Vinterföräldrar 21/22

[PathOfClovers]

Har/hade ni små ryckningar i nedre delen av magen? Har känt de senaste veckorna till och från, känns som muskelryckningar (mina) men läste att det kanske är bebis som har hicka?

Delvis KL

Här är det också mycket hicka, oftast minst någon period varje dag.




Har varit täppt i näsan sen typ oktober när jag var förkyld. För ca 2,5 v sen hade jag några jobbiga nätter, så gav in för suget efter nässpray. Visste att det var dumt och nu sitter jag i skiten, som så många gånger förr. Slutade för 2-3 dagar sen och kör kortison bara till kvällen men den hjälper ju ingenting. Är så sjukt täppt att jag får panik! Grinat som en unge idag pga inte sovit knappt de sista nätterna. Och grinandet gör det ju ännu värre. Känns inte som att det blir nåt bättre öht? Har ju läst att man kan ha mer täppa pga graviditeten, men såhär illa? Eller kombination med nässprays-beroendet? Ny förkylning? Är dock pigg och så i övrigt. Orkar inte en till sån här natt..

 

[Cilla89a]

Delvis KL

Här är det också mycket hicka, oftast minst någon period varje dag.




Har varit täppt i näsan sen typ oktober när jag var förkyld. För ca 2,5 v sen hade jag några jobbiga nätter, så gav in för suget efter nässpray. Visste att det var dumt och nu sitter jag i skiten, som så många gånger förr. Slutade för 2-3 dagar sen och kör kortison bara till kvällen men den hjälper ju ingenting. Är så sjukt täppt att jag får panik! Grinat som en unge idag pga inte sovit knappt de sista nätterna. Och grinandet gör det ju ännu värre. Känns inte som att det blir nåt bättre öht? Har ju läst att man kan ha mer täppa pga graviditeten, men såhär illa? Eller kombination med nässprays-beroendet? Ny förkylning? Är dock pigg och så i övrigt. Orkar inte en till sån här natt..

Jag har insett att jag är beroende Har använt nässpray i säkert en månad nu pga konstant täppa och är inte förkyld. Jag får paaaaanik av att inte kunna andas genom näsan, så jag tar nässpray 3 ggr om dagen för att hålla näsan öppen sas
Upplevde ingen som helt nästäppa med storasystern.
Jag tänker använda nässpray tills lillasyster är ute och skulle inte nästäppan släppa då så får jag försöka avvänja mig. Men jag har en kompis som också hade gravid nästäppa, och hade använt nässpray dagligen i många veckor, men hennes försvann så fort hennes bebis var ute. Så jag har väl förhoppning om att det skulle vara samma för mig

 

[PathOfClovers]

Jag har insett att jag är beroende Har använt nässpray i säkert en månad nu pga konstant täppa och är inte förkyld. Jag får paaaaanik av att inte kunna andas genom näsan, så jag tar nässpray 3 ggr om dagen för att hålla näsan öppen sas
Upplevde ingen som helt nästäppa med storasystern.
Jag tänker använda nässpray tills lillasyster är ute och skulle inte nästäppan släppa då så får jag försöka avvänja mig. Men jag har en kompis som också hade gravid nästäppa, och hade använt nässpray dagligen i många veckor, men hennes försvann så fort hennes bebis var ute. Så jag har väl förhoppning om att det skulle vara samma för mig

Usch, exakt samma som för mig då!

Ville verkligen inte fastna igen, och började blöda och göra svinont när jag sprayade men är så jäkla svårt att stå emot nu. Har ju dock överlevt ett par nätter nu så vore så dumt att trilla dit igen. Hade jag haft typ 1 vecka till BF hade jag kört på men nu är det ju typ 5 veckor kvar..kämpa! hoppas att ditt släpper efter förlossningen, du är ju så nära nu!

 

[kolfinnur]

Usch, exakt samma som för mig då!

Ville verkligen inte fastna igen, och började blöda och göra svinont när jag sprayade men är så jäkla svårt att stå emot nu. Har ju dock överlevt ett par nätter nu så vore så dumt att trilla dit igen. Hade jag haft typ 1 vecka till BF hade jag kört på men nu är det ju typ 5 veckor kvar..kämpa! hoppas att ditt släpper efter förlossningen, du är ju så nära nu!

