Äcklad av män..

[kallasson]

Vill verkligen vara anonym för denna tråd, så valde ett annat användarnamn.

Hur som helst så har jag problem..

Jag har i flera år varit totalt ointresserad av allt vad förhållanden heter och allt som hör det till, har haft så mcýcket annat i huvudet.
Senaste förhållandet far för tre-fyra år sedan, fem år långt med en kille. Efter det så la jag ned sånt.

Men nu lyckades jag på nåt sätt hitta en man som jag av någon anledning verkar dejta nu. Lite intressant..

Hur som helst så är mannen helt normal, vettig att prata med, trevlig, ger fina komplimanger och ser helt normal ut. En bra man helt enkelt.
Jag gillar honom som person och gillar att umgås med honom, men så fort jag ens tänker på att göra något annat som att pussa honom blir jag lite illamående. Känns mest bara äckligt.

Det är samma sak när jag tänker på andra män, jag blir lite illamående av tanken på att vara nära dom.

Och frågan är om det är för att jag är ovan vid detta, inte varit nära någon på flera år eller ens haft intresse av det, eller om jag helt enkelt inte är intresserad av sånt?

Den vän jag pratat med detta om tycker att jag ska fortsätta träffa den helt normala mannen och se om jag ändrar mig till slut. Och det är väl en bra tanke, för jag kanske bara är ovan vid det och behöver tid att ändra min inställning lite.

Eller så är jag gay, kvinnor känns inte lika motbjudande. Men å andra sidan kanske det är för att jag inte förväntar mig att vilja vara nära dom heller.

Jag vet inte något alls längre..

Kan man ens ändra sig från att tycka män är motbjudande till att gilla dom?
För förut har jag gillar män och haft sex med män, visst har jag väl tyckt att det var lite äckligt emellanåt, men ändå rätt trevligt.

Borde jag fortsätta dejta denna normala man som jag borde logiskt sätt inte tycka är motbjudande?

Behöver endel input nu..

 

[pulkaskurk]

Sv: Äcklad av män..

Vill du fortsätta träffa mannen?

Om ja så fortsätt, kanske växer det fram något eller så gör det inte det.
Om det växer fram något är det väl bara bra och gör det inte det så är det väl inte hela världen heller?

 

[karamelldrottningen]

Sv: Äcklad av män..

Oj vad du analyserar. Tycker du ska fortsätta träffa honom och släppa kraven på "något mer". Behöver ju inte säga till honom att du tycker det är motbjudande, han kanske tar det personligt.

Se honom som en vän sen får du väl se vad som händer . En dag i taget. Du ska inte känna dig tvingad till nånting.

 

[Kilauea]

Sv: Äcklad av män..

Kanske prova gå på en gaybar (det finns väl såna, eller är det bara i filmens värld?) och se om det är kvinnor du tänder på?
Eller så känner du inte på rätt sätt för den här mannen, helt enkelt. Eller så kommer det växa fram en känsla att du vill vara nära honom.

 

[kallasson]

Sv: Äcklad av män..

Jag vet inte om jag vill fortsätta träffa honom.. Han är ju trevlig och helt normal, vilket jag definitivt inte är, så på nåt sätt tror jag att det kan vara nyttigt för mig att träffa honom. Han tycker mina udda sidor är gulliga, vilket såklart känns lite fint att höra.

Problemet med att se honom som en vän är väl att jag vet att han vill mer, han flörtar en hel del med mig och till och med jag greppar att han är intresserad av mig som mer än en vän. Och det är lite knepigt att försöka smyga förbi det, även om jag hittills tycker jag skött det "rätt bra". Fick ett gulligt flörtigt sms ikväll som jag svarade "god natt" på.. Jag är väl inte den smidigaste personen som finns i sociala sammanhang kanske.
Jag är dock tillräckligt smidig för att inte säga rakt ut att han är motbjudande.

Så frågan är väl hur länge jag kan undvika att svara på flörtandet eller om jag ska spela med lite? Vilket känns falskt..

Men ja, får väl satsa på ett par dejter till och se om han blir mindre motbjudande.

