Vorsteh

[Ajda]

Sambon är inne på att köpa en vorsteh. Ni med erfarenhet av den, vill ni säga några ord?

Vi har en golden idag. Hon är som en lightversion av ferdinand så länge hon inte släpps lös i skogen. Då blommar hon ut.

Sambon jagar och söker en kompis med lite mer driv i än vår golden-tjej som också är ganska rädd av sig. Hon älskar de flesta människor men skramar det tex i köket går hon undan. Hon rör sig heller inte fritt i huset då hon tycker det är obehagligt. (Vi har öppet överallt så hon får ju givetsvis gå vart hon vill, men övervåningen är otäck och trånga vrår som mellan köksbord och köksskåp tex). Ja väldigt försiktig helt enkelt.

Viktigt för mig är en hund som inte är reserverad mot främlingar och som har en tydlig av och på knapp. Om det blir en slöade hemma i soffan vill jag inte ha listerna söndertuggade.

 

[Dalkarlsbotorpet]

De som jag har erfarenhet av är att de är väldigt tuffa hundar med enorm skärpa och kräver sin ägare. Men gör man det rätt så får man så klart trevliga hundar som är goda jaktmaskiner.

Helt klart kräver de väldigt mycket aktivering och det kan absolut bli en del tuggande på lister om de inte får sin aktivering men det gäller väl alla hundar.

De jag jagat med har varit väldigt mycket antingen eller. Supertrevliga, lydiga och duktiga jakthundar eller riktig tuffa och bytesmedvetna, varit hårda på andra djur och väldigt vaktiga. Det är nog väldigt individuellt och ägarbetingat. Men man ska tänka på att det är en stor hund som kräver mycket motion och stimulering. Vet man med sig att man kommer jaga 2ggr i månaden under säsong och bara köra några kissrundor per dag fram till sommaren för att då börja hårdträning inför augusti så är nog inte vorsthen något att satsa på.

Er nuvarande golden antar jag är en utställnings/sällskapsversion? Jaktgolden och och jaktlabbar etc kan vara krävande de med. Jag skulle se vorsthen som tuff jaktgolden ungefär om jag skulle försöka jämföra med något. Även om det så klart skiljer en del.

 

[Ajda]

De som jag har erfarenhet av är att de är väldigt tuffa hundar med enorm skärpa och kräver sin ägare. Men gör man det rätt så får man så klart trevliga hundar som är goda jaktmaskiner.

Helt klart kräver de väldigt mycket aktivering och det kan absolut bli en del tuggande på lister om de inte får sin aktivering men det gäller väl alla hundar.

De jag jagat med har varit väldigt mycket antingen eller. Supertrevliga, lydiga och duktiga jakthundar eller riktig tuffa och bytesmedvetna, varit hårda på andra djur och väldigt vaktiga. Det är nog väldigt individuellt och ägarbetingat. Men man ska tänka på att det är en stor hund som kräver mycket motion och stimulering. Vet man med sig att man kommer jaga 2ggr i månaden under säsong och bara köra några kissrundor per dag fram till sommaren för att då börja hårdträning inför augusti så är nog inte vorsthen något att satsa på.

Er nuvarande golden antar jag är en utställnings/sällskapsversion? Jaktgolden och och jaktlabbar etc kan vara krävande de med. Jag skulle se vorsthen som tuff jaktgolden ungefär om jag skulle försöka jämföra med något. Även om det så klart skiljer en del.

Tack för ditt svar.

Ja det är en utställningsgolden vi har nu. Hon klarar sig ju eg utan någon stimulering alls. Man märker inget på hennes beteende om hon är utröttad eller ej.
Det som är en fördel i jakten med henne tycker jag (som inte ens är med ) är att hon är noll bytesbenägen. Hon jagar djuren men jag tror aldrig hon skulle röra dem om hon kom ifatt.

Kanske blir en vorsteh för mycket för oss...

 

[nejlica]

Vi har en på jobbet som är så trevlig! Kan ju inte svara för på-knappen, men han jagar med hussen och jag är rätt övertygad om att han får ordentlig aktivering på fritiden.

Viktigt för mig är en hund som inte är reserverad mot främlingar och som har en tydlig av och på knapp. Om det blir en slöade hemma i soffan vill jag inte ha listerna söndertuggade.

Men allt ovanstående stämmer himla bra. Han får inte vara med när lokalvårdarna kommer, för han har tydligen skrämt dem någon gång i och med att han är stor och de varit hundrädda och han uppfattat det och morrat lite. Men i övrigt har han funkat väldigt bra både med oss nyanställda och alla kundbesök. Och han slappar bra på jobbet, ligger mest och sover i någon av våra soffor och kommer och är med när vi fikar

I tidigare stall jag stått har det också funnits Vorsteh, som gårdshund och som jagat. Även där med ordentlig aktivering, och jag har verkligen fått en bra bild av rasen när jag sett de individerna.

 

[lytesout95]

Jag är uppväxt med och har haft sh vorsteh, min familj födde även upp.
Som jag upplever det så slår även hårdheten olika beroende på vilken linje man avlar på.

Våra var inte så destruktiva inne, men de tog 3 grävlingar ute runt huset så visst finns det skärpa.
I övrigt håller jag med @Dalkarlsbotorpet. Och så försiktig som du beskriver er golden inomhus är en vorsteh eoner ifrån. Ingen av våra har varit reserverad mot främlingar (de har mer älskat alla som ville klappa) men de har vaktat huset med skall och alltid larmat om någon kommit in på gården.

Vorstehn används även lös i eftersök där den drar ner skadat vilt. Om den får chansen så händer det att den tar tex katter eller andra djur.

 

[Ajda]

Jag är uppväxt med och har haft sh vorsteh, min familj födde även upp.
Som jag upplever det så slår även hårdheten olika beroende på vilken linje man avlar på.

Våra var inte så destruktiva inne, men de tog 3 grävlingar ute runt huset så visst finns det skärpa.
I övrigt håller jag med @Dalkarlsbotorpet. Och så försiktig som du beskriver er golden inomhus är en vorsteh eoner ifrån. Ingen av våra har varit reserverad mot främlingar (de har mer älskat alla som ville klappa) men de har vaktat huset med skall och alltid larmat om någon kommit in på gården.

Vorstehn används även lös i eftersök där den drar ner skadat vilt. Om den får chansen så händer det att den tar tex katter eller andra djur.

Vi har katt skall tilläggas och många grannar har

Vi söker inte en så vek hund som vår golden utan vill ju gärna ha en som i allafall vågar röra sig i huset.

 

[lytesout95]

Vi har katt skall tilläggas och många grannar har

Vi söker inte en så vek hund som vår golden utan vill ju gärna ha en som i allafall vågar röra sig i huset.

Det kanske går utmärkt om de får växa upp tillsammans med katter, det gjorde inte våra iaf. Inte heller de andra kattjagande exemplaren jag känner till.

Ja, det är nog den minsta risken med en vorsteh (att den inte vågar röra sig i huset alltså ).

För att citera det gamla talesättet: "Har du en vorsteh behöver du aldrig svälta". (Du kan använda dom till de flesta vilttyper från stående fågelhund till stötande osv. Plus att de kanske kommer hem med ett bonusvilt ibland.)

 

[startpompe]

Vi har en vorsteh, det är våran första och än är han bara runt 1,5 år och det är mycket hund! Tycker absolut inte att man ska skaffa rasen om man inte vill jaga, men vill din sambo det så är ju det inget problem. Våran kille är väldigt mjuk och förarvek, tror det beror mycket på vilka linjer man väljer. För oss var de prio ett eftersom det är våran första vorsteh och man har ju hört en del om rasen. Våran är rätt ljudlig inne, kan morra och skälla om han hör ljud (vilket jag inte gillar och jag är rädd att de ligger en osäkerhet bakom) han älskar människor och barn, fick han skulle han ligga i knä på alla och bli klappad. Appropå katter så är nog det hur van dom är, vi har katter och det har aldrig varit några som helst problem, dom ligger i korgen tillsammans osv. Men uppfödarens hundar är inte vad med katter, och dom går för att döda om dom ser katter.

Hemma har han en hyffsat bra av och på knapp, men vill ändå vara med på det mesta, men det hänger också ihop med hur aktiv han varit, följer han med till någon annan har han svårare att slappna av, då får man säga åt honom att gå och lägga sig och visa var han ska lägga sig. Vi har jaktlabrador också, hon kräver inte i närheten av vorstehns aktivering för att vara lugn och nöjd.

Jag älskar verkligen våran kille, han är helt underbar och jakten är super rolig. Men det är verkligen mycket energi och hund som man skaffar sig, det tycker jag man ska vara medveten om.

 

[Ajda]

Vi har en vorsteh, det är våran första och än är han bara runt 1,5 år och det är mycket hund! Tycker absolut inte att man ska skaffa rasen om man inte vill jaga, men vill din sambo det så är ju det inget problem. Våran kille är väldigt mjuk och förarvek, tror det beror mycket på vilka linjer man väljer. För oss var de prio ett eftersom det är våran första vorsteh och man har ju hört en del om rasen. Våran är rätt ljudlig inne, kan morra och skälla om han hör ljud (vilket jag inte gillar och jag är rädd att de ligger en osäkerhet bakom) han älskar människor och barn, fick han skulle han ligga i knä på alla och bli klappad. Appropå katter så är nog det hur van dom är, vi har katter och det har aldrig varit några som helst problem, dom ligger i korgen tillsammans osv. Men uppfödarens hundar är inte vad med katter, och dom går för att döda om dom ser katter.

Hemma har han en hyffsat bra av och på knapp, men vill ändå vara med på det mesta, men det hänger också ihop med hur aktiv han varit, följer han med till någon annan har han svårare att slappna av, då får man säga åt honom att gå och lägga sig och visa var han ska lägga sig. Vi har jaktlabrador också, hon kräver inte i närheten av vorstehns aktivering för att vara lugn och nöjd.

Jag älskar verkligen våran kille, han är helt underbar och jakten är super rolig. Men det är verkligen mycket energi och hund som man skaffar sig, det tycker jag man ska vara medveten om.

Tack för ärligt svar. Det är den typen av svar jag vill ha. Inte bara ”de blir vad man gör dem till”.
vår golden nu är knappt uppfostrad. Hon är så vek så man behöver inte göra så mycket. Räcker med att knäppa med fingrarna så fattar hon. Tror glappet mellan henne och en vorsteh blir gigantiskt.

 

[Tuggben]

Som jag skrivit i tidigare tråd - vorsthen är en tuff hund. Den jag känner till är duktig på jakt men har rejält med skärpa och har svårt för både katter och tyvärr även för andra hundar, framförallt mindre. Han vaktar också ordentligt och är stark som synden. Kräver ordentligt med aktivering gör han också. De kör både spår och nosework när hunden inte jagar.

Själv gillar jag rasen skarpt - hade gärna haft en om jag hade jagat

 

[startpompe]

Ja, samtidigt samtidigt som det säkert skulle vara enklare på ett sätt med en vorsteh, fast det gäller nog inte rasen utan individen, att det är enklare med en stabil och inte rädd för ljud tillexempel.

Vill man ha en vorsteh tycker jag inte man ska avskräckas från dom, när vi letade hund pratade vi med många som hade vorsteh och generellt sa de flesta att aveln inte är som den var förr, det är generellt mjukare hundar nu (om de stämmer eller inte, de kan jag inte säga nått om). Hittar man en bra individ är de så roliga hundar, du kan göra allt med dom!

Jag vill också betona att våran kille är väldigt mjuk, det är flera gånger jag rytit åt våra andra hundar på en promenad och sedan funderar var tog vorstehn vägen? och sedan tittat bakom mig och sett att han gått som ett ljus bakom mig med uppsynen "oj nu är matte arg, bäst jag sköter mig". Det har aldrig varit problem att ha honom lös, har aldrig haft problem med okända hundar. Men där också kommer det ingen till det där med att det är mycket hund, jag har honom sällan lös i den bemärkelsen att han får härja fritt i skogen tex förutom vid jakt, han sticker inte, kommer på inkallning men hans naturliga radie från mig är kanske 200 meter till skillnad från labradoren som har en naturlig radie på ca 80 meter, och går vi i skogen eller på en grusväg är det ju ganska mycket som kan komma inom 200 m som jag inte hinner se, däremot går han lös på sidan om mig. Nu är jag överlag emot att dom ska träffa och leka med andra hundar, men de gånger han får det (eller med våra andra egna) leker han så otroligt hårt att man blir rädd för att de andra hundarna ska skadas vilket leder till att han endast får leka med få utvalda i sin egen storlek.

Det blir lite rörigt kanske, men det jag vill få fram egentligen är att när jag menar att det är mycket hund så menar jag inget (i mitt fall) att de handlar om aggressioner, hårdhet osv. Utan att allt blir så mycket mer med den energin som finns i kombinationen med storleken och kraften rasen har.

 

[Ajda]

Jag visade sambon tråden. Han tycktete det lät bra, jag känner mig livrädd för att ta oss vatten över huvudet.

 

[Lingon]

Tack för ärligt svar. Det är den typen av svar jag vill ha. Inte bara ”de blir vad man gör dem till”.
vår golden nu är knappt uppfostrad. Hon är så vek så man behöver inte göra så mycket. Räcker med att knäppa med fingrarna så fattar hon. Tror glappet mellan henne och en vorsteh blir gigantiskt.

Jag kan ju säga att er golden inte verkar så speciellt rastypisk. Vi har haft golden (utställningsvarianten) och de har varit väldigt coola. Inte rädda för nåt. Trygga och stabila hundar. Trots att en av dem växte upp med en vuxen hund (ej golden) som var skotträdd, rädd för åska, rädd för smällare/fyrverkerier och allmänt svag mentalt och nästan rädd för sin egen skugga så påverkades han inte alls av den utan var totalt obrydd och trygg i sig själv.

 

[astrolindgren]

Nu beror det ju på vad sambon jagar, men har ni funderat på jaktlabbe/jaktgolden annars? Kan vara mycket driv och tryck i dem också. Jag jagar inte och har nog aldrig träffat en vorsteh men om ni ska ha en hund som ni båda trivs med men som kan tända till när det behövs så kanske en jaktavlad retriever är ett rimligt alternativ.
Hade två jaktlabbar på jobbet och de är betydligt livligare med mycket driv och "mer hund" än sällskapsvarianterna, skulle vilja säga att det var som helt olika raser. Ena ägaren sade väldigt träffande att om en sällskapslabbe är en Volvo så är jaktlabbe en Lamborghini.

 

[Wingates]

Jag visade sambon tråden. Han tycktete det lät bra, jag känner mig livrädd för att ta oss vatten över huvudet.

Jag tänker med hur du beskriver nuvarande hund så kommer det vara stor skillnad om du köper en renodlad jakthund (oavsett ras).
Så det är nog bara att förlika sig med den tanken om man vill jaga..

Angående katt, jag har en hund som gärna skulle ta katt men de katter han träffat sen valp tycker han om - så den biten had jag inte oroat mig för.

 

[Ajda]

Nu beror det ju på vad sambon jagar, men har ni funderat på jaktlabbe/jaktgolden annars? Kan vara mycket driv och tryck i dem också. Jag jagar inte och har nog aldrig träffat en vorsteh men om ni ska ha en hund som ni båda trivs med men som kan tända till när det behövs så kanske en jaktavlad retriever är ett rimligt alternativ.
Hade två jaktlabbar på jobbet och de är betydligt livligare med mycket driv och "mer hund" än sällskapsvarianterna, skulle vilja säga att det var som helt olika raser. Ena ägaren sade väldigt träffande att om en sällskapslabbe är en Volvo så är jaktlabbe en Lamborghini.

Så är det ju. I såfall jaktlabbe, men vi är väl mer inne på något släthårigt. Kanske tänker vi om. Vi är medvetna om att en jakthund är mer hund än nuvarande. Men det får inte bli övermäktigt.

 

[Nepenthe]

Gå från utställningsavlad golden till vorsteh är ett STORT steg.

Vad för jakt vill han hålla på med?

En vorsteh är en skarp jakthund med stort behov av aktivering, främst jakt och även motion. Vi har haft en i familjen men även många i klubben.
Bara att få den viltren och att fokusera på rätt sak är ett stort jobb enligt mig. När vissa jagade fågel kunde vorsthern sticka iväg efter annat vilt, hare t.ex och ett jaktprov strök markägarens katt med.... de var verkligen hemsk.
Nu har jag mest erfarenhet av den strävhåriga vorstehn men som sagt, det är en av de mer extrema jakthundarna där bredden på vilt och jaktsätt är ganska stort så det är mycket jobb med dem.
Min morbrors fru har 3st och även om de har egna marker och är ute varje dag gnags saker sönder inne ibland pga frustration. Hon cyklar även långa sträckor med dem 2-3 gånger i veckan.

 

[Ainon]

Jag upplever att pointer är en lättare hund att ha hemma i familjen än vorsteh.
Om man söker en ställande fågelhund dvs.

En understimulerad vorsteh kan vara rätt bra på att tugga i sig saker.

 

[startpompe]

Jag upplever att pointer är en lättare hund att ha hemma i familjen än vorsteh.
Om man söker en ställande fågelhund dvs.

En understimulerad vorsteh kan vara rätt bra på att tugga i sig saker.

Behändigare storlek också, men det är ju helt tycke och smak

 

[Scata]

För att citera det gamla talesättet: "Har du en vorsteh behöver du aldrig svälta". (Du kan använda dom till de flesta vilttyper från stående fågelhund till stötande osv. Plus att de kanske kommer hem med ett bonusvilt ibland.)

Det där stämmer verkligen! Plus att bonusviltet kan mycket väl vara grannens katt...

Jag har inte vorsteh själv men flera av mina jaktvänner har och även mina bästa vänner, så jag umgås flitigt med dom. Det är mycket hund, helt klart. Men jag upplever att strävhåren är mest vorsteh och skarpast, sedan kommer korthåren och långhåren är som vilken jaktsetter som helst, ganska milda men bra jakthundar!
Kompisarnas strävhår är med på björnjakten, det säger en del om henne