Är du en ”ridskoleunge”?

[JohannaB]

Började du rida, eller rider, på ridskola?
Eller har du aldrig varit ridskoleryttare?

Som alltid så lär det finnas nån specialare som inte har eget alternativ men då får man väl välja nåt man tycker passar

Formuleringarna blev ”ridskola”, tänkt som att man ridit ridskolehäst i grupp för ridlärare och ”privat”, tänkt som att man ridit privathäst (antingen egen, lånad eller hos nån kompis mot avgift).
Med privat menas inte att man ridit utan hjälp alldeles, troligen är få helt självlärda, men till skillnad mot ridskola kanske man red ensam och för tränare eller tvärtom helt outbildade medhjälpare?

 

[villhöver]

Red ett par år på ridskola, men slutade när jag var 12-13 år. Haft egna ponnyer/hästar sedan jag var 10 år och när jag fortfarande red på ridskolan så hade jag ponnyn med mig och red den på lektionerna.

 

[rickie]

Började som en riktigt ridskola unge. Sedan fick jag en egen. Har haft flera medryttare/hjälpa till hästar. Lite för
Lat för egen då jag tycker det tar för mycket tid då jag bor i stan och får åka en bit för att hitta bra stall.
Sedan blev det ridskolan under pandemin och sedan är jag fast där. Men nu som ridskoletant. Helt underbart inget ansvar inte så dyrt om man jämför med egen häst. Är man sjuk bara att avboka
Bästa hästlivet för mig just nu.

 

[McFlurry]

Red först ca 7 år på ridskola i Malmö, började när jag var 10 år. Sen var jag medryttare på några olika hästar (en åt gången) under 5 år. Efter det flyttade jag och min man ut på landbygden och då började jag på en, för mig, ny ridskola. Där red jag i 11 år fram tills i somras. Och nu har jag precis blivit medryttare igen

Jag har stortrivts med att vara ridskoleryttare men just nu känns det väldigt kul att få vara med involverad med en och samma häst igen, och få bestämma själv vad jag gör med hästen

Har aldrig drömt om en egen häst faktiskt. Eller jo, som barn gjorde jag det såklart Men inte som vuxen.

 

[Sryoqwe]

Jag fick officiellt min första ponny när jag var 2.5 år. Han var inte hemma hos oss utan hos en släkting som födde upp honom och sedan utlånad. Träffade honom ganska regelbundet sedan han föddes (vilket var när jag fick honom) men det var inte honom som jag riktigt började rida på. Blev väl visserligen uppsatt på honom, tror att han var två och jag fyra första gången jag minns.

Sedan började jag på ridskola när jag var sex och red på en sådan ungefär tills det att jag var tolv. Har haft egen häst "hemma" sedan jag var ungefär åtta. Sedan egna hästar på riktigt hemma, inte uppstallade, sedan jag var 18.

 

[parellikusken]

Började rida på ridskola i högstadiet och hängde typ varje dag på ridskolan. Slutade sedan i gymnasiet. Efter gymnasiet blev jag erbjuden att vara medryttare och då var jag fast i hästlivet igen. Hade sedan en häst på delfoder/helfoder i tre år innan jag skaffade en egen häst som jag fick äran att ha i 12 år innan han gick bort.
Efter min häst slutade jag rida för att enbart träna från marken och köra.
Nu är jag medkusk på en b-ponny och älskar det!

 

[cowgirl81]

red hos kompisar i början, sen uppehåll i tonåren, skaffade egen häst när jag flyttade hemifrån så först nu de senaste 15 åren jag ridit på ridskola, blandat både western, vanlig och islandshäst.

 

[tuaphua]

Började du rida, eller rider, på ridskola?
Eller har du aldrig varit ridskoleryttare?

Som alltid så lär det finnas nån specialare som inte har eget alternativ men då får man väl välja nåt man tycker passar

Formuleringarna blev ”ridskola”, tänkt som att man ridit ridskolehäst i grupp för ridlärare och ”privat”, tänkt som att man ridit privathäst (antingen egen, lånad eller hos nån kompis mot avgift).
Med privat menas inte att man ridit utan hjälp alldeles, troligen är få helt självlärda, men till skillnad mot ridskola kanske man red ensam och för tränare eller tvärtom helt outbildade medhjälpare?

Jag red på ridskola tills jag blev 12 år. Sen medryttare några år innan jag fick egen ponny och även började jobba extra i stall där jag red travhästar. Jag fick reda mig själv med både ponny och travhästarna ett par år. Så här i efterhand ser man ju hur tokigt det är att en outbildad snorunge skulle göra det. Men det var väl lite andra tider.
Ponnyn var utdömd för lynnesfel och hade kass ridexteriör och var islandskorsning med många orena gångarter. Travhästarna var ju värda multum och satta i träning hos en som var bra på problemhästar. Så utöver att det var unghästar, hingstar etc som ofta bara var insuttna och i toppkondition och ibland noll hagar så var de också väldigt knepiga på olika sätt. Men ingen av oss tog skada som tur var. Bra skola ändå att lära sig hantera dem, sitta kvar, sjukvård etc. Jag jobbade heltid där sedan ett tag med. Glad att jag hamnade i just det travstall jag råkade hamna i iom den extrema hästkunskapen och feeling som fanns där utöver att de såg till att jag inte blev offer för någon predator, som det fanns gott om i grannstallarna på den tiden.
Sen började jag träna privat. Har haft egen häst/hästar sedan dess och också jobbat som tränare inom problemlösning, dressyr och rehab många år.

 

[the_connemara]

Har nog en ganska typiskt "uppväxt med hästar på landet"-bakgrund. Min mamma var hästgalningen som bodde i stan utan minsta förståelse från föräldrarna när hon var liten och höll till på ridskolan där, fick ta över något halvgalet fullblod osv men hade aldrig råd att köpa egen häst o tävla eller så. När jag var liten bodde vi på en avstyckad gård och grannen hade några hästar, både lite trav, red fälttävlan och barnen i min ålder red. Inte så fungerande ponnysto betäcktes med lokal fullblodshingst och efter två för små avkommor så gav de upp. Min mamma fick betäcka stoet och fick fölet, som blev en storlek större Hästen skulle ridas in när hon var 3 år då vore det ju bra att kunna gå efter en ponny I skogen. Mao fick jag typ året innan börja på ridskolan I stan. Tror faktiskt hela familjen (dvs även pappa och lillebror, och så mamma som ju inte ridit på ett gäng år) gick några terminer. Vi hade aldrig råd att köpa någon ponny utan hade foderponnys men var alltid flitiga med att vara med på klubbens träningar from ponny nummer två (eftersom den första hade sin sista sommar hos oss, var väldigt dålig I vad som då kallades kvickdrag ). Nu som pensionär och efter att mammas sto gått bort 20+ år gammal har mamma återgått till att hänga på ridskolan vi red på när jag var liten men också tyvärr skadat sig en del (vilket jag tycker är helt sjukt ang vad man lär sig och hur hästarna fungerar på en ridskola, men det är en annan tråd) så var nog länge sedan hon red nu. Den enda hästen jag och mamma köpt i våra hästliv är att vi köpte Tiger tillsammans när han fyllde 3 år medan jag pluggade med överenskommelsen att dela på hans kostnader till jag fick ett jobb och han övergick till mig. Han är 22 år nu

 

[Luff]

Red på ridskola sen 7årsåldern och lärde mig rida, jobbade sen på den ridskolan och lärde andra rida. Samtidigt hade jag egen ponny. Efter det har jag ridit på flera olika ridskolor, 7-8 st, inklusive Strömsholm, och alltid haft egen häst hemma. Men aldrig tränat privat. Är fullständigt övertygad om att alla dessa hundratals ridskolehästar lärt mig mer än om jag ridit 5 av mina egna för tränare. Men herregud vad kul det är när en får rida en välskolad privathäst utan de later den lärt sig efter 10 år på ridskola.

 

[JohannaB]

Kul att läsa era historier!
Och vad roligt det är att se hur viktig ridskolan är för att skapa framtidens hästnördar! Inte bara för utbildningen, men för att ge intresserade barn (och vuxna) möjlighet att ha kontakt med hästar på billigare och lättsammare nivå. Hoppas verkligen att vi kan fortsätta ha ridskolor i alla tätorter i Sverige så även framtidens barn (och vuxna) får den möjligheten.

 

[Habina]

Jag red på ridskola 1990-1994. Sen har jag ridit sporadiska terminer lite här och där genom åren. Totalt har det blivit sju olika ridskolor, varav två med islandshästar.

Idag har jag två egna hästar men då ingen rids för stunden rider jag också på ridskola en dag/vecka.

 

[Blyger]

Jag hade ingen hästbakgrund utan börjar på ridskolan som sexåring. Gick där tills jag var 16-17 kanske.

Hade olika medryttarhästar under större delen av tiden, först shetlandsponny som 7-9 åring kanske sen stora hästar, fanns ont om ponnys att vara medryttare på.

Började ta privatlektioner i hoppning som tonåring, sedan lite i dressyr när jag blev äldre. Tog också med medryttarhästen till ridskolan på slutet.

Ridläraren på min barndoms ridskola (och hästarna) var inte så utvecklande på slutet tyvärr.

Sen har det mest blivit privatlektioner för min del, men på ridskolan var jag aktiv i ungdomssektionen i flera år.

 

[Nepenthe]

Jag började rida på ridskola när jag var 7år.
Då stod hästarna i spiltor och de läskiga var att gå in till dem tyckte jag i början.

Bytte ridskola (vi flyttade) vid 10 års ålder.
Jag utvecklades rätt fort, var orädd (jag åkte mest häst känns de som )
Så efter några terminer skulle jag byta grupp då jag tyckte den jag gick i va tråkig.
Då hamna jag med äldre tjejer och då funka inte den dynamiken för mig.

Sattes ofta på nya hästar och hästar ingen annan ville rida. Ville typ alltid galoppera och hoppa Men mest av allt ville jag rida ut, vilket var en bristvara på ridskolan (de blev mörkt om kvällarna/ de andra ville inte rida ut)

Så vid 14 tror jag började jag rida i ett privat travstall. Där red jag bara ut. Hela tiden
Där ramla jag nog av mest i mitt liv med
Hjärnskakningar mm

”Lider” nog fortfarande av den där längtan att rida ut i skogen, galoppera fram på fält och verkar aldrig bli mätt på de

 

[clusia]

Jag är uppvuxen i en riktig hästnördsfamilj. Hela min släkt har hållt på med hästar på olika sätt. Men jag började på ridskola, kanske var 4-5år? Red sedan på ridskola till 13års ålder när jag fick en ponny på foder. När han togs bort började jag jobba i tävlingsstall och jobbade med det i många år parallellt som jag hade egen häst. Jag och min föräldrar har även fött upp i mindre skala. När jag fick barn slutade jag med hästar i några år innan jag började på ridskola igen och nu letar jag egen häst.

Jag är otroligt tacksam över mina ridskoleår. Dels för att det har lagt grunden i mina egna kunskaper men även för gemenskapen och kompisarna. Jag har medvetet inte köpt en ponny till min dotter än för jag vill att hon ska få ridskolegrunden.

 

[Glimra]

Började på ridskola som barn men sen flyttade verksamheten och då hade mina föräldrar inte längre möjlighet att låta mig gå kvar. Har efter det haft medryttarhäst i perioder. Nu rider jag inte alls längre.

 

[MattiZ]

Jag har också den typiska uppväxt på landet med häst historien

Min mamma hade inga hästföräldrar och fick göra allt själv. Hon berätta om en gammal galopphäst hon fick av ngn som de red på gamla järnvägsspåren i fullt sken I vilket fall så levde hon ut sin dröm och hade turridningsföretag med westerninridna travare, plus ngt halvblod, några fullblod samt en nordsvensk som såklart hette Lucas

Så jag växte upp bland hästar, vi hyrde några ponnysar som små. Fick en egen ponny tsm med syrran som var en riktig rackare, så den kunde jag inte rida utan att få en rejäl flygtur. Då fick jag en liten stor häst istället 9år gammal och på den vägen är de red western tom jag fyllde 16, parallelt med att jag hopptävlade och red lite dressyr, allt på samma häst

De var riktigt stelt att inte kunna ridbanans vägar när jag började jobba heltid med hästar efter gymnasiet. Och allt annat viktigt man lär sig på ridskola.

I vilket fall så har jag nu hundra år senare nöjet över att få lära barn rida på ridskola istället så jag hamnade där tillslut i alla fall! Tog en omväg bara!

 

[nightcrawler]

Hästar har alltid varit mitt största intresse. Det första ordet jag sa var häst. Lekte ofta häst. När jag var 8 så fick jag äntligen börja på ridskolan. Gick några månader När jag var 4 eller 5 men blev bortglömd i luciatåget. Blev kvar utanför ridhuset och ingen kollade så jag kom med in. Då fick jag sluta började igen några år senare.
Red lite hemma hos en kompis åxå och sommaren efter 8an fick jag min första häst.

 

[nullo-modo]

Nä, inte det minsta intresserad av häst som barn utan var hund för hela slanten.
Syrran hade häst men nä blev inte intresserad förrän i yngre tonåren.

 

[sweep]

Jag började på ridskola året jag skulle fylla 11 och slutade när jag var 15 tror jag.
Hade medryttarhästar under tiden och fick egen häst när jag var 14. Red kvar ca ett år på ridskolan efter jag fått egen häst.
Sen red jag själv och sen för tränare privat.
Började på ridskola igen 2019 för jag blivit lite rädd och osäker. Nu rider jag en gång i veckan. Det är välutbildade hästar och bra ridlärare.
Eftersom jag har pensionerade hästar hemma så blir det inte den ridning som jag vill utan det får bli på ridskolan.