Är lösningen fler lärare i skolan?

[prinsessfeminist]

Sv: Är lösningen fler lärare i skolan?

Den är också i högsta grad subjektiv, man får de resultat man vill ha och vad man vill ha beror i mångt och mycket på vad som är på modet för tillfället.

Det tråkigaste är att de duktigaste lärarna sällan är de som driver utvecklingen, deras intresse ligger i ämnet och att göra ett bra arbete som lärare, inte att göra en karriär inom skolan eller akademiskt som forskare i lärandevetenskap. Och det är också de som försvinner först när de "vetenskapliga" pedagogiska metoderna drivs igenom, tyvärr.

Lösningen, blir att göra som Sjöberga är inne på, man sänker kraven och inför alternativa mätmetoder och så vips har man "evidens" för sina reformer.

All samhällsvetenskaplig forskning är mer osäker ur validitet och reliabilitetssynpunkt än tex att vatten fryser vid 0 grader. Det ligger i samhällsvetenskapens natur att många hänsyn behöver tas till omgivande samhälle och förutsättningar för forskningen. De tvärsäkra resultat som man kan finna inom tex statistik/sociologi eller inom naturvetenskaplig ämnen blir i samhällsforskningen svårare att relatera till. Vi människor är helt enkelt inte så förutsägbara...

Jag håller dock inte med dig att forskningen är så subjektiv och att man får de resultat man vill ha. Det finns en hel del hårddata som inte i sig kan härledas till forskares eget tyckande. Betygen är tex en sådan mätning där varje lärare satt betyg på eleverna alldeles oavsett forskarens inställning.

Jag vill bemöta din rallarsving om att forskningen bara svarar som man vill. För många studier finns för att din kritik i detta skall vara allmängiltig, även om det givetvis finns (som inom alla discipliner) mer eller mindre intressanta forskningsresultat). Det finns ett enormt intresse i världen kring undervisning/inlärning. Inte minst med tanke på hur vi vill att våra kunskapskrävande organisationer skall utvecklas.

Och det där med att "sänka kraven" och "införa alternativa mätmetoder" får du gärna ge exempel på, för jag förstår inte vad du hintar?

Det finns mycket relevant och seriös forskning att tillgå, men om du frågar mig, så har inte forskningen i tillräckligt hög grad kommunicerats med praktiker och politiker. Man gör som man "alltid har gjort" snarare än att ta till sig vetenskapligt välgrundad kunskap om hur inlärning kan utvecklas. Eftersom kunskaperna om vad som krävs för att utveckla undervisningen många gånger saknas, så fortsätter läraren att arbeta ungefär som tidigare, men nu är kraven och förväntan högre (tex Sjöbergas reflektion kring kritiskt förhållningssätt).

Rektorer är ofta inte mer insatta än lärare i aktuell forskning och hävdar därmed inte heller vad som krävs för att resultaten skall gå upp.

Med detta menar jag inte att skuldbelägga lärare och rektorer (och jag vet att många, många är mycket duktiga), men det tycks vara ett bekymmer att forskarna hamnar på universiteten och stannar där - när ambitionen borde vara att forskarna sträcker ut en hand mot praktikerna och tvärtom.

Men eftersom kraven på skolan ökat, ambitionen med vad skolan skall lösa i samhället samt att samhällets förväntningar på skolan är stora, så har man (ironiskt nog) inte "tid" att tänka efter och göra rätt. Min bedömning är att önskan om den perfekta skolan inte har jämna steg med "verkligheten".

De nya kursplanerna är ett exempel på en ambitiös skola där eleverna inte bara skall tillägna sig gedigna kunskaper i skolan, de skall också utveckla sina förmågor att analysera, diskutera och reflektera.

LGR11 är framtagen utifrån vad forskningen visar är effektiva sätt att skapa helhet i undervisningen. Man har tex konsekvent använt samma slags språk i alla kursplaner så att lärare som samarbetar kan se möjligheter att tillsammans skapa och bedöma helhet. Dessa tankar är för mig mycket positiva, men det kräver att lärarna får möjlighet att samplanera och samverka för att men gemensamt skall kunna bidra till kvalité i undervisningen. I de fall dessa möjligheter (av olika skäl) saknas, så drabbas eleverna på ett eller annat sätt.

Vidare finns ingen akademi som står utanför "mode". All forskning vilar någonstans på uppmärksammade behov av att veta mer.

 

[prinsessfeminist]

Sv: Är lösningen fler lärare i skolan?

kl

Någon (förlåt att jag inte kommer ihåg namnet) ville veta hur en lärares schema kunde se ut. En typisk vecka i en högstadielärares liv:

Ren undervisning 19 tim
Mentorstid 1 tim
Rastvakt schemalagd 40 min
Spilltid = 5-10 min mellan lektioner där man förflyttar sig eller går på toa men inte hinner ngt vettigt 1 tim
Plocka fram material, plocka ihop, kopiera osv 1 tim
Konferenstid 3 tim

Återstår 10 tim av schemalagd tid. Inom detta ska rymmas för- och efterarbete, planering med kolleger, dokumentation, samtal med elever, ev vikariera för frånvarande kolleger, ev ingripande när kaos utbryter, möten med föräldrar, möten med elevvårdsteamet, rätta nationella prov, svara på mejl mm mm.

Eftersom vi dessutom sitter i ett "kontorslandskap" blir vi hela tiden avbrutna/störda av kolleger eller elever. Den riktiga planeringen och rättningen görs bäst hemma i lugn och ro. Då ska jag helst också hinna fördjupa mig i mina ämnen (tre stycken), läsa litteratur, tänka ut nya sätt att presentera stoffet med hjälp av den nya tekniken mm.

Sitta ostört i lärarrummet finns inte på kartan, inte i vår skola i alla fall. Det finns överhuvudtaget inte mycket utrymme för mental återhämtning under dagen. Jag älskar mitt yrke och jag älskar att jobba med tonåringar, men det går inte att komma ifrån att det sliter hårt ibland. Ljudnivån är hög och många elever är oroliga. Det är svårt att jämföra yrket med andra yrken.

Lärares arbetsmiljö borde förbättras avsevärt, anser jag. Inom många branscher har man kontorslandskap och trots att aktuell forskning visar att det stör mer än skapar samarbeten så fortsätter man att bygga dessa kontor. Senast i september skrev Forskning.se om fenomenet. (se Forskningsresultat om kontorslandskap )

Förr undervisade läraren och hade stor del av arbetet hemma. Nu är det krav på att man är på arbetsplatsen 35 av 45 timmar i veckan. Detta utan att arbetsrum etc anpassats i särskilt stor utsträckning.

Jag tänker på att du skriver att det bästa jobbet görs hemma; och där har ändå lärare en fördel. Tio timmar i veckan är betald arbetstid att jobba där det passar en bäst. Inom många andra akademikerjobb så har man avtalat bort övertid och jobbet skall göras på jobbet. Trots detta så vet iaf jag att många ägnar avsevärd tid till jobbet hemma.

Ytterligare en reflektion i sammanhanget är att jag inte kan komma på en enda yrkeskategori som egentligen fått bättre resurser att utföra mer och mer komplexa uppdrag? Vilken bransch skulle det vara?

Med det menar jag inte att lärares arbetssituation inte måste förbättras, tvärtom - vill man ha en bra skola så måste den få kosta. Men poängen är att lärare inte är en "annan sort" i samhället, utan att alla (på ett eller annat vis) är offer för ett alltmer krävande arbete.

 

[labb]

Sv: Är lösningen fler lärare i skolan?

Och det där med att "sänka kraven" och "införa alternativa mätmetoder" får du gärna ge exempel på, för jag förstår inte vad du hintar?