Här är en till med nästäppa Inte lika svår dock, hanterbart med nässpray en gång om dagen bara, inför natten. Varit täppt till och från sen bihåleinflammation från helvetet i oktober... Jag svär, tandvärken som kom i samband med den var värre än en förlossning! Jag har i alla fall också resonerat som så att om jag blir beroende av nässpray så får de vara så, jag kan ta tag i det när jag inte är gravid.

Börjar för övrigt bli lite otålig nu bf+2, ska googla lite husmorsknep för att få igång förlossning Min syster kommer från utomlands i helgen, och åker igen 15/1. Igångsättning senast 17e (v 41+5), så hon skulle kunna preciiis missa nya bebisen. Hon gjorde samma sak när jag väntade dottern, och hon föddes två dagar innan syster åkte hem igen. Hoppas syrrans besök har samma igångsättande effekt denna gång också

 

[superstar]

Här är en till med nästäppa Inte lika svår dock, hanterbart med nässpray en gång om dagen bara, inför natten. Varit täppt till och från sen bihåleinflammation från helvetet i oktober... Jag svär, tandvärken som kom i samband med den var värre än en förlossning! Jag har i alla fall också resonerat som så att om jag blir beroende av nässpray så får de vara så, jag kan ta tag i det när jag inte är gravid.

Börjar för övrigt bli lite otålig nu bf+2, ska googla lite husmorsknep för att få igång förlossning Min syster kommer från utomlands i helgen, och åker igen 15/1. Igångsättning senast 17e (v 41+5), så hon skulle kunna preciiis missa nya bebisen. Hon gjorde samma sak när jag väntade dottern, och hon föddes två dagar innan syster åkte hem igen. Hoppas syrrans besök har samma igångsättande effekt denna gång också

Heja, snart kommer den

 

[PathOfClovers]

Här är en till med nästäppa Inte lika svår dock, hanterbart med nässpray en gång om dagen bara, inför natten. Varit täppt till och från sen bihåleinflammation från helvetet i oktober... Jag svär, tandvärken som kom i samband med den var värre än en förlossning! Jag har i alla fall också resonerat som så att om jag blir beroende av nässpray så får de vara så, jag kan ta tag i det när jag inte är gravid.

Börjar för övrigt bli lite otålig nu bf+2, ska googla lite husmorsknep för att få igång förlossning Min syster kommer från utomlands i helgen, och åker igen 15/1. Igångsättning senast 17e (v 41+5), så hon skulle kunna preciiis missa nya bebisen. Hon gjorde samma sak när jag väntade dottern, och hon föddes två dagar innan syster åkte hem igen. Hoppas syrrans besök har samma igångsättande effekt denna gång också

Ja jag börjar tro att det är lite bihåleinflammation jag har. Har haft det förut som var precis som du säger; sprängande huvudvärk och tandvärk i typ en vecka minns jag.. gav upp idag och resonerar som du, jag får väl vara beroende då men det GÅR inte utan spray nu. Har inte feber nu men dock huvudvärk. Men nu kan jag iallafall andas efter att ha gett vika för spray hittade Rinexin hemma också från 2017

Åh, hoppas din systers besök får fart på ongen nu!

 

[superstar]

Wow, grattis!!
Och vad härligt att du fick föda i badet!

Det fick inte jag pga igångsättning sa de olika rutiner såklart, och jäkligt gött att du fick det!

Säkert dels olika i olika regioner, som vanligt... Men sen beror det nog på typ av igångsättning också. Som omföderska har man ju (ofta) ett lite snabbare förlopp vilket minskar behovet av andra interventioner. Mitt dropp kunde kopplas bort när värkarna väl kom igång och jag hade nog inte "fått" (man har ju alltid ett eget val, men rekommenderats) föda i vatten med dropp. Även högt blodtryck kan vara kontraindikation men jag argumenterade väl för min sak

 

[superstar]

Ok, då kör vi (lång) förlossningsberättelse för dem som är intresserade. Lägger den som spoiler så det är lättare att hoppa över för den som vill slippa. Det går bra och är odramatiskt förutom att det går snabbt.

