Jag håller inte med om antagandet att en skolad ryttare antas kunna uppfatta om hästen spänner tungan till exempel - lite som att det inte ska ifrågasättas. Hur vet vi att hästen inte anpassar sig kring bettet och ändå rör sig hyffsat genom kroppen? Det behöver ju inte vara allt eller inget tänker jag. Hur känner man en spänd tunga? Eller andra anpassningar hästen kanske gör? Det är ju inte nödvändigtvis att den spänner emot med tungan, utan möjligen möter bettet för att skona andra delar, som exempel. Jag är nyfiken, för det har forskats väldigt lite om detta - bland annat eftersom hästens upplevelse av bettet är så subjektivt.
Jag håller med om att man inte kan anta att alla som rider på kandar och rider iaf minst på tex MSV B nivå känner om hästen går emot, spänner tunga eller underkäke.
Men det går absolut att känna sånt. När jag utbildar hästar vill jag att de ska ge efter för tygeltag. Och den sista eftergiften är när hästen är loss i i kropp och både tunga och käke. Man kan då om an nätt, nätt tar i tygeln känna när hästen släpper tunga och underkäke så att man så att säga "får käken i handen" dvs man har direktkontakt med käkens lösgjordhet och hästen ska då utan att gapa kunna låta käken följa handen en liten bit om man testar och känner av lite försiktigt.
Men det säger ju sig självt att du inte kan rida med kraft i tygeln då. Har man mer kraft i tygeln måste hästen spänna tunga/käke etc för annars blir det väldigt smärtsamt för dem om man drar så och käken följer med. De kommer behöva gå emot, spänna tunga/käke ev gapa etc. Och vissa drar åt nosgrimman så hårt att den tar emot kraftfulla tygeltag som hästens käke inte riktigt skulle pallat. Men med tight nosgrimma så kan man heller inte få kvitto på den där sista lösgjordheten då käken följer handen. För nosgrimman är för tight för att käken ska kunna öppnas så.
Det går att lära in system där man med olika hjälper kan påverka de individuella halskotornas rörelse och hållning och de muskelgrupper som gör att hästen lyfter halsbasen och välver halsen korrekt i varje led och använder rätt muskelgrupper. Då kan man forma hästen så som den biomekaniskt måste vara för att röra sig optimalt.
Det finns så oerhört mycket mer man kan göra för att snabbt få stora resultat än vad som brukligt görs.
Gör man inte det kan man ändå få en del hjälp av en stång om man nyttjar den korrekt. Man kan få lyft halsbas, hals ur manke etc.
För vissa kan det vara en hjälp en övergångsperiod iaf om man inte riktigt får upp halsbasen och ut halsen annars.
Kommer halsbasen upp och hästen välver halsen korrekt ur manken så kan man få flow genom kroppen och motorn bak fungerar. Men ett avbrott i flowet, som det blir med underhalsen aktiv, får man inte full kraft i bakkärran.