Sjöberga har redan tagit upp ett exempel, när resultaten från kunskapsbaserade prov sviktar hittar man på nya mätinstrument som "innovativ förmåga" eller varför inte "kritiskt tänkande", då kan man få hur misslyckade lärometoder som helst att framstå som framgångsrik utveckling.

 

[prinsessfeminist]

Sv: Är lösningen fler lärare i skolan?

Sjöberga har redan tagit upp ett exempel, när resultaten från kunskapsbaserade prov sviktar hittar man på nya mätinstrument som "innovativ förmåga" eller varför inte "kritiskt tänkande", då kan man få hur misslyckade lärometoder som helst att framstå som framgångsrik utveckling.

Ok, jag får backa och läsa igen (om jag blir klarare då?), men du skrev också:

Det tråkigaste är att de duktigaste lärarna sällan är de som driver utvecklingen, deras intresse ligger i ämnet och att göra ett bra arbete som lärare, inte att göra en karriär inom skolan eller akademiskt som forskare i lärandevetenskap. Och det är också de som försvinner först när de "vetenskapliga" pedagogiska metoderna drivs igenom, tyvärr.

Det du säger känner jag inte till. Jag har i alla fall inte sett någon statistik kring det fenomenet. Däremot säger man att många lärare byter karriär de första fem åren.

Det handlar då inte om de mest skickliga lärarna (då erfarenhet spelar en stor roll i sammanhanget), utan snarare på att man fått en dålig introduktion i yrket, att för höga krav ställts för snabbt osv.

Enligt en studie i USA 2005 visade det sig att hälften av de nya lärarna hade "shifted career" de första fem åren. Efter tre år var motsvarande siffra drygt 30 procent. Jag har inte siffror i Sverige till hands, men västvärlden följer varandra ganska bra i dessa avseenden.

Det sorgliga med denna utveckling är att det kostar både den enskilde och samhället stora pengar.

Min erfarenhet av erkänt duktiga lärare är dock att de förr eller senare jobbar med utveckling. Förstelärartjänsterna kommer att ge fler av dessa utvecklingsbenägna och kunniga lärare möjligheter att utveckla skolan och det ser jag som en tillgång.

 

[sjoberga]

Sv: Är lösningen fler lärare i skolan?

Sjöberga har redan tagit upp ett exempel, när resultaten från kunskapsbaserade prov sviktar hittar man på nya mätinstrument som "innovativ förmåga" eller varför inte "kritiskt tänkande", då kan man få hur misslyckade lärometoder som helst att framstå som framgångsrik utveckling.

Nej, man hittar inte på nya mätinstrument. Man har alltid flera. Man diskuterar löpande vad som är målen med skolans verksamhet. Hur vill man att eleverna ska vara utrustade när de lämnar? Vilka mål ska vi ha? Just den målbaserade delen av skolans verksamhet har verkligen reformerats till det bättre och tydligare för både elever, lärare och föräldrar. Tidigare var målen mer dolda i form läroplaner med ämnesbeskrivningar och områden.

Hur höga poäng i innovativ förmåga och kritiskt tänkande kan vara en väldigt misslyckad metod, när det är viktiga mål, förstår jag inte. Båda kräver dessutom en avsevärd kunskapsbakgrund för att fungera.

Det vare sig jag, eller kineserna vill ha, är den auktoritära kunskapssyn som präglar den kinesiska skolan och gör att de eleverna ofta fullkomligt misslyckas i exempelvis just innovativ förmåga och kritiskt tänkande - den kinesiska skolan är extrem gällande just det, vilket inte enbart har med skolan att göra. Precis som den svenska skolans fördelar och nackdelar också beror på omständigheter i det omgivande samhället. Men det är ett katastrofalt haveri som inte ens syns i exempelvis PISA-statistiken!

 

[labb]

Sv: Är lösningen fler lärare i skolan?

Ok, jag får backa och läsa igen (om jag blir klarare då?), men du skrev också:



Det du säger känner jag inte till. Jag har i alla fall inte sett någon statistik kring det fenomenet. Däremot säger man att många lärare byter karriär de första fem åren.

Någon statistik har inte heller jag sett utan det är egna erfarenheter och främst från universitetsvärlden, det borde jag kanske tagit med. Sen finns det ju förstås alltid delade meningar om vilka lärare som är bra, här spelar det nog stor roll till vilken grupp av elev man tillhör. En studiemässigt svag elev har antagligen inte lika stor fördel av en ämneskunnig lärare som en med bättre studieresultat.

 

[Björk]

Sv: Är lösningen fler lärare i skolan?

kl

Någon (förlåt att jag inte kommer ihåg namnet) ville veta hur en lärares schema kunde se ut. En typisk vecka i en högstadielärares liv:

Ren undervisning 19 tim
Mentorstid 1 tim
Rastvakt schemalagd 40 min
Spilltid = 5-10 min mellan lektioner där man förflyttar sig eller går på toa men inte hinner ngt vettigt 1 tim
Plocka fram material, plocka ihop, kopiera osv 1 tim
Konferenstid 3 tim

Återstår 10 tim av schemalagd tid. Inom detta ska rymmas för- och efterarbete, planering med kolleger, dokumentation, samtal med elever, ev vikariera för frånvarande kolleger, ev ingripande när kaos utbryter, möten med föräldrar, möten med elevvårdsteamet, rätta nationella prov, svara på mejl mm mm.

Jag funderade lite kring den frågan.

Men har också en följdfråga till dig: de 10 timmarna förtroendetid?
(jag trodde att mycket av den tiden ägnades åt för- efterarbete, dokumentation, rätta prov. Plus förstås inläsning mm också. Sånt kanske du och kollegorna gör både på de 10 timmar du nämner som är i skolan plus förtroendetiden? )

 

[labb]

Sv: Är lösningen fler lärare i skolan?

Denna studie går inte av för hackor. Du kan gärna börja där och se att det finns forskning om vad som faktiskt fungerar i klassrummen.

John Hattie Visible Learning

Länken fungerade inte, men jag hittade en del ändå om Hatties studie.

Du verkar kunnig i ämnet, hur ser du på hans resultat?

 

[prinsessfeminist]

Sv: Är lösningen fler lärare i skolan?

Länken fungerade inte, men jag hittade en del ändå om Hatties studie.

Du verkar kunnig i ämnet, hur ser du på hans resultat?

Han har inte själv genomfört studier på vilka metoder som fungerar bäst, utan jämfört enorma mängder av elevers resultat med de kursplaner och undervisningsmetoder samt samhällsstrukturer/politik som varit gällande.

Han dömer tex ut problembaserad undervisning med "grupparbeten" om inte läraren också lägger ned ansenlig tid och undervisning i hur man leder sig själv, samt håller en struktur för hur arbetet skall gå till.

Hans resultat är så stora, det är så mycket data som är ihopsamlat att det är svårt för ens den mest inbitne skeptiker att säga att Hattie har fel.

För lärare som är skickliga pedagoger bidrar Hattie inte med många nyheter, men de lärare jag har i bekantskapskretsen anser att det är positivt att vila mot hans forskning för det som de "alltid vetat om".

Poängen är att läraren skall se assessment (=bedömning och prov på samma gång) som en lärande situation för både eleven och läraren. Genom att kritiskt granska sin egen undervisning i relation till elevers resultat så kan läraren ständigt utveckla sin profession.

Han menar att de skolor som satsat på att synliggöra elevens lärande och undervisat eleven om hur han/hon lär sig, skapat en större medvetenhet hos både lärande elev och lärande lärare. Det i sin tur ger goda resultat.

Att ha ett prov i månaden är tex inte lika framgångsrikt som att ha många tester (=utvärderingar och reflektioner). Syftet med dessa bedömningar är inte att döma och betygsätta, utan att stämma av progression och utveckling och justera om något fungerar sämre.