Spoiler: Förlossningsberättelse

Jag vaknade kl 02 natten till torsdag av värkar. Eftersom jag inte haft några sammandragningar eller förvärkar alls och eftersom det var över två veckor till BF så uppfattade jag det som förvärkar. Jag låg kvar i sängen och skulle försöka sova mellan dem men det gick inte så runt 03.30 gav jag upp och gick upp. Värkarna kom ungefär var femte minut och jag passade på att läsa "Föda utan rädsla" som jag tidigare bara påbörjat. Bättre sent än aldrig.

Min man ska på jakt och just när han går upp ligger jag och slumrar lite så jag säger inget till honom utan han åker iväg. Resten av dagen kommer de oftast med 4-5 Min intervaller och pågår i 30 sek. Någon gång är det paus i 10 min och någon gång är det 3 min emellan. Jag tänker fortfarande på dem som förvärkar och går igenom dagen som vanligt med att fodra hästar, gå promenader med hunden och lite fix hemma. Värkarna är inte sköna men det går bra så länge jag kan ställa mig upp, sittandes gör det lite för ont.

Min man kommer hem framåt 16.30 och jag informerar honom om mina "förvärkar", men att det skulle kunna vara risk för att det kanske är så att förlossningen är på gång och att vi kanske får åka in imorgon. Nyårsaftonsplanerna avbokas, vi käkar middag och kollar sen på ett avsnitt av serien vi börjat se. Jag kan inte sitta på stolen vid middagen för då får jag värkar och under serietittandet får jag var fjärde minut resa på mig och gå runt istället. Det är nog först här det går upp för mig att det faktiskt är på riktigt, att det ska bli bebis och att det nog inte är "imorgon" vi ska åka in utan under natten. Värkarna har blivit tuffare och jag blir lite stressad över att jag behöver både tänka på andning och avslappning och ofta även humma med eller upprepa ett litet mantra för mig själv för att det ska kännas ok. Jag har ju just läst i boken att under latensfasen ska jag inte slösa på resurser utan försöka distrahera mig.

Vid 20.15 är jag ute och fodrar hästarna för kvällen, och vid 20.30 ringer min mamma för att berätta att hennes häst är sjuk. Jag nämner då att jag tror att förlossningen är igång men att det nog är tidigt, värkarna kommer ca var fjärde minut men är bara 30-45 sekunder långa. Mamma tycker absolut att jag ska ringa förlossningen ändå, så jag gör det. Barnmorskan jag pratar med tycker, utifrån att det är första barnet, att det låter som att värkarna är lite för oregelbundna och korta men att jag förstås får komma in på undersökning om jag vill men då är det ju risk att bli hemskickad. Vi har drygt 30 min körning till sjukhuset. Hon tipsar om att ta två Panodil och då säger jag att jag kan testa att vara hemma en stund till.

Ungefär nu blir dock värkarna tätare, det är runt 1,5 min emellan, fortfarande lika korta men smärtan är värre. Jag blir gnälligare och lite rädd ibland. Efter 20 min säger jag till min man att nu får det vara bra, nu vill jag åka in. Vi fixar det sista och rullar sen mot sjukhuset.

I bilen är det mindre än 1,5 min värkvila men vi har en rätt trevlig tur. Jag är till en början stressad över att jag ska behöva ta värkar sittandes i en halvtimme, eftersom jag tyckt att det gjort så jäkla ont innan. De första kanske fem värkarna försöker jag halvt resa på mig och skaka eller på annat sätt röra på mig för att hantera dem. Men sen är jag faktiskt jäkligt stolt över mig själv att jag lyckas samla mig, gilla läget och bara acceptera att det kommer göra ont. Jag upprepar för mig själv "det gör ont men det är inte farligt" och kan sedan ta resten av värkarna i bilen sittandes, till synes lugn. Så coolt ändå!

Skräcken i bilen är dock att vi ska bli hemskickade. Värkarna är ju fortfarande så korta. Jag blir avsläppt vid entrén och går in medan min man parkerar bilen. Väl inne får jag komma till ett undersökningsrum och ombeds lämna ett urinprov medan sköterskan går och skriver in mig. Jag säger snällt att jag ska försöka. Att sätta sig på toaletten gör fruktansvärt ont och jag får kraftig värk och bara skriker. Här är också ett ögonblick där jag är stolt över mig själv, då jag är nära att fly iväg och få panik över smärtan, att jag är ensam, att jag inte lyckas leverera ett urinprov, men jag samlar mig och andas igen.

