misstänkt gärningsman eftersom offret skjutits med en hagelbössa...
 
Midsumer är ju fullt av stereotyper. Herrskap, tanten som går i kyrkan, snubben som driver puben, hans riviga fru. Och sen har vi mannen på akvarellkurs, flummiga sektmedlemmar och fågelskådare.
Nu är det dags för oss på Buke att skapa en karaktärskatalog för Midsumer utifrån våra alldeles vanliga jag och lite fri tolkning.

Jag bor i utkanten av byn med en lagom förvirrad make. Trädgården är rörig o full med lika mycket nässlor som fina blommor. Har en tendens att prata med alla som går förbi om tid finnes. Det är väldigt lätt att beskriva mig så även en person som aldrig träffat mig tidigare förstår vem jag är om dom ser mig. Dyker ofta upp mitt ute i skogen med min alldeles för glada hund till somligas förskräckelse. När Barnaby kommer för att fråga om jag sett något blir han smått distraherad av röran inomhus och hittar inte en tom stol att sitta på. Jag pratar öronen av honom och glömmer helt att bjuda på något vilket han nog är glad för. Han försöker förtvivlat hålla sin kostym borta från hundens dreggel samtidigt som han backar mot dörren. När han precis ska gå kommer min man in genom ytterdörren bakom honom och föser honom in mot köket igen, lite kaffe ska han väl ha. Dagen efter besöket inser han att jag i allt jag sagt även gett en tidsangivelse då jag sett en viss person som kan ha betydelse för utredningen. Han skickar då sin assistent som kommer tillbaka två timmar senare något omtumlad. För nu har jag fattat att det är fart i byn och var beredd med både lediga köksstolar och kaffebröd.

Så, det var min karaktär, vem är din?

Jag är den lite enstörige men naive hobbyförfattaren som bor utanför byn med mina ponnyer. Jag är utåt sett ointresserad av skvaller och tycker folk inte skulle syssla med sånt, när jag egentligen lever för andras drama. Detta leder till att jag, som är oskyldig, vid mord två eller tre börjar dyka upp nära mordplatserna, misstänktas hus osv som "den nyfikna men snälla grannen". Jag vill hjälpa polisen för att vara till lags men de tar mig inte på allvar förrän jag säger någon viktig ledtråd utan att begripa det själv :P
 
Jag hade varit den omöjliga grannen. Hatar att kompromissa, alltid my way or no way och van vid att alltid få min vilja igenom. Har noll tålamod med människor jag inte gillar eller som jag inte tycker att jag har nytta av.

Jag hade förmodligen blivit så hatad i ett så litet samhälle att man hade kunnat göra en hel säsong med bara mord på mig, utförda av människor som har en massa olika motiv bakom 😂
 
Jag är den som de missar att prata med för att jag inte är på puben och bor i ett oansenligt hus med ingång från någon avsides sidoväg.
Men har förmodligen setts promenera förbi i utkanten av någon bildruta där den observanta tittaren kunde ha snappat upp deras förbiseende.
Den iakttagelse jag gjort är någon trivial men udda detalj, som man först betraktar som irrelevant, men som sedan omvärderas när den ses ur ett nytt perspektiv.
 
Helt fantastisk tråd!

Om man måste välja en stereotyp är jag kvinnan som begick ett stort misstag när hon gifte sig med en nyrik Citykille för att hennes familjegods behövde renoveras. Numera är jag endast lycklig när jag är med mina hästar och hundar. Såklart har jag en ung älskare, men jag drömmer om att skilja mig en vacker dag och vara helt obunden. Jag är kompis med @Scata och beundrar henne för att hon vågade välja frihet och risigt gods istället för ett risigt äktenskap. Endast @Scata vet att jag är olycklig och hon anar vem min älskare är, men föredrar att prata om hundar.

Får jag uppfinna en helt ny karaktär är jag en ensamstående kvinna som driver puben där hennes 3-4 raggiga vinthundar ligger i en hög framför brasan. Vinthundarna har på något magiskt vis ingen jaktinstinkt och kan gå lösa alltid (bara som en fotnot). Barnaby besöker min pub när ett mord skett i byn (såklart, Midsomer Mur-duh), och han frågar mig om jag lagt märke till nåt särskilt sen en grupp travellers varit på genomresa. Jag berättar att en av hästarna de haft med sig är en välstammad tävlingshäst och det inte finns en chans att travellers skulle ha råd med en sådan häst. Mordet visar sig hänga ihop med ett hästbedrägeri och klaras upp tack vare min observation. Barnaby inser snart att jag är en savant och erbjuder mig en konsulttjänst hos polisen. Jag tackar ja efter att ha förhandlat fram högst specifika villkor som gör att jag kan fortsätta leva precis som jag vill. Barnaby och jag har stor, växande respekt för varandra. Jag blir en återkommande karaktär i serien och blir väldigt populär bland unga kvinnor, medan män i kommentarsfälten kallar mig en dålig Sherlock-kopia som dessutom är ful.

(Edit: Ja jag har tänkt på detta förr.)
 
