Älgmöten med rädd häst

[karinlinnea97]

Hej! Jag är medryttare på ett 17-årigt new forest-sto för tillfället, vi rider främst ut i skog och mark då hon jobbar allra bäst där.
Vårt problem är att hon ganska ofta blir rädd när vi är ute själva. Jag är själv rädd att stöta på vilda djur med häst då jag har tidigare erfarenhet av hästar som blir totalt livrädda och svårkontrollerade vid älgmöten. Det har satt sig som ett litet trauma i mig, liksom. Vildsvin har jag aldrig stött på från hästryggen men det strövar en hel del sådana i trakterna jag rider i nu också.
Idag på uteritten märkte jag ganska fort att hon såg något i skogen, stannade och stirrade och fick hög puls. Jag försökte lugna henne, hoppa av och fick henne våga gå fram. Men hon stannade och spände sig flera gånger.
Mot slutet av turen hörde vi ett knak lite längre bort i skogen. Det var dåligt underlag pga blötsnö och vi går bredvid varann på en trång stig. Hon blir mer och mer stressad och jag likaså.. tillslut när vi passerar ett kalhygge blir hon så rädd att hon börjar blåsa, trippa och gny stressat. Jag fylls också av grov ångest som jag försöker kontrollera så gott det går men den är omöjlig att andas bort då jag är för rädd. Jag är fullt medveten om att man ska hålla sig lugn, men det gick verkligen inte när situationen blåst upp sig till vad den var.
Hon slet sig nästan men stannade när jag höll emot.
Är så rädd att det blir farligt tillslut. Att man ska ramla av o skada sig, att hästen ska skada sig, etc…
Hur ska jag komma över rädslan? Jag älskar att vara ute med henne för det mesta, och vill inte sluta rida henne bara på grund av detta. Vi båda känner oss tryggare med sällskap på turerna men detta är ofta inte möjligt att få till..
Känner också viss press att hon måste få motion när jag är där eftersom jag är medryttare, att vi ”måste” ut liksom. Även de dagar hon är spänd. Framförallt nu när ridbanan har så dåligt underlag också.

Fler med sådan här ångest inför älgmöten med tittig häst? Jag är inte rädd för dem när jag går själv i skogen utan tkr bara de är häftiga egentligen. Det är situationen med hästen jag blir rädd för.
Helst av allt hade jag ridit en häst som var mindre reaktiv och mer trygg i sig själv, men allt annat funkar så himla bra med både ponnyn, hennes ägare, personerna i stallet och området och ridvägarna är fantastiska. Behöver lite råd och stöd känner jag

 

[EmmaN]

Om jag själv inte kan vara en trygg ledare hade jag inte ridit ut själv i skogen med en häst som verkar behöva någon att hålla i handen när det blir läskigt. Det låter inte trevligt och tryggt för någon av er. Även en trygg häst känner av när man själv blir nervös och rädd och kan påverkas. Vad säger ägaren?

Jag brukar inte bry mig om vilt och tänker att så länge de inte blir trängda brukar det sällan bli ett problem. Om hästen verkar reagera på något som jag inte kan se vad det är brukar jag låta henne välja en annan väg när det är möjligt. Ser jag vad det är men vet att det inte är något farligt får hon tid på sig att se, lukta och känna innan jag ber henne om att gå. Vildsvin verkar vara skygga som sjutton. Vi har massor där min häst bor och jag har bara lyckats se dem en gång. Tycker det verkar vara detsamma med älg. De gånger vi stött på älg har älgen sprungit iväg.

 

[Mia_R]

Pratar du med henne när ni är ute? Det kanske låter fånigt men sjung för henne och prata högt, det kan vara bra för dina egna nerver, viltet hör er och kan flytta på sig och om hon känner att du är tryggare så blir även hon tryggare.

 

[Sirap]

Det känns tyvärr som om ni är en dålig kombination i samband med uteritt. En osäker häst behöver en trygg ryttare och vice versa. Tror tyvärr att det där bara kommer att eskalera eftersom ni skrämmer upp varandra. Rid bara ut om ni har sällskap, är mitt råd.

 

[tuaphua]

Hej! Jag är medryttare på ett 17-årigt new forest-sto för tillfället, vi rider främst ut i skog och mark då hon jobbar allra bäst där.
Vårt problem är att hon ganska ofta blir rädd när vi är ute själva. Jag är själv rädd att stöta på vilda djur med häst då jag har tidigare erfarenhet av hästar som blir totalt livrädda och svårkontrollerade vid älgmöten. Det har satt sig som ett litet trauma i mig, liksom. Vildsvin har jag aldrig stött på från hästryggen men det strövar en hel del sådana i trakterna jag rider i nu också.
Idag på uteritten märkte jag ganska fort att hon såg något i skogen, stannade och stirrade och fick hög puls. Jag försökte lugna henne, hoppa av och fick henne våga gå fram. Men hon stannade och spände sig flera gånger.
Mot slutet av turen hörde vi ett knak lite längre bort i skogen. Det var dåligt underlag pga blötsnö och vi går bredvid varann på en trång stig. Hon blir mer och mer stressad och jag likaså.. tillslut när vi passerar ett kalhygge blir hon så rädd att hon börjar blåsa, trippa och gny stressat. Jag fylls också av grov ångest som jag försöker kontrollera så gott det går men den är omöjlig att andas bort då jag är för rädd. Jag är fullt medveten om att man ska hålla sig lugn, men det gick verkligen inte när situationen blåst upp sig till vad den var.
Hon slet sig nästan men stannade när jag höll emot.
Är så rädd att det blir farligt tillslut. Att man ska ramla av o skada sig, att hästen ska skada sig, etc…
Hur ska jag komma över rädslan? Jag älskar att vara ute med henne för det mesta, och vill inte sluta rida henne bara på grund av detta. Vi båda känner oss tryggare med sällskap på turerna men detta är ofta inte möjligt att få till..
Känner också viss press att hon måste få motion när jag är där eftersom jag är medryttare, att vi ”måste” ut liksom. Även de dagar hon är spänd. Framförallt nu när ridbanan har så dåligt underlag också.

Fler med sådan här ångest inför älgmöten med tittig häst? Jag är inte rädd för dem när jag går själv i skogen utan tkr bara de är häftiga egentligen. Det är situationen med hästen jag blir rädd för.
Helst av allt hade jag ridit en häst som var mindre reaktiv och mer trygg i sig själv, men allt annat funkar så himla bra med både ponnyn, hennes ägare, personerna i stallet och området och ridvägarna är fantastiska. Behöver lite råd och stöd känner jag

Kan du få sällskap ut?
Eller ännu hellre: ta lektion av problemlösare under uteritt? Då kan du få individuellt anpassad hjälp på plats.

 

[Capybara]

Du måste absolut inte Pressa inte dig själv att göra nåt som känns obehagligt. Men om du ändå rider ut, sjung! Precis som @Mia_R skrev så lugnar det troligen både dig och hästen, det är svårare att spänna sig när man sjunger (och åtminstone när jag sjunger, flyr älgarna så långt de kan komma). Plus att det är kul.

 

[miumiu]

Min häst, också NF är livrädd för älgar. Men han är bara 5 år så har någon naiv förhoppning om att det ska växa bort när han blir äldre och klokare

Vi ger oss inte ut själva under älgjakten tex. Han är normalt sett ingen överdrivet tittig häst men han är ju ung som sagt och kan reagera blixstsnabbt från att sluta sig inåt till att explodera. Så vi rider oftast ut med något äldre tryggt sällskap om vi ska ut på tur i skogen. Förstår att det är jobbigt om man inte har den möjligheten, men samtidigt så ska man ju känna att situationen går att hantera om hästen reagerar på någonting.

Jag upptäckte hans älgskräck nu i höstas under jakten då vi hade flera ungtjurar som härjade runt i hagen och vid ett tillfälle, när jag hade min häst på utebox kom en av dessa travande över ett fält rakt emot oss. Då blev min häst så stressad att han backade in mot väggen och gjorde sig redo att hoppa över boxdörren, så fick släppa ut honom i hagen. Jag har själv respekt för älgar och har jobbat med älgar som djurvårdare, men dom älgarna "kände" jag ju. Vilda älgar litar jag inte riktigt på

 

[Nepenthe]

Min kompis har små bjällror på sin häst som gör att de hörs på håll, de brukar vara en fördel för de vilda djuren är ganska rädda för oss med men de reagerar inte så mycket på en häst.
Har även hört att vår lukt döljs av hästens lukt och därmed kan en ju komma närmare viltet.
Människolukt = farligt
Hästlukt = inte någon större fara

Annars sjunger jag endel när jag rider ut i skogen och de knakar här o där

 

[karinlinnea97]

Om jag själv inte kan vara en trygg ledare hade jag inte ridit ut själv i skogen med en häst som verkar behöva någon att hålla i handen när det blir läskigt. Det låter inte trevligt och tryggt för någon av er. Även en trygg häst känner av när man själv blir nervös och rädd och kan påverkas. Vad säger ägaren?

Jag brukar inte bry mig om vilt och tänker att så länge de inte blir trängda brukar det sällan bli ett problem. Om hästen verkar reagera på något som jag inte kan se vad det är brukar jag låta henne välja en annan väg när det är möjligt. Ser jag vad det är men vet att det inte är något farligt får hon tid på sig att se, lukta och känna innan jag ber henne om att gå. Vildsvin verkar vara skygga som sjutton. Vi har massor där min häst bor och jag har bara lyckats se dem en gång. Tycker det verkar vara detsamma med älg. De gånger vi stött på älg har älgen sprungit iväg.

Ägaren säger att hon är lättare att hantera från ryggen än från marken i sådana situationer, och rådde mig därför att inte hoppa av när hon blir rädd. Antar att jag får vända och låta henne ta vägen som känns bäst för henne nästa gång!

Jag känner mig trygg så länge inte hästen blir så stressad att den blir okontaktbar och panikslagen, framförallt i en sån utsatt situation som när man är själv mitt ute i ingenstans!

 

[karinlinnea97]

Min kompis har små bjällror på sin häst som gör att de hörs på håll, de brukar vara en fördel för de vilda djuren är ganska rädda för oss med men de reagerar inte så mycket på en häst.
Har även hört att vår lukt döljs av hästens lukt och därmed kan en ju komma närmare viltet.
Människolukt = farligt
Hästlukt = inte någon större fara

Annars sjunger jag endel när jag rider ut i skogen och de knakar här o där

Bra tips! Funderar på om man kan köra musik från mobilhögtalaren? eller det kanske stör hästen?

 

[karinlinnea97]

Kan du få sällskap ut?
Eller ännu hellre: ta lektion av problemlösare under uteritt? Då kan du få individuellt anpassad hjälp på plats.

Kan få sällskap ibland. Får försöka tajma in det mer framöver! Både hon och jag älskar sällskap. Ända minuset är att det blir mindre snabba galopper

 

[Silver Girl]

Min kompis har små bjällror på sin häst som gör att de hörs på håll, de brukar vara en fördel för de vilda djuren är ganska rädda för oss med men de reagerar inte så mycket på en häst.
Har även hört att vår lukt döljs av hästens lukt och därmed kan en ju komma närmare viltet.
Människolukt = farligt
Hästlukt = inte någon större fara

Annars sjunger jag endel när jag rider ut i skogen och de knakar här o där

Jag har också lärt mig att det är bra att sjunga, för då måste man andas och man blir automatiskt mindre spänd.

Och absolut att man kommer närmare viltet på hästryggen. Jag har varit på ridsafari i Afrika och då kommit mycket nära diverse andra gräsätare. Och här hemma passerat rådjur bara några meter bort som endast tittat lugnt. Sedan vet jag inte hur mycket av detta som beror på vana hos de vilda djuren, kan tänka mig att om det ofta rids i ett område så lär de sig att det är ofarligt.

 

[Nepenthe]

Jag har också lärt mig att det är bra att sjunga, för då måste man andas och man blir automatiskt mindre spänd.

Och absolut att man kommer närmare viltet på hästryggen. Jag har varit på ridsafari i Afrika och då kommit mycket nära diverse andra gräsätare. Och här hemma passerat rådjur bara några meter bort som endast tittat lugnt. Sedan vet jag inte hur mycket av detta som beror på vana hos de vilda djuren, kan tänka mig att om det ofta rids i ett område så lär de sig att det är ofarligt.

Ja jag har kommit nära både älg, rådjur och tyvärr gris här hemma i sverige på hästrygg.
Gående med hund i skogen t.ex kommer vi inte lika nära.

 

[karinlinnea97]

Det känns tyvärr som om ni är en dålig kombination i samband med uteritt. En osäker häst behöver en trygg ryttare och vice versa. Tror tyvärr att det där bara kommer att eskalera eftersom ni skrämmer upp varandra. Rid bara ut om ni har sällskap, är mitt råd.

Jag försöker verkligen så himla hårt att vara en trygg människa. Men det är sååååå svårt när hästen blir sådär superstressad. Som tur är har det inte hänt innan. När hon är stressad över saker som jag själv ser eller uppfattar blir jag inte rädd. Det är bara i såna här situationer när man inte vet om ett djur är efter oss eller vad det är frågan om, underlaget är halt och det känns som hon ska trampa över mig osv… så jag har hopp om att jag ändå kan fortsätta men nästa gång vända direkt när jag märker att hon blir superstressad över något jag inte kan se.

 

[Nepenthe]

Bra tips! Funderar på om man kan köra musik från mobilhögtalaren? eller det kanske stör hästen?

Ja kanske? Jag vet inte... kanske beror på musiken med?

 

[karinlinnea97]

Pratar du med henne när ni är ute? Det kanske låter fånigt men sjung för henne och prata högt, det kan vara bra för dina egna nerver, viltet hör er och kan flytta på sig och om hon känner att du är tryggare så blir även hon tryggare.

Pratar mycket med henne ja! Och sjunger lite ibland. Tror ändå det lugnar henne en del, även om det inte hjälper 100%. Hon är en reaktiv häst o högst i rang i flocken så hon har en beskyddarinstinkt i sig tror jag, svårt att bara prata/sjunga bort det kanske

 

[Lingon]

Min kompis har små bjällror på sin häst som gör att de hörs på håll, de brukar vara en fördel för de vilda djuren är ganska rädda för oss med men de reagerar inte så mycket på en häst.
Har även hört att vår lukt döljs av hästens lukt och därmed kan en ju komma närmare viltet.
Människolukt = farligt
Hästlukt = inte någon större fara

Annars sjunger jag endel när jag rider ut i skogen och de knakar här o där

Jag kan intyga att de inte förstår att vi är människor när vi sitter på hästryggen. Jag har kommit otroligt nära både rådjur och dovhjort på uteritter. Dovhjorten var så nära som 2 meter och förstod inte alls att jag var människa. Men när en kvinna kom gåendes så stack den direkt när den fick syn på henne och då var hon säkert 100 m bort.

En annan gång stod ett rådjur 10-15 m från oss och flyttade inte på sig. Hästen vågade inte gå vidare så jag ropade och försökte skrämma rådjuret. Det funkade inte. Efter nån minut gick den långsamt vidare och vi kunde fortsätta ridturen.

 

[Mia_R]

Pratar mycket med henne ja! Och sjunger lite ibland. Tror ändå det lugnar henne en del, även om det inte hjälper 100%. Hon är en reaktiv häst o högst i rang i flocken så hon har en beskyddarinstinkt i sig tror jag, svårt att bara prata/sjunga bort det kanske

Att hon är ranghög har inget med att hon blir stressad ute. Ni behöver bli tryggare med varandra så att sjunga själv medan du kliar henne i mankammen lugnar er båda, något jag inte tror att musik gör lika effektivt. Sjungandet är ju inte enbart för att viltet ska höra er utan för att det lugnar både dig och henne.

 

[Tassa]

Hur länge har du ridit henne? Det tar ju ett tag att lära känna varandra med. Ni känner er säkert tryggare när du har ridit henne ett tag? Är det vissa rundor som är mer läskiga än andra? I så fall hade jag hållit mig till de som känns tryggast. Känns det inte ok en dag kan ni gå en promenad istället, så har jag gjort ibland. Eller om det finns något gärde ni kan rida på om det känns bättre. Jag har också svårt att hålla lugnet när hästar blir rädda. Men nu när jag har lärt känna min medryttarhäst vet jag hur han reagerar på saker, så nu blir jag inte lika orolig när han hoppar till.
Och tänk på att du faktiskt fixade situationen. Det var bra gjort tycker jag

 

[karinlinnea97]

Hur länge har du ridit henne? Det tar ju ett tag att lära känna varandra med. Ni känner er säkert tryggare när du har ridit henne ett tag? Är det vissa rundor som är mer läskiga än andra? I så fall hade jag hållit mig till de som känns tryggast. Känns det inte ok en dag kan ni gå en promenad istället, så har jag gjort ibland. Eller om det finns något gärde ni kan rida på om det känns bättre. Jag har också svårt att hålla lugnet när hästar blir rädda. Men nu när jag har lärt känna min medryttarhäst vet jag hur han reagerar på saker, så nu blir jag inte lika orolig när han hoppar till.
Och tänk på att du faktiskt fixade situationen. Det var bra gjort tycker jag

Vad gulligt skrivet av dig! o tack för tips Jag har ridit henne sedan augusti, så det är ju ändå ett halvår sedan nu.
Just nu efter att ha funderat på saken i några dagar går jag faktiskt i tankarna på att bryta medryttarskapet.. det är lite mer grejer med henne som inte känns helt fine. Hon är ofta sur när man ska ta in från hagen exempelvis. Känns som ngt är fel lite tyvärr.