När sköterskan kommer tillbaka så ska jag upp på sängen, och precis då går vattnet. Min man kommer tillbaka och barnmorskan kommer in för att undersöka mig. Det gör ont och jag ryter i att hon ska ta ut fingrarna genast. Hon säger något om att huvudet är nere och jag får veta att jag är helt öppen. Jag frågar om det innebär att vi inte blir hemskickade och får till svar att vi inte kommer lämna stället utan bebis.

Jag får på mig sjukhusskjortan och vi ska sedan ta oss till ett förlossningsrum. Hela tiden kommer värkarna med någon minus paus och vi får stanna. Det känns som att det tar en evighet att ta sig in på rummet. Jag berättar för sköterskan att det trycker på och jag hör som i en dimma att de ska kalla in barnmorskan med en gång. Inne på rummet kommer jag fram till sängens kant och får en demonstration av lustgasen. Jag får en kraftig värk, andas in lustgasen som ärligt inte gör mycket till, men jag håller hårt i den. "Fort upp på bädden nu mellan värkarna" och jag lyder. Det är fler i rummet nu och när nästa värk kommer så känns det som jag exploderar och jag skriker in i lustgasen.

"Då var huvudet ute" hör jag och jag fattar ingenting. Mitt i allt infinner sig ett lugn, en paus. "Har du någon värk på gång?" frågar barnmorskan men just då är det lugnt. Någon tycker jag ska släppa lustgasen men jag vägrar. Sen är nästa värk på ingång, och dem är också en explosion. Mitt under den säger sköterskan åt mig att släppa gasen och se vad som händer. Jag tar några andetag till, släpper den och tittar ner. Som skjuten ur en kanon kommer då något ut ur mig och läggs upp på mig. Jag tittar storögt på bebisen, och sen på min man, och förstår ingenting.

Alla är helt ärligt lite förvånade över raketfödseln och jag får höra att det gick 20 min från det att jag kom in tills sonen föddes.

Vad alla sagt om bristningar stämmer, dem kände jag inte av alls. Jag har fått en del, och läkare kallas in för att titta, men i slutändan är de inte så stora ändå men jag får ett antal stygn.

Sammanfattningsvis: jag är korkad, tur i oturen att mammas häst blev dålig så hon ringde mig och då fick mig att ringa förlossningen och inte heller förstagångsföderskor följer alltid protokollet.

Så kul att läsa! Känns som en blandning av att det faktiskt var en snabb förlossning och att du helt enkelt hanterade den så himla coolt (dvs fattade inte att värkarna var värkar ) vilket ju måste vara bästa strategin! Kul att du delade med dig

 

[Voeux]

Fortfarande sätesläge här Bebis uppe i revbenen och noll luft, jätteskönt!

 

[Hedinn]

Här har jag haft en kväll med förvärkar med 10-20 minuters mellanrum. Fullt hanterbar smärta dock, till skillnad från den som uppkommer då ”någon” frekvent trycker mot revbenen - känns på riktigt typ som att revbenen är brutna vid de tillfällena. DEN smärtan kan jag vara utan, för den är inte lätt att andas igenom heller och hjälper inte att byta ställning eller nåt. Jättekul.

 

[kolfinnur]

Här har jag haft en kväll med förvärkar med 10-20 minuters mellanrum. Fullt hanterbar smärta dock, till skillnad från den som uppkommer då ”någon” frekvent trycker mot revbenen - känns på riktigt typ som att revbenen är brutna vid de tillfällena. DEN smärtan kan jag vara utan, för den är inte lätt att andas igenom heller och hjälper inte att byta ställning eller nåt. Jättekul.

Också haft såna förvärkar, flera kvällar senaste veckan. Dock låter han oftast mina revben vara ifred, i alla fall inget sånt där tryck Kanske beror på att han är fixerad, så rörelserna är rätt begränsade. Hoppas din lägger av med det där. När jag lessnar på pressandet i magen så pressar jag tillbaka. Han är färdigbakad och är välkommen ut om han tycker jag är taskig och gör det obekvämt för han där inne

För övrigt psykande att ha regelbundna förvärkar i över en timme och hinna börja fundera på om det är något på gång. Sen slutar de

 

[Hedinn]

Också haft såna förvärkar, flera kvällar senaste veckan. Dock låter han oftast mina revben vara ifred, i alla fall inget sånt där tryck Kanske beror på att han är fixerad, så rörelserna är rätt begränsade. Hoppas din lägger av med det där. När jag lessnar på pressandet i magen så pressar jag tillbaka. Han är färdigbakad och är välkommen ut om han tycker jag är taskig och gör det obekvämt för han där inne

För övrigt psykande att ha regelbundna förvärkar i över en timme och hinna börja fundera på om det är något på gång. Sen slutar de

Haha, kanske ska testa att börja trycka tillbaka! Min är också fixerad sen flera veckor tillbaka - dock är jag väldigt kort så han når upp till revbenen ändå.

 

[superstar]

Jag är ju lite knäpp, så glad att ha min fantastiska bebis här och vet ju hur less jag var på slutet. Men oj vad jag ändå är avundsjuk på er som har det framför er Det är ju nåt häftigt med väntan och förväntan, spänningen och ovissheten. Lycka till! Och det klyshiga, njut

Vi har för övrigt fått en än så länge väldigt lättsam tjej bortsett från det 3-4 timmar långa gnäll- och amningsmaraton som hon bjuder på på nätterna. Jag har aldrig varit såhär trött nånsin. De andra tjejerna har inte haft så mycket vakentid på nätterna. Vet ett jag varit bortskämd med dem och att detta är vanligt men fy så trött jag är De andra var mer så att de vaknade, ammade, somnade om. Denna tös knorrar och äter och gråter och äter i flera timmar, senast inatt mellan 02 och 05.30 Men hon är ju inte ens en vecka, det ändras hela tiden.

I övrigt flyter allt på hur fint som helst ❤

 

[Cilla89a]

BF+3 och jag är så less Inte över graviditeten som sådan, för tycker inte det är så jobbigt och tungt att vara gravid.
Men är så orolig över att något ska hända lillasyster i magen nu när tiden drar över, ligger vaken flera timmar varje natt där oron bara gnager.
Vi är isolerade hemma och dagarna är så, så sega, jag är på as dåligt humör och stänger in mig i sovrummet flera gånger om dagen och bara grinar.
Sambon är stressad över jobbet, han fick nytt jobb i höstas och vill såklart inte vara borta mer än nödvändigt från jobbet. Innan ville jag ha honom hemma pga rädd att förlossningen kommer gå svinfort, men nu är jag mer oroad pga Covid-19. Jag trodde verkligen lillasyster skulle komma runt BF, men känner nada och känns inte som det kommer sätta igång av sig själv nu och tyvärr får man ju lov att gå 14 dagar över tiden här Och skulle det bli så, så får sambon strunta i dem 10 dagarna för jag vill verkligen inte att han går till jobbet innan lillasyster har kommit.

Ska till BM imorgon och kolla blodtrycket och ska prata med henne om igångsättning, pallar inte bära runt på denna oron mer nu.

 

[Flixon]

BF+3 och jag är så less Inte över graviditeten som sådan, för tycker inte det är så jobbigt och tungt att vara gravid.
Men är så orolig över att något ska hända lillasyster i magen nu när tiden drar över, ligger vaken flera timmar varje natt där oron bara gnager.
Vi är isolerade hemma och dagarna är så, så sega, jag är på as dåligt humör och stänger in mig i sovrummet flera gånger om dagen och bara grinar.
Sambon är stressad över jobbet, han fick nytt jobb i höstas och vill såklart inte vara borta mer än nödvändigt från jobbet. Innan ville jag ha honom hemma pga rädd att förlossningen kommer gå svinfort, men nu är jag mer oroad pga Covid-19. Jag trodde verkligen lillasyster skulle komma runt BF, men känner nada och känns inte som det kommer sätta igång av sig själv nu och tyvärr får man ju lov att gå 14 dagar över tiden här Och skulle det bli så, så får sambon strunta i dem 10 dagarna för jag vill verkligen inte att han går till jobbet innan lillasyster har kommit.

Ska till BM imorgon och kolla blodtrycket och ska prata med henne om igångsättning, pallar inte bära runt på denna oron mer nu.