Det finns mycket att fundera på när man läser Hattie. Hans bok "Synligt lärande" är intressant för vem som helst som arbetar med utbildning/workshops/utveckling. Boken är förutom fylld av forskningsresultat också fylld av exempel på undervisning och feedback.

Jag tycker också om hans nyanser. Tex säger han att det inte är antalet elever i klassen som avgör undervisningens kvalité utan lärarens val av metoder för gruppen.

En dålig lektion för 30 elever är inte bättre för 15 elever. Han bedömer inte heller läxor som särskilt effektiva, om de inte är noggrant planerade och har tydligt syfte för elevernas inlärning.

Han slår också hål på myten om att barn i socialt utsatta områden har dåliga resultat på grund av deras utsatthet. Han menar att dessa sociala faktorer har mycket liten påverkan på inlärningen i sig. Det handlar mycket om lärarens skicklighet och dennes förväntan på eleverna. En låg förväntar ger betydligt sämre resultat än tvärtom.

Hans bok som jag refererar till är uppbyggd på följande kapitel:

1 The challenge 1
2 The nature of the evidence: a synthesis of meta-analyses 7
3 The argument: visible teaching and visible learning 22
4 The contributions from the student 39
5 The contributions from the home 61
6 The contributions from the school 72
7 The contributions from the teacher 108
8 The contributions from the curricula 129
9 The contributions from teaching approaches—part I 161
10 The contributions from teaching approaches—part II 200
11 Bringing it all together 237

Sedan finns alla samlade resultat för kalenderbitaren längst bak.

kort på youtube av och med Hattie i Norrköping i nov 2013

 

[Suskiv]

Sv: Är lösningen fler lärare i skolan?

kl

Mina tankar om hur man skulle få skolan bättre.

Gör mognadstester på barnen. De barn som är skolmogna får börja, de som inte är det blir kvar på dagis. Ett barn som inte är skolmoget kommer få det riktigt jobbigt, det är inte värt det utan ett sent barn borde få vänta ett år.

Som et är nu är det jättesvårt att skjuta upp skolstarten. Vi har redan nu försökt få igenom att vår yngste som är fyra inte ska behöva börja när han är 5.5 år utan ska få börja året efter. Men det är tvärnej i alla instanser. Det de kan erbjuda är att han får börja ettan direkt som 6.5 åring. Då är vår son född 28ecember, är språkförsenad med ca 1 år, väldigt liten i växten och prematur.
Jag har ett barn som inte var skolmoget när han började. Han är född i november. Nu i trean har han äntligen mognat i fatt sina kompisar, men det är så dags nu. Han ligger långt efter kunskapsmässigt. Lillebror född i januari har haft en helt annan skolmognad och går från klarhet till klarhet.

Mindre klasser. Varför ha två lärare på 33 elever när man kan ha 1 på 16?

Inför fler konsekvenser. Barn som stör undervisningen ska kunna skickas till specialklass mot föräldrarnas och barnets vilja. Det är inte ok att barn i klassen ska behöva sitta med hörselskydd för att en del barn inte kan sitta tysta och stilla.
Mobbing, trakaserier, hot, våld mm ska polisanmälas direkt. Skadegörelse ska polisanmälas och föräldrarna ska göras betalningsansvariga. Barn som mobbar ska kunna flyttas till annan skola mot föräldrar och barns vilja.

Lättare att gå om klasser. Barn som inte klarar målet för årskursen bör erbjudas möjlighet att gå om årskursen.

Läxhjälp på fritids. De flesta av oss föräldrar måste jobba för att kunna försörja våra barn och därför tvingas barnen till långa dagar på fritids. Om barnen erbjöds möjligheten att göra läxorna där tillsammans med en lärare/fritidsledare så skulle det innebära att man slapp sitta med ett trött barn klockan 6 på kvällen och tragla läxor. Bättre för barnen.

Högre krav på lärarutbildningen. Sveriges lärarutbildning är ett skämt och antagningskravet är så lågt att en dresserad apa skulle komma in. De är bottenskrapet som knappt klarar gymnasiet som blir lärare (undantag finns, men de är just undantag).

Japp har en gammal klasskompis som läste tillsammans med mig på gymnasiet. Gick knappt ut med godkända betyg. Skrev 0,1 på högskoleprovet. Hon jobbar idag som lärare eftersom lärarlinjen var den enda utbildning hon kom in på.

 

[labb]

Sv: Är lösningen fler lärare i skolan?

Tar han även upp skolmiljön? För mig utgör den en bas som allt skolarbete bygger på, både för lärare och elever. Om den inte är bra är det mycket svårt att få undervisningen att fungera, ett litet fåtal lärare klarar det men det beror nog mer på deras personlighet än vilka metoder de använder.

För mig är det svårt att säga så mycket om Hattie utan att i detalj gått igenom hur han kommit fram till sina slutsatser, men vissa saker som läxor tex. kan jag utifrån egna erfarenheter som elev direkt skriva under på.

 

[prinsessfeminist]

Sv: Är lösningen fler lärare i skolan?

Tar han även upp skolmiljön? För mig utgör den en bas som allt skolarbete bygger på, både för lärare och elever. Om den inte är bra är det mycket svårt att få undervisningen att fungera, ett litet fåtal lärare klarar det men det beror nog mer på deras personlighet än vilka metoder de använder.

För mig är det svårt att säga så mycket om Hattie utan att i detalj gått igenom hur han kommit fram till sina slutsatser, men vissa saker som läxor tex. kan jag utifrån egna erfarenheter som elev direkt skriva under på.

Han skriver en del om skolmiljön, men enligt kritiker inte tillräckligt. Kritiken mot hans forskning ligger i att han endast mäter effektstorlek på elevernas resultat.

Det är dock indirekt så att mycket av lugnet i gruppen kommer av att läraren har ett tydligt ledarskap och förtroende. Det skapas bland annat genom att läraren är tydlig med förväntningar och krav, konsekvenser osv.

Hur han kommit fram till sina slutsater handlar om att han använt standardavvikelsemått för sina siffror. Jag är inte statistiker själv, men kort går det (enligt uppgift) ut på att det är progressionen som mäts. Alltså hur stor är progressionen att utvecklas sina kunskaper från ett botten F till ett E jämfört med ett B till ett A?

Som du såg när du googlade så finns massor av information om honom på nätet. Jag tycker det är sunt att förhålla sig kritisk till forskning och han är inget undantag. Jag saknar förvisso skolmiljön själv, men det finns många andra studier om just den, så den intresserade går inte lottlös.

Det som är tacksamt med hans studier är dock att det numera finns belägg för att vissa metoder faktiskt är sämre än andra. Detsamma gäller skolans inbyggda strukturer.

Tex är inlärningen med ett sommarlov negativ. Barn som lär sig läsa tex, drabbas av sommarlovet och det tar tid att komma ikapp den kunskap man hade innan. Har man dessutom då svagt stöd hemifrån så är kombinationen inte särskilt bra alls.

Kanske kan denna insikt på sikt förändra våra ganska ålderdomliga terminer?

 

[labb]

Sv: Är lösningen fler lärare i skolan?

Du kan mycket väl ha rätt i att det vore bättre med en annan uppdelning av läsåret, kanske tre terminer istället för två och längden på loven mer jämnt fördelad? Men sen kommer det praktiska, mycket i samhället är uppbyggt utifrån långa sommarledigheter.


Jag ville bara lägga in brasklappen att när man gör regressionsanalys som Hattie finns det många fallgropar, framförallt när det kommer till tolkningen. Jag har läst en del statistikkurser, tyvärr höll jag på att säga för jag har inte riktigt gillat någon av dem, ämnet är för svårt (komplicerat) för att matematiken bakom skall bli riktigt rolig tycker jag.

 

[prinsessfeminist]

Sv: Är lösningen fler lärare i skolan?

Du kan mycket väl ha rätt i att det vore bättre med en annan uppdelning av läsåret, kanske tre terminer istället för två och längden på loven mer jämnt fördelad? Men sen kommer det praktiska, mycket i samhället är uppbyggt utifrån långa sommarledigheter.


Jag ville bara lägga in brasklappen att när man gör regressionsanalys som Hattie finns det många fallgropar, framförallt när det kommer till tolkningen. Jag har läst en del statistikkurser, tyvärr höll jag på att säga för jag har inte riktigt gillat någon av dem, ämnet är för svårt (komplicerat) för att matematiken bakom skall bli riktigt rolig tycker jag.

Framför allt är en brist angående big data att det är statistik/sannolikhet byggd på stora volymer. Det är inte alls säkert att den är signifikativ för alla individer/miljöer. Vi måste förhålla oss till det.

Jag ser forskning som att man tar temperaturen på vartåt det blåser, snarare än exakt hur det blåser. Samhällsvetenskap är komplext och ödmjukhet inför att vi inte vet allt och/eller kan mäta allt är viktigt att ha med sig.

Det innebär dock inte att jag tycker att det är bättre med "fritt tyckande" och slutsatser dragna av endast den egna skolgången. Forskningen skall användas och omprövas, anser jag.

 

[Hiddeous]

Sv: Är lösningen fler lärare i skolan?

Hur då? Du menar alltså att de jobbar 54 timmar i veckan (inkluderat förtroendetiden)? Eller menar du att effektiviseringar gjort att de måste jobba 20 % snabbare? Och om personen jobbar 20 % mer utan att få övertidskompensation så måste den ju gå till rektor och ta upp detta! Det är självklart INTE rimligt på något enda sätt.

Jag uppfattade det som att timmarna (undervisningen) hade utökats på samma lön.

Men det här gäller en skola med äldre elever, så det avtalet kanske ser annorlunda ut än det som du syftar på.

 

[prinsessfeminist]

Sv: Är lösningen fler lärare i skolan?

Jag uppfattade det som att timmarna (undervisningen) hade utökats på samma lön.

Men det här gäller en skola med äldre elever, så det avtalet kanske ser annorlunda ut än det som du syftar på.

Det där med tid är komplext. Att undervisa samma årskurs gånger sex klasser (sex timmar), kan vara mindre krävande än att undervisa tre årskurser (tre timmar) i olika ämnen. Likaså kan en klass med 12 elever vara mer utmanande än en annan med 32.

Hur för- och efterarbeten ser ut beror också på hur läraren lagt upp sitt arbete. Har man inlämningsuppgifter med fritt skrivande eller flervalsalterativ? Är ämnet/ämnesområdet på grundläggande nivå eller mer avancerat?

Bara en parentes, då det här med undervisningstid sällan är så enkelt som Björk beskriver det med att räkna på "effektivisering".

 

[Karfitsa]

Sv: Är lösningen fler lärare i skolan?

Jag funderade lite kring den frågan.

Men har också en följdfråga till dig: de 10 timmarna förtroendetid?
(jag trodde att mycket av den tiden ägnades åt för- efterarbete, dokumentation, rätta prov. Plus förstås inläsning mm också. Sånt kanske du och kollegorna gör både på de 10 timmar du nämner som är i skolan plus förtroendetiden? )

De tio timmarna i skolan är alltså väldigt sönderhackade av schemat. Den ena dagen finns kanske sammanhängande tid, nästa dag ingen alls. Dessutom tas tiden ofta i anspråk för t ex vikariat, eller att man måste ingripa någonstans. Om jag ska planera något med kolleger sker det på den här tiden.Nu kommer jag t ex under några veckor att ha språkvalsinformation för mellanstadiet. Då måste jag åka ut till kommunens skolor och där går mycket tid. Dessutom ska jag planera informationen samt planera för vikarier... Eftersom jag är lokalombud för facket sitter jag även i möten med skolledningen. Det blir oftast inte mycket kvar av de tio.

Vi sitter alla i ett stort rum (två f d klassrum). Det är ett evigt rännande av kolleger och elever. Många av oss sitter med hörlurar på för att kunna koncentrera sig. Det är ju inte bra heller, för det kan ju hända något som man borde ingripa i. På den här tiden gör jag oftast jobb som inte kräver alltför mycket reflektion: frånvaroregistrering, sammanställer uppgifter, uppdaterar bloggar, svarar på mejl, en del rättningsarbete som inte är så komplicerat.

Förtroendetiden använder jag för rättning av uppsatser och prov där jag behöver reflektera mer, planering av arbetsområden, inläsning av litteratur. Nu ska eleverna ha bokcirkel tillsammans med bibblan, så jag behöver läsa samma böcker som de. Kul, men tar tid! Planering av arbetsområden måste skrivas ner övertydligt då den ska finnas på klassernas bloggar med alla länkar på plats.

 

[labb]

Sv: Är lösningen fler lärare i skolan?

Det innebär dock inte att jag tycker att det är bättre med "fritt tyckande" och slutsatser dragna av endast den egna skolgången. Forskningen skall användas och omprövas, anser jag.

Men man skall heller inte nedvärdera egen erfarenhet. Som elev är man expert på hur skolsituationen är i den skola man går, hur olika lärare fungerar osv. Man kanske inte alltid använder sin kunskap särskilt konstruktivt men man har väldigt bra koll, begränsat förstås till de skolor man gått i och de lärare man haft.

 

[prinsessfeminist]

Sv: Är lösningen fler lärare i skolan?

Men man skall heller inte nedvärdera egen erfarenhet. Som elev är man expert på hur skolsituationen är i den skola man går, hur olika lärare fungerar osv. Man kanske inte alltid använder sin kunskap särskilt konstruktivt men man har väldigt bra koll, begränsat förstås till de skolor man gått i och de lärare man haft.

ABSOLUT! Därför är det viktigt att ta reda på vad eleverna anser. Ofta har de definition på vad som är problemet och förslag på lösningar. Ibland är förslagen ganska konservativa dock så de får tas med en nypa salt.

Likaså vet skolledare och lärare vad som fungerar/inte fungerar. (Inom den egna skolorganisationsformen. Mindre kunskap har man i regel om vad som fungerar/inte fungerar om man arbetar på andra sätt).

Det jag är inne på är snarare det som Sjöberga inledde med. Vi måste se till att använda oss av mer kunskaper än de egna. För det är i mötet mellan egna erfarenheter, intresse för och kunskap om hur andra uppfattar skolans arbete (elever/föräldrar/lokala politiker) samt stöd av större studier som skolan kan få den legitimitet och pondus som den behöver.

En vanlig brist i skolan är att man inte mer noggrant följer upp det som fungerar och lär av det (samt utvecklar), utan oftare fokuserar på problem (ofta utanför den egna kontrollen).

Det är därför angeläget att fokusera på det arbete varje skola kan göra för att förbättra sin undervisning och därmed elevernas resultat. Där är forskningen till en god hjälp, menar jag.

 

[labb]

Sv: Är lösningen fler lärare i skolan?

Jag har lyssnat lite till på Hattie och en sak han tog upp är att lärarens ämneskunskaper har mycket liten betydelse.

Ett problem med Hattie tycker jag verkar vara hur han behandlar statistiken, eller egentligen, det blir ett problem först om man inte ger hans resultat rätt betydelse. Du har varit inne på det när du skrev om att det han gör är att titta på ett väldigt stort antal elever.