Om jag är gay eller inte har jag väl aldrig reflekterat över innan nu, och det är mest för att jag har insett att jag inte äör bekväm med tanken att vara när män.
Men visst, kanske skulle satsa på att dejta en kvinna och se om det känns bättre. Men å andra sidan känns även det lite falskt..

Och ja, överanalysera är jag lite väl duktig på.

 

[karamelldrottningen]

Sv: Äcklad av män..

Det här låter jätteklychigt men gå efter vad ditt hjärta säger.

 

[kallasson]

Sv: Äcklad av män..

Det skulle jag om jag visste vad det sa.

Eller ja, min känsla är att jag borde bara låta allt vad män heter vara då det gör mitt liv mer komplicerat. Men jag misstänker att jag egentligen vill ha någon, annars skulle jag inte börjat dejta någon. Så min logiska sida säger att jag ska fortsätta försöka att komma över att jag känner mig äcklad av män..

Men å andra sidan har jag ingen aning om hur jag ska kunna säga åt denna man att jag inte är intresserad, då jag väl spelat intresserad. Även om jag inte är speciellt empatisk av mig tycker jag att det känns jobbigt att göra honom ledsen, speciellt eftersom jag tvingas ljuga ihop någon fin anledning då den verkliga anledningen definitivt gör honom ledsen.

 

[tuaphua]

Sv: Äcklad av män..

Vad var det som fick dig att sas "sluta med män"?
Har du varit med om något övergrepp förr eller tvingat dig till något som du inte eg velat bara för att du känner att du borde gilla det och vilja det?

Jag tror inte någon kan ge dig ett svar på vad du bör göra, om du är gay eller straight etc. Men du kanske kan få lite olika ideer och själv fundera kring mer.

Du kanske vill ha någon, som du säger. Men vill du det på ett sexuellt plan eller mer på ett känslomässigt annat plan?
Det finns ju folk som är asexuella.

Jag har själv varit tillsammans med en kille som jag nu i efterhand förstår att jag aldrig var kär i eller attraherad av. Dock mådde jag just då psykiskt dåligt och behövde någon. Han var en av mina bästa vänner som var kär i mig och antingen ville bli tillsammans eller inte orkade vara min vän mer.
Jag klarade inte av att förlora honom. Så jag intalade mig att jag var kär i honom iom att det ju vore så bra om jag vore det. Han var snäll, rolig och jag älskade honom som person. Dock inte som MAN.
Det sabbade mina känslor rätt rejält att (om än mest omedvetet) tvinga mig själv att vara med honom.
Det var absolut inga fel på honom! Men han var inte rätt för mig.

Med en man jag attraheras av är det inga problem.

 

[kallasson]

Sv: Äcklad av män..

Nä, inga övergrepp eller liknande alls, inga läskiga saker alls när det handlat om män.
Haft problem med ångest och depressioner genom åren och varit sjuskriven i många år, men är nu hyfsat frisk ifrån det och har ett relativt normalt liv nu (fungerande iaf och jag är riktigt nöjd med det, men inte speciellt normalt..). Men misstänker att mitt ointresse för allt sånt kan bero på att jag haft fullt upp med att bli frisk ifrån det.

Asexuell tror jag inte att jag är, inte varit det förut i alla fall, även om jag alltid tyckte det är lite äckligt med sex så har det ändå varit rätt fint.

Grejen är väl nu att jag inte har nåt behov av någon, jag har ett sånt bra och fint liv ändå som jag är nöjd med. Fullt med drömmar och mål jag jobbar med att uppnå och är på rätt väg att göra.
Men ändå in ser jag att jag kanske tyckt det varit lite trevligt att träffa någon fin människa. Söker ingen form av trygghet eller bekräftelse, det har jag inget behov av. Utan jag tror jag bara hade tyckt det varit lite roligt att ha någon.
Gillar väl kanske när det händer saker, och har det lite tråkigt just nu så kanske är det jag söker?

Jag kanske eftersträvar att vara normal också, och normala människor verkar ha en relation och det verkar lyckliga med det. Så då borde även jag bli det, trots att jag inte egentligen passar in i normen.
Och normen är för kvinnor att ha en relation med en man, och sannolikheten är ju rätt stor att jag är straight, så då borde det ju vara en man jag vill ha?

Skulle jag vara gay hade mitt liv varit ännu mer komplicerat, och det vill jag inte. Så inriktar mig mot att vara straight nu.

 

[Lovisaleonora]

Sv: Äcklad av män..

Jag tror du behöver prata med någon som har det som sitt yrke, att lyssna på och hjälpa andra.

Tror inte du reder ut det här själv, det är för mycket starka känslor inblandade.

 

[prallan]

Sv: Äcklad av män..

Måste du lägga in kön i det? Det är en norm att göra det ja, men testa att släppa det och dejta de du tycker är trevliga, oavsett kön, och blir du kär så blir du. Jag tycker många är motbjudande att ha sex med, men det betyder inte att jag skulle rata alla av det könet

 

[mino]

Sv: Äcklad av män..

Jag tänker att det inte alltid behöver vara något fel bara för att man inte är som normen. Du är lycklig med ditt liv, du saknar egentligen inget, så varför stressa över att du inte tänder på just denna person? Varför söka efter något du egentligen inte verkar sakna? Om/när rätt person dyker upp (oavsett kön) så lär det förmodligen kännas mer intressant än ren avsmak.

Sen om det är så att du verkligen vill ta itu med ditt obehag inför intima relationer så är det förmodligen bättre att ta det med en terapeut än att försöka stålsätta sig och inleda en relation.

 

[kallasson]

Sv: Äcklad av män..

Fast ja.. Jag blandar inn kön för att jag ser en klart mönster hos mig själv, att så fort jag tänker på nåt mer med en man så blir jag lite illamående. Kvinnor blir jag inte illamående av, men å andra sidan så tänker jag ytterst sällan såna tankar om kvinnor heller, så kan ju ha med det att göra.

Jag stressar nog inte.. Men jag blev på nåt sätt nyfiken på hur det skulle vara att ha någon form av relation igen, men å andra sidan kan det ha att göra med att det är sommar och det inte händer så mycket i mitt liv just nu. Jag tror att jag till hösten kommer ha fullt upp med mitt liv igen och inte har tid att tänka på sånt.
På gott och ont såklart.

Ta det med en terapeut vill jag inte då det inte är något jag mår dåligt av. Haft allt för mycket kontakt med psyk redan och allt för många timmar av tragglande i terapi för att jag ska känna att jag vill påbörja det igen.
Hade jag mått dåligt av det hade det varit en annan sak. Det är ett problem, men inte så stort att jag ligger vaken om natten för det eller inte klarar av att fortsätta leva mitt liv.
Men det var ett bra tips, absolut.

Tack allihop förresten för att ni hjälper mig att nysta i mina knepiga tankebanor!

 

[escodobe]

Sv: Äcklad av män..

Testa att sexfantisera om kvinnor då?
Du är kanske inte straight?

Är det inte heller trevligt så är du kanske asexuell?

Så länge du är nöjd utan sexlust så är det ingen större fara tänker jag.

 

[Myrten]

Sv: Äcklad av män..

[...] Jag kanske eftersträvar att vara normal också, och normala människor verkar ha en relation och det verkar lyckliga med det. Så då borde även jag bli det, trots att jag inte egentligen passar in i normen.
Och normen är för kvinnor att ha en relation med en man, och sannolikheten är ju rätt stor att jag är straight, så då borde det ju vara en man jag vill ha?

Skulle jag vara gay hade mitt liv varit ännu mer komplicerat, och det vill jag inte. Så inriktar mig mot att vara straight nu.

Jag känner mig aningen nedslagen när jag läser det citerade. Förmodligen för att det här är väldigt känsligt för mig, personligen. Jag kräks nämligen på normen och önskar verkligen att den kunde POFF gå upp i rök, försvinna så att människor kunde leva så som varje individ trivs bäst med.

Du skriver att du har ett rikt och lyckligt liv som det är. Det är jättebra! Det är också helt ok att inte vilja ha en partner, att vara gay, att vara asexuell eller... att vara något annat. Om det är vad som passar dig. Sedan tror inte jag att tillstånden behöver vara konstanta hos alla människor. Vissa är straighta, vissa är gay, vissa är bi. Period. Andra går lite mellan och ändrar sig. De karaktäriseras väl då som bi, men varför är det så viktigt att över huvud taget sätta lappar på människors sexuella orientering? För många kan det vara skönt att veta vad man är, var man står men för andra kan ställningstagandet förändra sig. Tror jag i alla fall. Vare sig det ena eller andra är fel, bara man själv blir lycklig av det.

Oavsett sexuell orientering tycker jag att det är viktigt att ingen övertygar sig själv att göra något hen känner sig äcklad av i syfte att följa normen. Alla passar vi inte i normen. Lever man utanför den får man ofta (det här är min upplevelse) på ett eller annat sätt förklara sina val. Men personligen gör jag hellre det än bär våld på mig själv genom att leva på ett sätt som inte är jag.

Om du funderar över din sexuella orientering så kan ett bra tankeexperiment vara att göra som escodobe skriver - fantisera om kvinnor. Ännu mer effektivt kan vara att leta upp några lämpliga scener från olika serier/spelfilmer på Youtube och se hur du känner inför det.

 

[ch791022]

Sv: Äcklad av män..

Jag vet inte om jag vill fortsätta träffa honom.. Han är ju trevlig och helt normal, vilket jag definitivt inte är, så på nåt sätt tror jag att det kan vara nyttigt för mig att träffa honom. Han tycker mina udda sidor är gulliga, vilket såklart känns lite fint att höra.

Problemet med att se honom som en vän är väl att jag vet att han vill mer, han flörtar en hel del med mig och till och med jag greppar att han är intresserad av mig som mer än en vän. Och det är lite knepigt att försöka smyga förbi det, även om jag hittills tycker jag skött det "rätt bra". Fick ett gulligt flörtigt sms ikväll som jag svarade "god natt" på.. Jag är väl inte den smidigaste personen som finns i sociala sammanhang kanske.
Jag är dock tillräckligt smidig för att inte säga rakt ut att han är motbjudande.

Så frågan är väl hur länge jag kan undvika att svara på flörtandet eller om jag ska spela med lite? Vilket känns falskt..

Men ja, får väl satsa på ett par dejter till och se om han blir mindre motbjudande.

Om jag är gay eller inte har jag väl aldrig reflekterat över innan nu, och det är mest för att jag har insett att jag inte äör bekväm med tanken att vara när män.
Men visst, kanske skulle satsa på att dejta en kvinna och se om det känns bättre. Men å andra sidan känns även det lite falskt..

Och ja, överanalysera är jag lite väl duktig på.

Jag hade upplyst honom om att du bara är intresserad av att umgås som vän rakt ut, just för att han också ska veta vart du står, så länge du är intresserad av att ha honom som vän dvs.
Då har han valet att fortsätta umgås om han vill, men också valet att inte göra det för att det han vill med dig är mer än bara vänskap.
Och skulle din känsla en dag ändra sig så kan man ändra sig, och då berätta att förutsättningarna har ändrats.
Och hoppas han inte hittat någon annan vid det laget.

/Camilla

 

[ch791022]

Sv: Äcklad av män..

Jag känner mig aningen nedslagen när jag läser det citerade. Förmodligen för att det här är väldigt känsligt för mig, personligen. Jag kräks nämligen på normen och önskar verkligen att den kunde POFF gå upp i rök, försvinna så att människor kunde leva så som varje individ trivs bäst med.

Du skriver att du har ett rikt och lyckligt liv som det är. Det är jättebra! Det är också helt ok att inte vilja ha en partner, att vara gay, att vara asexuell eller... att vara något annat. Om det är vad som passar dig. Sedan tror inte jag att tillstånden behöver vara konstanta hos alla människor. Vissa är straighta, vissa är gay, vissa är bi. Period. Andra går lite mellan och ändrar sig. De karaktäriseras väl då som bi, men varför är det så viktigt att över huvud taget sätta lappar på människors sexuella orientering? För många kan det vara skönt att veta vad man är, var man står men för andra kan ställningstagandet förändra sig. Tror jag i alla fall. Vare sig det ena eller andra är fel, bara man själv blir lycklig av det.

Oavsett sexuell orientering tycker jag att det är viktigt att ingen övertygar sig själv att göra något hen känner sig äcklad av i syfte att följa normen. Alla passar vi inte i normen. Lever man utanför den får man ofta (det här är min upplevelse) på ett eller annat sätt förklara sina val. Men personligen gör jag hellre det än bär våld på mig själv genom att leva på ett sätt som inte är jag.

Om du funderar över din sexuella orientering så kan ett bra tankeexperiment vara att göra som escodobe skriver - fantisera om kvinnor. Ännu mer effektivt kan vara att leta upp några lämpliga scener från olika serier/spelfilmer på Youtube och se hur du känner inför det.

Den där förbaskade normen verkar mest ställa till det för folk överallt!

/Camilla

 

[kallasson]

Sv: Äcklad av män..

escodobe: Jag kanske inte är så sexuell av mig alls.. Sexfantisera känns rätt främmande.. Lite lustigt ändå, för när jag väl har sex är det ju rätt trevligt.

Myrten: Jag håller med dig om det du skriver, absolut. Det känns logiskt och vettigt, gillar ditt tänk.
Men samtidigt så inbillar jag mig väl att jag är som normen, även om inget i mitt liv är speciellt normativt i övrigt. Grejen med att inte vilja försöka passa in är att då måste jag ju komma på vem jag annars är och vad jag egentligen vill, men jag tror det är det bästa egentligen.

Spelar ingen roll vad andra tycker om mig, det har jag lagt ned att försöka bry mig om. Men det är väl det där med att jag inbillar mig att jag kommer ha ett mer okomplicerat liv om jag följer normen..

ch791022: Bra tips!
Men vän vill jag nog inte ha honom som, utan antingen något mer eller inget alls. Han är inte riktigt vänmaterial..

 

[Myrten]

Sv: Äcklad av män..

[...] Men det är väl det där med att jag inbillar mig att jag kommer ha ett mer okomplicerat liv om jag följer normen..[...]

Alla är olika. Men - jag har sett på mycket nära håll vad just denna anpassning till normen för sakens skull kan göra med en människa.

Ständigt dåligt samvete, rädsla för att bli påkommen, ett andra liv i skymundan, känslan av att inte räcka till - listan kan göras lång. Först när jag såg Torka aldrig tårar utan handskar kunde jag visualisera för mitt inre vilka kval personen måste lidit.

Om jag någonsin trott att det är okomplicerat att följa normen fast man känner att den inte passar så blev jag av med den tron på ett tämligen brutalt sätt när jag en dag insåg att jag kunde förlora en för mig unik person i vad som då var världens mest dödliga bokstavskombination. Nu blev det inte så, för det skedde ett mirakel och plötsligt slutade folk att dö. Men kvar fanns ändå insikten om vilken livslögn jag helt ovetandes var del av. Och där och då tror jag att jag fattade ett beslut att i alla fall försöka vara sann mot mig själv, för det är oerhört svårt att inte ljuga även för andra om man ljuger för sig själv.

Nu har det gått mer än tjugo år och flera av de centrala personerna i den här historien är borta. Men än idag känner jag obehag när jag läser att människor väljer att följa normen för att de tror att det är lättast. Det är inte lättast om det inte är du! Det finns inget svårare och mer nedbrytande än att förneka sig själv inför sig själv och andra. Och kanske inte alltid, men mycket ofta kommer det att slå tillbaka.

 

[kallasson]

Sv: Äcklad av män..

Jag vet inte än vad jag känner, vet inte vem jag är eller vad jag vill. Mina vänner verkar vara övertygade om att jag är gay, jag tror dock inte att jag är det.

Hur som helst så har jag sagt till dejten att jag inte kände att jag ville träffa honom mer. Det känns riktigt skönt att ha avslutat det innan jag trasslade in mig i något jag inte egentligen ville.
Så jag har gjort nåt vettigt idag i alla fall.

Funderar nu på hur jag ska gå vidare med att ta reda på vem jag är, men har en plan jag tänkt ut. Så till slut vet jag nog vad jag vill.

Tack för all hjälp och råd.