Smyger in från sidan här. Jag blev igångsatt av "humanitära skäl" som det stod i min journal. Mådde riktigt uselt, hade förvisso mycket foglossning också, men min bm skickade mig på igångsättningsbedömning hos en läkare i v40+1 eller nåt sånt. Läkaren frågade hur jag mådde, och jag började gråta. Inga andra skäl för igångsättning, allt var bra med bebis i magen. Men igångsättning bokades till några dagar senare. Jag är så oerhört tacksam till både bm och läkare som såg hur dåligt jag mådde! Och igångsättningen var fantastisk, det blev en drömförlossning av det
Så se till att vara ärlig mot bm så hon verkligen förstår

 

[superstar]

BF+3 och jag är så less Inte över graviditeten som sådan, för tycker inte det är så jobbigt och tungt att vara gravid.
Men är så orolig över att något ska hända lillasyster i magen nu när tiden drar över, ligger vaken flera timmar varje natt där oron bara gnager.
Vi är isolerade hemma och dagarna är så, så sega, jag är på as dåligt humör och stänger in mig i sovrummet flera gånger om dagen och bara grinar.
Sambon är stressad över jobbet, han fick nytt jobb i höstas och vill såklart inte vara borta mer än nödvändigt från jobbet. Innan ville jag ha honom hemma pga rädd att förlossningen kommer gå svinfort, men nu är jag mer oroad pga Covid-19. Jag trodde verkligen lillasyster skulle komma runt BF, men känner nada och känns inte som det kommer sätta igång av sig själv nu och tyvärr får man ju lov att gå 14 dagar över tiden här Och skulle det bli så, så får sambon strunta i dem 10 dagarna för jag vill verkligen inte att han går till jobbet innan lillasyster har kommit.

Ska till BM imorgon och kolla blodtrycket och ska prata med henne om igångsättning, pallar inte bära runt på denna oron mer nu.

Visst startade storasysters förlossningrä runt BF? Jag håller verkligen tummarna att det drar igång inom kort ❤

 

[Cilla89a]

Visst startade storasysters förlossningrä runt BF? Jag håller verkligen tummarna att det drar igång inom kort ❤

Ja, BF+1.
Och har hört att man som omföderska mer sällan går över tiden, så detta hade jag ju inte räknat med, speciellt inte när storasyster var så pass punktlig ändå

 

[Voeux]

BF+3 och jag är så less Inte över graviditeten som sådan, för tycker inte det är så jobbigt och tungt att vara gravid.
Men är så orolig över att något ska hända lillasyster i magen nu när tiden drar över, ligger vaken flera timmar varje natt där oron bara gnager.
Vi är isolerade hemma och dagarna är så, så sega, jag är på as dåligt humör och stänger in mig i sovrummet flera gånger om dagen och bara grinar.
Sambon är stressad över jobbet, han fick nytt jobb i höstas och vill såklart inte vara borta mer än nödvändigt från jobbet. Innan ville jag ha honom hemma pga rädd att förlossningen kommer gå svinfort, men nu är jag mer oroad pga Covid-19. Jag trodde verkligen lillasyster skulle komma runt BF, men känner nada och känns inte som det kommer sätta igång av sig själv nu och tyvärr får man ju lov att gå 14 dagar över tiden här Och skulle det bli så, så får sambon strunta i dem 10 dagarna för jag vill verkligen inte att han går till jobbet innan lillasyster har kommit.

Ska till BM imorgon och kolla blodtrycket och ska prata med henne om igångsättning, pallar inte bära runt på denna oron mer nu.

Bra att du pratar med BM idag Hoppas verkligen du blir hörd. Tänk på att inte försöka vara snäll och resonlig, ibland kan man behöva visa en stark reaktion eller nästan överdriva för att få fart på dem.

 

[Voeux]

Nu är vi klara med säng här hemma. Hundens lilla hus fick plats under så nu har han sin favoritplats med bur, donut-bädd och flärp/skynke som hänger för entrén. En liten våningssäng blev det helt enkelt!

 

[superstar]

Nu är vi klara med säng här hemma. Hundens lilla hus fick plats under så nu har han sin favoritplats med bur, donut-bädd och flärp/skynke som hänger för entrén. En liten våningssäng blev det helt enkelt!

Visa bifogad fil 83781

Hur gulligt som helst