Jag är den där unga tjejen/kvinnan som sitter uppe länge på nätterna (gärna vid datorn) och sover länge på dagarna. Folk i byn viskar ibland om att ljusen är tända t.o.m när de går upp! Dagens ungdom..! 😱
Men pga detta så råkar jag bli ett viktigt vittne då jag en natt sett mördaren gå förbi och känt igen denne (var det inte @RedQueen som gick förbi där? :cautious:) på en tid hon sa sig ligga till sängs.
Dock så är jag ganska isolerad då jag helst håller mig hemma med katten, hyr en avsides stuga på @RedQueens herrgård och bara mest hälsar hej på folk, och när polisen knackar dörr så låter de bli att ställa vidare frågor när jag inte hör deras frågor pga min grava hörselskada.

Därmed kommer inte mitt vittnesmål fram förrän senare när Barnaby äntligen får syn på missen och frågar mig med teckenspråkstolk om vad jag sett den natten. Vilket leder till lösningen :idea: Eller hinner @RedQueen fram innan Barnaby....? :nailbiting:
 
Senast ändrad:
Och det är nu jag avslöjar att inspirationen till denna tråd kom från toffeltråden. Tofflor säger en del om personen som bär dom och min hjärna spann iväg.
Får se om detta stämmer överens med mina tofflor då :laugh:

Jag är den unga poeten som direkt efter min tid på universitetet flyttat in i det risigaste torpet i skogen, där jag sitter i stickade tröjor och ruffsigt hår och kladdar melankoliska rader i en anteckningsbok. Jag har ingen koll på något som sker runt om mig och känner ingen i byn, men lyckas ändå bli indragen i dramat för att jag klockan fyra på morgonen tagit en vininfuserad inspirationspromenad och blivit sedd av någon spionerande tant som tycker jag verkar alldeles för excentrisk för att inte bli misstänkt. Allt jag gör är att med stora ögon nervöst mumla mig fram genom förhöret, medan jag ojar mig över att min poesi inte blir skriven. Kan hända att jag har en hemlig affär med någon ung kvinna i byn som absolut inte vill att någon ska få veta att hon har ihop det med mig, vilket resulterar i att jag såklart blir ännu mer misstänkt, tills det uppdagas att jag har pengar i familjen och då är det helt plötsligt inget problem att göra vår relation till public knowledge, och med detta nya alibi kan jag avskrivas från det hela och får fly tillbaka till mitt lilla torp där jag hastigt packar ihop mina saker och muttrar över hur galna alla är medan jag lämnar byn (med eller utan den stackars tjejen).
 
Får se om detta stämmer överens med mina tofflor då :laugh:

Jag är den unga poeten som direkt efter min tid på universitetet flyttat in i det risigaste torpet i skogen, där jag sitter i stickade tröjor och ruffsigt hår och kladdar melankoliska rader i en anteckningsbok. Jag har ingen koll på något som sker runt om mig och känner ingen i byn, men lyckas ändå bli indragen i dramat för att jag klockan fyra på morgonen tagit en vininfuserad inspirationspromenad och blivit sedd av någon spionerande tant som tycker jag verkar alldeles för excentrisk för att inte bli misstänkt. Allt jag gör är att med stora ögon nervöst mumla mig fram genom förhöret, medan jag ojar mig över att min poesi inte blir skriven. Kan hända att jag har en hemlig affär med någon ung kvinna i byn som absolut inte vill att någon ska få veta att hon har ihop det med mig, vilket resulterar i att jag såklart blir ännu mer misstänkt, tills det uppdagas att jag har pengar i familjen och då är det helt plötsligt inget problem att göra vår relation till public knowledge, och med detta nya alibi kan jag avskrivas från det hela och får fly tillbaka till mitt lilla torp där jag hastigt packar ihop mina saker och muttrar över hur galna alla är medan jag lämnar byn (med eller utan den stackars tjejen).
Du är definitivt anledningen jag sitter på @Nytant s pub och beklagar mig över bristen på vettiga, tillgängliga män i byn och nyinflyttade är alltid så excentriska, kan det inte flytta in någon "vettig" :p Dock påpekas det att jag haft flera intresserade men jag dissade de allihopa eftersom jag vägrar kompromissa angående alla halvfärdiga projekt och tanken på att göra plats för en till i mitt hus är hemskt för mig. En udda sak då jag i övrigt är rätt bra på att kompromissa och kompromissandet är varför min "yttre" trädgård är så välskött.

Är säkert vid det tillfället som Barnaby och assistent kommer in, och jag får syn på assistenten, en polisassistent måste ju vara en vettig man! :p
 
Jag skulle vilja säga en hertiginna boende i en utsökt herrgård någon halvmil utanför Causton som tröttnat på sin man och mördar honom för att kunna fortsätta avla fantastiska engelska fullblod för kapplöpning.

Men med min faktiska tur är jag mordoffer nr 1, boende i Badgers Drift och har egentligen bara råkat se något jag inte borde. 🤣
Grejen är den att din man bara låtsas dö i ditt mordförsök för att slippa ditt eviga tjat om stamtavlor och resultat. Han drog till en exotisk ö där han lever livets glada dagar. Han har under lång tid fått ihop enorma summor pengar på spelvinster då han ju faktiskt fått mycket tips av dina samtal om egna och andras hästar. Så du håller dig undan polisens förhör och får inte veta på flera dagar att liket som hittats inte var din mans.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp