Allt om avel

[Malibu_Stacy]

Och de flesta fall jag känner till är av samma fråga men där det är lite oklart varför fodervärden absolut inte tycker att hunden inte duger till avel utan det mest känns som svepskäl för att det är smidigare med gratis hund om man inte lånar ut den.
Fodervärdar får ta och skärpa till sig och fatta, oavsett om de gillar det eller ej, att de har skaffat en hund på foder och då ingår att en annan person tar avelsbesluten.
Är ännu ett av alla exempel på att många verkar tycka att skrivna avtal när det gäller djur, de kan man skita i. (Iofs vet jag att bekanta som jobbar på kundservice för tex Telia och berättar att folk verkar tro de kan bryta avtal hur som där också så..)

Så är det säkert också.
Hunden som jag skrev om ovan blev avlivad nu bara för några dagar sedan, pga sina problem. Veterinären hade fått ringa upp till uppfödaren dvs ägaren och hota med länsstyrelsen om inte fodervärden fick ett avlivningsbeslut då uppfödaren totalt ignorerat fodervärdens kontaktförsök och hunden nu var så akut dålig. Så himla sorgligt att det ska behöva gå så långt! Som tur var fick hunden aldrig några avkommor. Uppfödaren vägrade in i det sista häva avtalet trots hundens allvarliga fysiska och mentala problem.

 

[Raderad medlem 94602]

12-18 månader tycker jag är rimligt även i min ras, även om det så klart inte är nån garanti. Då har hundarna hunnit tändas upp och sättas i träning.

Vi parade ju fodertiken två löp på rad. Kände oss trygga med det. Tiklinjen känner vi väl och hanarna var över 5 år och hade lämnat fina kullar tidigare. Vi tror ju på den här tiken och linjen, annars hade vi inte använt henne öht.
Sen att det kan bli skit ändå trots de bästa av förutsättningar går ju inte att säkra sig emot.

 

[Fisherling]

Som sagt, undrade bara hur folk tänkte. En första känsla kan ju vara helt fel Och jag har mycket att lära mig om avel.

 

[dobbis]

Som sagt, undrade bara hur folk tänkte. En första känsla kan ju vara helt fel Och jag har mycket att lära mig om avel.

Och tills du lärt dig det så outa inte uppfödare som oseriosa,det finns alltid en förklaring är du intresserad o vill veta så ring o fråga dom istället för att hänga ut dom på nätet.

 

[Kilauea]

Och tills du lärt dig det så outa inte uppfödare som oseriosa,det finns alltid en förklaring är du intresserad o vill veta så ring o fråga dom istället för att hänga ut dom på nätet.

På vilket sätt är uppfödare outad? Det krävs rätt mycket letande om man ska hitta vilken uppfödare och tik det gäller, kanske mindre om man är insatt mer i rasen.

 

[linnsan]

Och tills du lärt dig det så outa inte uppfödare som oseriosa,det finns alltid en förklaring är du intresserad o vill veta så ring o fråga dom istället för att hänga ut dom på nätet.

Uppfödaren är ju varken outad eller kallad oseriös. Att hon fick en oseriös KÄNSLA och sen frågar kunniga om vad som tycks är ju knappast något fel

 

[Hyacinth]

Snälla, gå inte på så hårt. @Fisherling vill trots allt förstå, och då är det ju toppen om ni förklarar.

 

[Dentaku]

Det torde inte vara allt för svårt att identifiera kenneln ifråga, inte OK!

Om det är ok att skriva uppgifter som gör det möjligt att med detektivarbete identifiera uppfödare som alla här anser vara oseriösa måste det väl vara ok att skriva sådana uppgifter även om andra uppfödare?

 

[Gnist]

Jag tycker ingen gått hårt åt ts, men jag tycker som sagt man ska vara lite varsam med att slänga ur sig att folk är oseriösa baserat på att man inte förstår vad än det är, när de de facto inte är det.

Okunskap hos andra innebär liksom inte att uppfödaren är oseriös. Den kan ju vara det, men inte baserat på de urval som skrevs om.

Att i okunskap buskavla fram diverse kamp/jakt/pooblandisar med noll koll på hälsa, egenskaper osv för att "tiken vill ha valpar" eller nån annan stolpskottsförklaring behöver man inte ha nån större kunskap för att inse att det är inte seriös avel, så det är liksom en liten annan liga det.

Tycker jag.

 

[russinbulle]

Var därför jag frågade hur folk ser på det i den här tråden och inte oseriös avel - just för jag inte visste hur folk gör och hur uppfödare tänker

Min gut-reaction var att det kändes oseriöst, men det kanske är en reaktion på många små saker kring just den kenneln.

Jag har tagit 3 kullar på en tik nu, inom loppet av två år - och de två sista kullarna är efter samma hane
Tik som visade sig föda oerhört snabbt och enkelt och fullt aktiv hela dräktigheten. Första kullen splittrad i temperament och utseende (vanligt inom heeleravel, svårt få jämna kullar där) - parades 9 månader senare med annan hane och fick en superkull i både temperament och utseende. Parade lite mer än 1 år därefter och fick den kull jag har nu. Inte planerat från start med samma hane, men hane nr 1 ville inte, reservhanen var på semester just den veckan och jag ville verkligen ha en kull till på tiken medans hon var i form - och jag var så nöjd med kull nr 2 att jag till slut valde samma hane igen och ska ev spara en tik i denna

Det finns många aspekter att gå på. Friska linjer ? Hur lätt har tiken för att vara dräktig och föda ? En tik går dräktig i 9 veckor och har valparna i 8 veckor - det är ändå relativt kort tid under ett år för en hund i bra kondition
Jag säger som @dobbis att på ett år hinner man utvärdera mycket om hur en hund är i temperament och man hinner göra hälsokoller på 1-års avkommorna.

 

[Lenis]

Så är det säkert också.
Hunden som jag skrev om ovan blev avlivad nu bara för några dagar sedan, pga sina problem. Veterinären hade fått ringa upp till uppfödaren dvs ägaren och hota med länsstyrelsen om inte fodervärden fick ett avlivningsbeslut då uppfödaren totalt ignorerat fodervärdens kontaktförsök och hunden nu var så akut dålig. Så himla sorgligt att det ska behöva gå så långt! Som tur var fick hunden aldrig några avkommor. Uppfödaren vägrade in i det sista häva avtalet trots hundens allvarliga fysiska och mentala problem.

Men herregud.

 

[Lenis]

Jag har tagit 3 kullar på en tik nu, inom loppet av två år - och de två sista kullarna är efter samma hane
Tik som visade sig föda oerhört snabbt och enkelt och fullt aktiv hela dräktigheten. Första kullen splittrad i temperament och utseende (vanligt inom heeleravel, svårt få jämna kullar där) - parades 9 månader senare med annan hane och fick en superkull i både temperament och utseende. Parade lite mer än 1 år därefter och fick den kull jag har nu. Inte planerat från start med samma hane, men hane nr 1 ville inte, reservhanen var på semester just den veckan och jag ville verkligen ha en kull till på tiken medans hon var i form - och jag var så nöjd med kull nr 2 att jag till slut valde samma hane igen och ska ev spara en tik i denna

Det finns många aspekter att gå på. Friska linjer ? Hur lätt har tiken för att vara dräktig och föda ? En tik går dräktig i 9 veckor och har valparna i 8 veckor - det är ändå relativt kort tid under ett år för en hund i bra kondition
Jag säger som @dobbis att på ett år hinner man utvärdera mycket om hur en hund är i temperament och man hinner göra hälsokoller på 1-års avkommorna.

Det där tror jag är väldigt olika inom olika raser, nån form av skillnad i kultur hur man ser på det. Inom en av mina ses det inte direkt med blida ögon att göra om en parning, många anser kategoriskt att det gör man i princip endast av girighet eftersom det inte ger rasen ngt. Då är det ju ändå en ras med mkt små kullar.. Jag har själv köpt tik av upprepad parning men kunde där, tyckte jag, med lätthet argumentera för mitt val då hanen är av importlinjer som knappt finns inom Norden, tiken en fantastisk mamma och första kullen hade levererat extremt väl och jämnt för att vara rasen (flertal champions etc). Men det är nog den enda kull jag på rak arm vet en erkänt seriös duktig uppfödare har repeterat. Själv har jag för liten avelsbas inom min kennel för att vilja upprepa parningar, det är ändå så sårbart om nåt skulle ske inom min stamtiks linjer att jag inte vill riskera nåt genom att upprepa mig även på hansidan, men jag dömer inte andra som gör val som de anser genomtänkta. Jag tycker ju att jag har en genomtänkt anledning att låta bli, liksom. Kommer mycket möjligt komma en dag när jag tänker annorlunda och jag ser inte ner på de som upprepar om de har bra anledningar vilket många säkert har.

 

[russinbulle]

Det där tror jag är väldigt olika inom olika raser, nån form av skillnad i kultur hur man ser på det. Inom en av mina ses det inte direkt med blida ögon att göra om en parning, många anser kategoriskt att det gör man i princip endast av girighet eftersom det inte ger rasen ngt. Då är det ju ändå en ras med mkt små kullar.. Jag har själv köpt tik av upprepad parning men kunde där, tyckte jag, med lätthet argumentera för mitt val då hanen är av importlinjer som knappt finns inom Norden, tiken en fantastisk mamma och första kullen hade levererat extremt väl och jämnt för att vara rasen (flertal champions etc). Men det är nog den enda kull jag på rak arm vet en erkänt seriös duktig uppfödare har repeterat. Själv har jag för liten avelsbas inom min kennel för att vilja upprepa parningar, det är ändå så sårbart om nåt skulle ske inom min stamtiks linjer att jag inte vill riskera nåt genom att upprepa mig även på hansidan, men jag dömer inte andra som gör val som de anser genomtänkta. Jag tycker ju att jag har en genomtänkt anledning att låta bli, liksom. Kommer mycket möjligt komma en dag när jag tänker annorlunda och jag ser inte ner på de som upprepar om de har bra anledningar vilket många säkert har.

De flesta i min ras vill ju ha ny hane var gång för vi har inte så stor avelsbas och så även jag själv egentligen - men allting är relativt och jag tog ett snabbt beslut denna gång att göra om kombon istället för att avstå parning helt.
Jag blev så himla nöjd med kombon förra året och ångrade att jag "bara" sparade en hane och inte en tik då, för jag har inget i dagsläget att fortsätta med om jag vill fortsätta med samma linje
Sen beror ju på hur många som är sålda som enbart sällskapshundar och inte är tänkta att gå i avel - det är ju den viktigaste biten. Det finns en tik som ska gå i avel lång upp i landet, så jag kan få ner tiklinjen därifrån om jag vill - men till min egen hane ur den kombon har jag ingen tik själv (än så länge) som jag kan använda honom på så det känns okej ändå (kommer troligen köpa in nytt blod framöver i en tik) men det finns andra som vill använda honom framöver så jag har möjlighet att köpa in avkomma där.
Det viktigaste är ju ändå hur det blir i framtiden med avkommorna och de flesta i denna kull kommer bli aktiva sällskapshundar och inte gå i avel och dom hundarna gör inget i statistiken, förutom ev den tik jag själv ska behålla

 

[linnsan]

Jag tycker ingen gått hårt åt ts, men jag tycker som sagt man ska vara lite varsam med att slänga ur sig att folk är oseriösa baserat på att man inte förstår vad än det är, när de de facto inte är det.

Okunskap hos andra innebär liksom inte att uppfödaren är oseriös. Den kan ju vara det, men inte baserat på de urval som skrevs om.

Att i okunskap buskavla fram diverse kamp/jakt/pooblandisar med noll koll på hälsa, egenskaper osv för att "tiken vill ha valpar" eller nån annan stolpskottsförklaring behöver man inte ha nån större kunskap för att inse att det är inte seriös avel, så det är liksom en liten annan liga det.

Tycker jag.

Saken är ju den att hon INTE sa att de var oseriösa utan frågade för att hon tillsammans med annat som kändes sådär med kenneln fick en KÄNSLA om att det kanske inte är helt seriöst.

Det är väl jättebra att det frågas om det tycker jag. Då lär man ju sig mer om olika uppfödares synvinklar i olika raser.

 

[Theodor]

Hur ser ni på att som uppfödare av en ras som uteslutande avlas för jakt ha "rastyp" som främsta avelsmål? Går det att få fram duktiga jakthundar med ett avelsmaterial som är huvudsakligen utställningsmeriterat, men där ena föräldern till vissa av kullarna har gått jaktprov (jag är inte tillräckligt insatt för att kunna avgöra med vilket resultat)? Det är ju mycket möjligt att samtliga hundar används i praktisk jakt (det framgår inte), väger en sån användning högre än resultat från jaktprov? Eller fungerar det som med mentalitet hos bruksraserna, att man vill ha en objektiv bedömning (dvs MH, eller i det här fallet jaktprov) för att kunna utvärdera på ett bra sätt?

Tycker det är intressant med hur man tänker med just jakthundarna iom att jag inte alls är insatt . Min ras är ju egentligen också jakthundar, men uppfödarna som avlar mot jakt är (tyvärr) i minoritet. Hos JRTn är i princip samtliga hundar som går i avel hos jaktuppfödarna grytprovsmeriterade, men det handlar om kanske två uppfödare totalt.

 

[dobbis]

Hur ser ni på att som uppfödare av en ras som uteslutande avlas för jakt ha "rastyp" som främsta avelsmål? Går det att få fram duktiga jakthundar med ett avelsmaterial som är huvudsakligen utställningsmeriterat, men där ena föräldern till vissa av kullarna har gått jaktprov (jag är inte tillräckligt insatt för att kunna avgöra med vilket resultat)? Det är ju mycket möjligt att samtliga hundar används i praktisk jakt (det framgår inte), väger en sån användning högre än resultat från jaktprov? Eller fungerar det som med mentalitet hos bruksraserna, att man vill ha en objektiv bedömning (dvs MH, eller i det här fallet jaktprov) för att kunna utvärdera på ett bra sätt?

Tycker det är intressant med hur man tänker med just jakthundarna iom att jag inte alls är insatt . Min ras är ju egentligen också jakthundar, men uppfödarna som avlar mot jakt är (tyvärr) i minoritet. Hos JRTn är i princip samtliga hundar som går i avel hos jaktuppfödarna grytprovsmeriterade, men det handlar om kanske två uppfödare totalt.

Just på jakthundar tror jag det är mera vanligt att man avlar på egenskaper än provmeriter.
Ett prov går alltid att träna in,praktisk jakt ska bara fungera annars är risken stor för att skott i pannan.

 

[Gnist]

Just på jakthundar tror jag det är mera vanligt att man avlar på egenskaper än provmeriter.
Ett prov går alltid att träna in,praktisk jakt ska bara fungera annars är risken stor för att skott i pannan.

Så är det, men många som inte duger omplaceras istället för att få ett blytillskott även om sånt nog händer det med. Tyvärr finns det ju stofiler som anser att en jakthund som inte jagar har inget existensberättigande, men de blir färre och färre.

 

[Laa]

Fråga:
Jag upplever att tikarna börjar lukta... metalliskt när det börjar närma sig löp. Min mentor skakar på huvudet och säger att hon aldrig märkt något.
Är det någon som känner igen detta? Och vad är det som luktar?! Eller är det inbillningssjuka?

 

[Eavea]

Jag har en avels-avtals fundering: Min ena tik skall eventuellt lånas in av uppfödaren för en kull under vintern. Jag funderar nu på vad som kan vara bra att reglera i ett avtal?
- Försäkring
- Ersättning
Meritering och hälsokontroller hade jag gjort iaf, men hon har stått för eventuella ytterligare test (gentest bland annat). Har någon gjort något liknande och hur har ni resonerat då?

 

[Milosari]

En försäkringsfråga som jag gissar att det är lättast att få svar på här.

Min Rio har tyvärr kastreras. Han har hade förstorad prostata med cystor och eftersom jag provat hormonbehandling tidigare så fick han inte fler chanser. Veterinären höll med.

Agria har betalat ut pengar för vetvården. So far so good.

Rio var tänkt som avelshund. Han har en fin stamtavla och är en härlig individ. Han är också hyfsat välmeriterad (korad, cert på utställning, SPH III, LP2, HDA och ED 0, pastells ok, hela ryggen röntgad ua samt ögonlyst ua). Tanken var att göra hjärtultra nästa år och sedan åka till Danmark för att spara sperma till framtiden. Men nu grusas de planerna...

Jag har Agria Avel Guld, hur ser chanserna ut till att återfå hela livvärdet? Jag har nyligen flyttat och har inte papprena på min nya adress.