Bukefalos 28 år!

Ålder och ridning

Jag är en 50-plussare dvs snart 60 år, f.d hästtjej och hästägare som nu funderar på att återuppta mitt hästintresse igen. Har varit med äldsta barnbarnet på "Hästis" hela hösten och inser hur otroligt mycket jag saknat hästarna. Har alltså haft två egna hästar i yngre dar och jag tror att takterna och kunskaperna sitter kvar nånstans långt inne. Nu till min fråga: Är man nånsin för gammal för att hålla på med hästar igen? Det är klart att jag har en del krämpor som ryggbesvär och stelhet men träning hjälper en del. Min dröm är att än en gång äga en häst. Vad tycker ni? Är jag dum och för gammal för att ens tänka i dom banorna? Tacksam för svar.

Det är ju dessutom fullt möjligt att en del av dina krämpor, inte minst stelhet och smärta runt ryggen och höfterna blir bättre om du börjar rida igen. Större mirakler har hänt.

Jag säger bara,Go for it! (Är själv över 50, äger en ridhäst och har inga planer på att sluta rida. Nuvarande häst bör hänga med minst ett decennium till.)
 
Tack tack TACK för era underbara svar!:) Känner mej väldigt styrkt.
Jag har två underbara hundar (strävisar) men har som sagt hästabstinens inte bara för ridning utan också själva stallmiljön,att umgås med hästar,sköta om en häst och allt detta . Så nu blir det några kilon viktnedgång och sen....
Jag vill nog skaffa mej en egen häst framöver efter att ha provat på-ridit och då kommer genast nästa fråga;skaffar man häst först och stallplats sen? Kommer nog hänga härinne med ganska dumma och för många av er självklara frågor - men jag är ju ringrostig om ni förstår vad jag menar.:confused::up:
Ingen dum fråga. :) Det är bra att ha lite koll på stall runt om och ha ett hum om ungefär vad det kostar samt hur lätt det är att hitta en plats. Men det kan ta tid att hitta rätt häst och det ska få göra det om det behövs, så det går ju inte att boka en plats innan man har en häst - om man inte vill betala för den under tiden men så brukar man inte göra. Till att börja med hade jag om jag var du gått en termin på ridskolan eller på annat sätt ridit hos ngn annan en tid så att din kropp kommer tillbaka till det och du får känns hur det känns att komma igång igen. Då får du även nya kontakter och kan den vägen kanske hitta en häst men ffa få lite koll på vilka stall i närheten som kan ha lediga platser och där det fungerar bra att stå. Du kan också bli rekommenderad vilket ger dig större chans att få en plats på ett bra ställe. Sen, när du känner att det är dags, leta häst först och när du hittat den letar du efter en plats - men det skadar ju inte att du är öppen med att du letar häst under tiden, då kanske det ramlar in bra förslag.
 
Jag är en 50-plussare dvs snart 60 år, f.d hästtjej och hästägare som nu funderar på att återuppta mitt hästintresse igen. Har varit med äldsta barnbarnet på "Hästis" hela hösten och inser hur otroligt mycket jag saknat hästarna. Har alltså haft två egna hästar i yngre dar och jag tror att takterna och kunskaperna sitter kvar nånstans långt inne. Nu till min fråga: Är man nånsin för gammal för att hålla på med hästar igen? Det är klart att jag har en del krämpor som ryggbesvär och stelhet men träning hjälper en del. Min dröm är att än en gång äga en häst. Vad tycker ni? Är jag dum och för gammal för att ens tänka i dom banorna? Tacksam för svar.

Herregud dagens 50 +(are) är ju som 40 och 60 som 50 osv, kör på bara! :)

Börja ett år på ridskola så att du kan känna efter vart du ligger kunskapsmässigt och på vilken nivå du vill ha din häst, kanske finns nån av ridskolehästarna du kan köpa loss :)
 
Jag skulle rekomendera medryttare över ridskola. Men om du känner att du behöver friska upp minnet kan en tid på ridskola vara bra. Eller ta medryttarhästen för tränare.
Är du medryttare en tid så kan du känna av om du orkar, man brukar rida och ta hand om hästen som sin egen oftast 1-2 dagar i veckan.

Oroa dig inte över åldern. Känn efter med kroppen bara:)
 
Klart du ska rida! När jag går på hälsotest har jag fysik som en 25 åring fast jag är mer än dubbelt så gammal och det är stalljobbets och ridningens förtjänst!
 
Jag är en 50-plussare dvs snart 60 år, f.d hästtjej och hästägare som nu funderar på att återuppta mitt hästintresse igen. Har varit med äldsta barnbarnet på "Hästis" hela hösten och inser hur otroligt mycket jag saknat hästarna. Har alltså haft två egna hästar i yngre dar och jag tror att takterna och kunskaperna sitter kvar nånstans långt inne. Nu till min fråga: Är man nånsin för gammal för att hålla på med hästar igen? Det är klart att jag har en del krämpor som ryggbesvär och stelhet men träning hjälper en del. Min dröm är att än en gång äga en häst. Vad tycker ni? Är jag dum och för gammal för att ens tänka i dom banorna? Tacksam för svar.

Nä då, här är en till som blev hästägare och ryttare vid 50+ efter så där 35 års uppehåll. Dock har jag haft med hästar att göra då dottern haft ponny och sedan häst i snart 20 år. Och det är kanske därför jag köpte häst med en gång eftersom vi har stall hemma. Att bli hästägare nu är bland det bästa jag gjort. Jag har tid och ekonomiska möjligheter på ett annat sätt nu när barnen är vuxna. Visst är man ringrostig helt klart, men som du säger, det sitter där någonstans. Man vet liksom vilken känsla man söker.
Mitt absoluta tips om du tänker köpa häst är att satsa på en stabil och välutbildad häst. Lycka till!
 
Jag är 56, har urdålig rygg men har ett stall med arabhästar, sju stycken. Ägnar mig åt avel, rider när jag kan, tränar mycket från marken. Har föl, unghästar och ett par gamlingar. Hästarna håller mig definitivt igång! Ser framför mig hur jag går med rollatorn i stallgången med en spann foder på varje handtag och en ryktväska i korgen..... ett par gamla arabdamer kommer alltid finnas i mitt stall!
För gammal är du absolut inte, du har många aktiva hästår framför dig. Stort lycka till!
 
Tack...:)till er alla...
Nu är alla så positiva. Jag ser visst ett problem med att ta upp ridning som äldre. Inte stallengagemang och hästar men ridning. Fasen folk som ridit hela livet slutar ju rida som äldre. Drottningen och Whitaker och Ulla Håkansson har ridit ända från barnsben och aldrig gjort uppehåll.

Det beror på allmänt hur din kropp mår. Är du yogatränare i topptrim går det nog bra. Har du ridit regelbundet och mycket tidigare går det säkert bra.

Du bryter dig lättare som äldre, du är stelare. Rehabilitering tar längre tid.

Var rädd om dig och hästen. pröva ett par år på ridskola innan du köper egen häst eller egentligen ett par vintrar med stela handskar och 2 timmar i kalla sadlar varje dag.

Hyr häst på sommaren.
 
Nu är alla så positiva. Jag ser visst ett problem med att ta upp ridning som äldre. Inte stallengagemang och hästar men ridning. Fasen folk som ridit hela livet slutar ju rida som äldre. Drottningen och Whitaker och Ulla Håkansson har ridit ända från barnsben och aldrig gjort uppehåll.
Det är möjligt, men det finns gott om återvändare också och även folk som.börjar rida i mogen ålder.

Var rädd om dig och hästen. pröva ett par år på ridskola innan du köper egen häst eller egentligen ett par vintrar med stela handskar och 2 timmar i kalla sadlar varje dag.

Varför 2 timmar i kalla sadlar var dag? Flertalet som har en häst sitter inte så länge i sadeln mer än enstaka gånger om någon gång alls.
Och det finns gott om handskar som.inte är stela, det är inget att sträva efter över huvudtaget
 
Tack för alla positiva,stärkande svar! Beträffande kyla och stela handskar så är jag nog rätt härdad;jag höll på med hästar ca 20 år innan jag fick min första flicka; jobbade bl.a 4 år som stallskötare på en större ridskola och hade även egen häst. Har gjort många många ridturer i svinkyla. Jag tror jag har rätt bra grundkondition men jag tänker absolut träna upp mej och testa kroppen innan jag tar det stora steget. Är van att vara ute alla väder, har ju 2 hundar...Ja,vi får väl se vad det blir men jag känner mig väldigt positiv just nu. När det gäller val av häst så är jag en kallblodsmänniska främst då fjordhästar, jag tycker väldigt mycket om den rasen (har haft 2 st).
 
PS Kom just på att jag har en f.d arbetskamrat 73 år som ridit fram tills nu då hennes gamla trotjänare och vän gick vidare p.g av ålder. NU tänker hon lägga av för det känns inte roligt längre.
Men som sagt fram tills nu har hon både ridit o kört. Bara en liten parentes.
 
Vi har haft en mormor som återupptagit ridningen och så småningom tagit sig en plats i vuxen träningsgrupp. Verkar gå hur bra som helst, hitta en bra ridskola med schyssta hästar bara för att komma igång så är det nog bara din kropp som sätter gränserna sedan :)
 
Min tränares mamma började rida för första gången som pensionär.
Tränarna valde noga ut en lämplig häst till henne när det var dags.
De köpte en haflinger som var lagom stor att ta sig upp och av och som inte hade så stor gång som skulle gjort det svårt att sitta. Han var också den tryggaste och snällaste på denna jord. Så han kommer inte hoppa iväg så man ramlar av i första taget. Om han gör nåt är det att slöa.
Honom red tränarens mor fortf som 75-åring.
De rider lite lugna skogsturer och lite på banan.
Jag red honom lite åt "mormor" då jag bodde och jobbade där. Det var en kul häst med mkt ridbarhet.

Jag tror val av häst är himla viktigt framför allt i början.
Rid ngt simpelt och kanske åt det tråkigare hållet. Drt kommer vara svårt nog iaf. Vill man byta upp sig sen kan man göra det när man har ridningen i kroppen igen.
 
Min mamma är 69 år och rider på ridskola en gång i veckan. Hon ser alltid fram emot det och hoppas att hon ska få sin favorithäst. :love:
Tidigare hade hon egen häst men tycker att allt jobb runt omkring det har blivit för jobbigt. Klart du ska ta upp hästeriet igen! :up:
 
Nu är alla så positiva. Jag ser visst ett problem med att ta upp ridning som äldre. Inte stallengagemang och hästar men ridning. Fasen folk som ridit hela livet slutar ju rida som äldre. Drottningen och Whitaker och Ulla Håkansson har ridit ända från barnsben och aldrig gjort uppehåll.
.

Jag känner folk som aldrig ridit men börjat som 50+ och som skaffat sin första häst när de varit 60+. De har inte haft kroppen i topptrim men det har det gått bra ändå. Men naturligtvis behöver man inte rida den vildaste hästen eller rida unghäst. Olyckor kan alltid hända men väljer man häst och gren med omsorg uifrån kunskaper och förutsättningar så är inte riskerna jättestora. Då är det nog ungefär lika stor risk att halka på vintern och bryta sig som att ramla av hästen och bryta sig.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag visste inte riktigt om tråden var mest lämplig på Hästvård eller här, men jag tänkte eftersom det mesta egentligen gäller hur jag...
2
Svar
22
· Visningar
5 750
Hästvård Inköpt i nov -07. Fd galoppör, löpt flitigt i många år (sprungit in en halv miljon). Ingen skadehistorik jag känner till, förutom fula...
2
Svar
23
· Visningar
4 529
Hästvård Jag har, för två veckor sen, fått hem min första häst. Jag hyr henne från ett stall som har hästarna på sommaren, och hyr ut dem på...
Svar
13
· Visningar
1 210
Senast: Turnar0und
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattbilder #9
  • Guldfasanerna
  • Uppdateringstråd 29

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp