Bukefalos 28 år!

Att bli lyssnad på?

Många vet å andra sidan inte ens att de är gravida så tidigt.
Jag skulle snarare påstå att dom flesta vet att dom är gravida när dom är i vecka 6-7.

Mitt MVC vill att man ringer så fort man vet att man är gravid och då brukar man få tid inom en vecka för inskrivning/hälsosamtal.
 
Tack så mycket för alla svar! Nu är det inte aktuellt än på ett tag oavsett. Men det verkar vara så att det är viktigt att påtala sin rädsla och verkligen stå på sig för att få samta och hjälp. Nu tycker jag kejsarsnitt verkar vara himla käckt. De vänner som gjort det har haft det komplikationsfritt och allt har gått bra. Men sen är det det där med gravidhormoner och hur en faktiskt omvärderar och förändrar beslut som innan tidigare varit självklara. Så vem vet hur det blir i slutändan.

Det viktifaste känns ändå som (oavsett förlossningsmetod) är att det finns en konsevent vårdpersonal och tydlig linje i ens hantering. Det är väl där det känns som att svensk sjukvård, och ffa förlossningsvård, brister kraftigt.
 
Fast vad kan en doula göra, hon har väl ingen möjlighet att göra något medicinskt? Stöd är ju bra, men det är väl det man har partnern till? Är man ensam på förlossningen förstår jag att man vill ha någon där och tar med en doula, men annars?

Min personliga uppfattning är att förberedelser och kunskap (som man kan få genom profylax) kan minska risken för rupturer och ge en bättre upplevelse av förlossningen, men en doula ska inte ge något medicinskt stöd under förlossningen, det är riktigt.

Sen visst, en förlossning i sig innebär medicinska risker, men genom förberedelser kan man få mer kunskap och känna sig tryggare.

Jag personligen hade inget behov av doula men det finns ju uppenbarligen en del som har det. Anledningarna till det kan väl vara olika men det är ju exempelvis inte alla som litar på att deras partner just i förlossningssituationen kan fungera som stöd.
 
Jag gick från att tycka förlossningen kändes otroligt skrämmande till att nu faktiskt sörja att det blev snitt och jag inte fick uppleva hur det är.

Å andra sidan var mitt snitt enkelt och okomplicerat. Hade knappt ont alls efteråt och klarade mig bra med bara alvedon i några dagar. Ska jag ha en unge till kan jag mycket väl tänka mig snitt eftersom det var en bra upplevelse första gången :)

Jag upplevde också att det är varierande hur mycket läkarna lyssnar. En av dem beviljade att jag skulle slippa gå över på grund av svår foglossning medan nästa vägrade gå med på något annat än planerat snitt på bf trots att jag vädjade om att få det tidigare.
 
Jag skulle snarare påstå att dom flesta vet att dom är gravida när dom är i vecka 6-7.

Mitt MVC vill att man ringer så fort man vet att man är gravid och då brukar man få tid inom en vecka för inskrivning/hälsosamtal.

Men varför? "Mvc vill"? Jaha, tänker jag, låt dem vilja det då. Jag bestämmer över mig. Jag fattar verkligen inte varför man ska gå till mvc för att DE vill det?
 
Men varför? "Mvc vill"? Jaha, tänker jag, låt dem vilja det då. Jag bestämmer över mig. Jag fattar verkligen inte varför man ska gå till mvc för att DE vill det?
MVC finns där för din och barnets hälsa. Att man vill få in blivande föräldrar på tidiga hälsosamtal beror på att det har visat sig medföra positiva aspekter för moderns och barnets hälsa.

Det är därför "MVC vill". För det är deras jobb.

Ingen tvingar dig. MVC är en frivillig förmån.
 
Precis. Och jag upplevde det inte som en nödvändig förmån under första halvan av graviditeten. Precis som jag inte utnyttjar den frivilliga förmånen Vårdcentralen särskilt ofta heller, trots självklara hälsofördelar på gruppnivå med dess existens. Därför är den där kritiken som tydligen fler än jag har fått av barnmorskor för att vi inte dykt upp när de ville, utan när vi själva ville, ganska problematisk och inget att försvara.
 
Precis. Och jag upplevde det inte som en nödvändig förmån under första halvan av graviditeten. Precis som jag inte utnyttjar den frivilliga förmånen Vårdcentralen särskilt ofta heller, trots självklara hälsofördelar på gruppnivå med dess existens. Därför är den där kritiken som tydligen fler än jag har fått av barnmorskor för att vi inte dykt upp när de ville, utan när vi själva ville, ganska problematisk och inget att försvara.
Jag, som ibland kommer i kontakt med mammor som inte tar hand om sig själva så bra varken under graviditeten eller annars, tycker faktiskt att det är bra att MVC är lite pådrivande gällande detta. Trots att det är en frivillig insats. Det innebär att mammor som klarar sig utmärkt ändå, får stå ut med ifrågasättande (?) från barnmorskor. Jag kan tycka att det är okej, då syftet är att identifiera de mammor som behöver stöd men som inte alltid själva ser det.
 
Precis. Och jag upplevde det inte som en nödvändig förmån under första halvan av graviditeten. Precis som jag inte utnyttjar den frivilliga förmånen Vårdcentralen särskilt ofta heller, trots självklara hälsofördelar på gruppnivå med dess existens. Därför är den där kritiken som tydligen fler än jag har fått av barnmorskor för att vi inte dykt upp när de ville, utan när vi själva ville, ganska problematisk och inget att försvara.
Saken är den att dom bryr sig ju även om ditt barn. Dom kontrollerna som finns finns av en anledning inte för att djävlas med dig. Även om du tycks tro det.
 
Saken är den att dom bryr sig ju även om ditt barn. Dom kontrollerna som finns finns av en anledning inte för att djävlas med dig. Även om du tycks tro det.
Nej, det tror jag inte. Det där är ju en tolkning som bara kan syfta till tjafs. Men jag förstår TS:s oro för att inte bli lyssnad på, både sedan min kontakt med mvc och av kommentarer som dina. Det finns väldigt starka föreställningar kring graviditeter, som kan vara svåra att värja sig mot.
 
Jag, som ibland kommer i kontakt med mammor som inte tar hand om sig själva så bra varken under graviditeten eller annars, tycker faktiskt att det är bra att MVC är lite pådrivande gällande detta. Trots att det är en frivillig insats. Det innebär att mammor som klarar sig utmärkt ändå, får stå ut med ifrågasättande (?) från barnmorskor. Jag kan tycka att det är okej, då syftet är att identifiera de mammor som behöver stöd men som inte alltid själva ser det.

Fast "stöd" som tar sin utgångspunkt i ifrågasättande - jag hade inte litat på det, kan jag säga.
 
Precis. Och jag upplevde det inte som en nödvändig förmån under första halvan av graviditeten. Precis som jag inte utnyttjar den frivilliga förmånen Vårdcentralen särskilt ofta heller, trots självklara hälsofördelar på gruppnivå med dess existens. Därför är den där kritiken som tydligen fler än jag har fått av barnmorskor för att vi inte dykt upp när de ville, utan när vi själva ville, ganska problematisk och inget att försvara.

Att de vill att man ska skriva in sig tidigt är ju inte bara för att de känner för det och gillar att ge order, utan för att det finns information om saker man ska undvika när man är gravid som de gärna vill att man får på en gång, och inte när halva graviditeten är förbi. Återigen, inte för att de har lust, utan för att deras jobb är att försöka hjälpa folk att undvika fosterskador. Information i rättan tid är en sån sak som kan hindra fosterskador.

Sen kan man ju hävda att den informationen kan man lätt läsa sig till på annat håll, på egen hand, och så är det förstås - å andra sidan är det ju också ganska lätt att få reda på att man är gravid tidigare än v 12, så uppenbart är det där med att folk tar nog reda på vad de behöver veta, ingen anledning att informera om något, inte en helt stensäker plan för informationsspridning.

Mödravården, och vården öht, är ju en hjälp. Man kan ju tacka nej till hjälp och må dåligt, ha ont eller bli sjuk istället, men att vården erbjuder och rekommenderar vård känns inte så konstigt? de erbjuder vård där de tror att vård vore bra, ofta uppbackat av forskning. Det känns inte särskilt problematiskt?
 
@Mabuse, fast det är och var ganska välbelagt att lite väl mycket av mvc:s råd inte är särskilt väl belagda och att det förmedlas föreställningar som inte har vetenskapligt stöd, från det hållet. Tex vårdcentraler tycks vara betydligt mindre problematiska på det viset.

Jag upplevde tex en normering i kvinnlig könsroll, som jag hade klarat mig betydligt bättre utan. På nivå med vad frisörer utsätter mig för, faktiskt, men det yrket låtsas ju inte att det vilar på vetenskaplig grund.
 
@Mabuse, fast det är och var ganska välbelagt att lite väl mycket av mvc:s råd inte är särskilt väl belagda och att det förmedlas föreställningar som inte har vetenskapligt stöd, från det hållet. Tex vårdcentraler tycks vara betydligt mindre problematiska på det viset.

Jag upplevde tex en normering i kvinnlig könsroll, som jag hade klarat mig betydligt bättre utan. På nivå med vad frisörer utsätter mig för, faktiskt, men det yrket låtsas ju inte att det vilar på vetenskaplig grund.
Vad har du för grund för det påståendet?

Jag fattar faktiskt inte vad du har för problem? Pga någon personlig vendetta så tycker du att man inte skall gå till MVC? Att de har som syfte att trycka ner kvinnor? Att dom ger ovetenskapliga råd?

MVC finns till för mödrarna och barnen. Vi har extremt låg mödradödlighet och barnadödlighet här i Sverige just bla pga MVC.

Du verkar tycka att det var något bra att du undvek MVC tills du var i vecka 20. För att "dom bestämmer så mycket". Skulle du tycka att det var bra att bara gå till tandläkaren var tredje år i stället för varje bara "för att dom bestämmer så mycket"? Har svårt att tro det. Snarare hade du sagt att det är klart att du skall gå varje år. Det är viktigt för din tandhälsa men välj en tandläkare som är duktig på tandläkarskräck. Någon du känner dig trygg med och som lyssnar på dig.

Samma är det med MVC. Klart att du skall gå dit. Dom finns där för din skull för att hjälpa dig. Råkar du på någon BM som inte lyssnar på dig så byt med en gång.

Inte jag gick minsann inte förrän vecka 20 och det gick så bra så.

En vanlig dödsorsak för kvinnor ute i världen är för att dom inte ens har tillgång till grundläggande mödravård. Och så tycker du att "Dom vill att du skall komma" är fel?

Dom här tidiga samtalen är till för att fånga upp tidiga problem bla just rädsla.

Aldrig att dom här tidiga samtalen hade fortsatt om de inte hade visat sig vara effektiva. Inte när sjukvården får vända och vrida på varenda krona.

Sen räcker det att bara läsa i alla "Årstidsföräldratrådar" här på Buke för att se att de flesta MVC gör ett fantastiskt jobb. Kvinnor med rädslor som får hjälp. Kvinnor med ätstörningar som får hjälp. Kvinnor med både stora och små problem får hjälp. Servicen man får från MVC är många gånger individanpassad i den mån kvinnan behöver/önskar det. Och de gånger det inte fungerar så får man rådet "BYT BM", "Ställ krav". Inte gå inte dit för "Dom bestämmer så mycket".

Det är genom att gå dit och ställa krav som man genomför förändringar. Inte genom att inte gå dit och på det sättet riskera både sitt och sitt barns välbefinnande eller i värsta fall tom liv.

Vid min femte graviditet gick jag inte på något inskrivningsamtal. Tyckte inte det behövdes. Pratade bara lite med BM i telefon. Hon frågade om det var något jag undrade över och över mina tidigare graviditeter. De papper man fyller i varje gång om sin hälsa och liknande fick jag hemskickade för att ta med när det var dags för blodprov.

Med fem graviditeter bakom mig har jag haft en hel del att göra med MVC. Har bytt BM två gånger för att personkemin inte stämde och varje gång har jag MVC sagt att "Klart att du skall byta. Det är viktigt att du känner dig nöjd".

Den BM som jag varit missnöjd med under min förlossning blev omplacerad för att det jag och andra kvinnor klagade.

Och det är som sagt så man får till förändringar, genom att gå dit och ställa krav, inte genom att undvika att gå dit. För det är ju trots allt så att alla träffar har ett syfte. Det är ju inte direkt så att BM sitter där under sina morgonmöten och bestämmer vilka möten de skall tvinga gravida kvinnor att gå på bara för att visa vem som bestämmer och för att cementera föråldrade könsroller.

Mötena finns där för att rädda liv. Med den tryggheten vi har här i Sverige är det lätt att glömma att vara gravid och föda barn faktiskt är en av de farligaste sakerna en kvinna kan göra.

Sen kan jag inte på något sätt se hur det skulle vara negativt att säga till en gravid kvinna att "Så fort man är gravid så är det bara att höra av sig så bokar vi en tid för ett första möte. Vårt mål är att alla skall få en tid inom en vecka". Är inte det kvinnosatsning? Är inte det att prioritera kvinnan och hennes väl?
 
Hur känner ni kvinnor som har fått barn egentligen? Har vårdpersonalen lyssnat på er i samband med graviditet och förlossning?

Graviditet 1 extremt kortfattat: Sonen beräknades ha en allvarlig skada/sjukdom och skulle därför inte överleva en vaginal förlossning, så 9 november bestämdes att kejsarsnitt ska ske 10 november kl 13.00. Information missade om hur en kejsarsnitt går till, all fokus var på sjukvårdspersonalen som stod beredda med barn-läkarteam och kuvös. Under hela kejsarsnittet grät jag samt kräktes. 6 dagar gammal friskförklarades sonen, och läkarna bad om ursäkt för allt pådrag. Allt detta ville jag inte uppleva igen, så det kom en spärr. Inga fler barn.

Gravidtet 2 (9 år senare hade spärren släppt) var panik och ångest ett faktum när de i vecka 35 säger att det blir kejsarsnitt om 4 veckor pga extremt tungt barn över tiden. Men denna underbara överläkare uppfattade min ångest och vi blev kallade till möte med narkosläkaren. Där och då tyckte jag att mötet var onödigt då jag redan kunde allt som skulle ske. Om jag inte fick information första gången, varför skulle jag då ha den andra gången? Jag förstod inte alls syftet förrän narkossköterskan fint frågade om jag hade några önskemål och tankar. Jag bröt ihop, och återigen protesterade jag emot kejsarsnittet. Men det var lönlöst, kejsarsnittet skulle ske för våran säkerhet. Mitt önskemål inför kejsarsnittet var att de skulle berätta varje moment under den tid vi var i operationssalen, och det gjorde dom :love: Trots min panik och ångest så lyckades jag hålla kontrollen genom att de bekräftade alla de moment som jag visste skulle komma. Jag hade full koll på situationen och sköterskan som satt vid mitt huvud hade full kontroll på mitt mående. Dagen därpå hade vi liten uppföljning om kejsarsnittet, men då befann vi istället på neontalavdelningen då sonen svalt för mycket fostervatten samt hål i lungsäcken så om de fick så bra uppföljning vet jag inte.

Till min skräck, fasa, ångest osv så är det bara kejsarsnitt hädanefter som gäller :nailbiting:
 
Jag kan inte alls förstå poängen med att vänta halva graviditeten med att skriva in sig. Om man väljer bort hälsosamtalet så är det ju dessutom just bara inskrivningsbesöket innan v 20. Visar det sig att man behöver fler besök än så var det väl tur att man skrev in sig :) Sen är det ju ultraljud och jag kan gissa att det skulle bli rätt svårt att få en tid till RUL om man väntade till v 20 för inskrivning. För att inte tala om hur drt skulle bli för mvc om alla väntade tills dess.

Jag hade knasiga sköldkörtelvärden som upptäcktes under min graviditet. Ett exempel på vad som är bra att få reda på så tidigt som möjligt.

Jag hade också två tidiga missfall innan graviditeten med min son. Efter tre missfall har man rätt till en utredning. Då är det ju bra att ha varit inskriven på mvc när missfallen inträffade :)
 
Tack så mycket för alla svar! Nu är det inte aktuellt än på ett tag oavsett. Men det verkar vara så att det är viktigt att påtala sin rädsla och verkligen stå på sig för att få samta och hjälp. Nu tycker jag kejsarsnitt verkar vara himla käckt. De vänner som gjort det har haft det komplikationsfritt och allt har gått bra. Men sen är det det där med gravidhormoner och hur en faktiskt omvärderar och förändrar beslut som innan tidigare varit självklara. Så vem vet hur det blir i slutändan.

Det viktifaste känns ändå som (oavsett förlossningsmetod) är att det finns en konsevent vårdpersonal och tydlig linje i ens hantering. Det är väl där det känns som att svensk sjukvård, och ffa förlossningsvård, brister kraftigt.

Här har vi en till som 'aldrig skulle ha barn' men även jag träffade rätt man som inte ville vara barnlös. Tja, vad gör man...
Först väntade jag på 'rätt tillfälle' att skaffa barn men det kommer ju aldrig. Man har alltid 'ursäkter' så till slut var det bara att göra.

Hur som helst, gravid blev man och när jag kom in i 'vårdsvängen' med barnmorskor och allt så var min första tanke;
Vilken Skillnad mot om man har värk eller är sjuk och går till en vårdcentral.
På Barnmorskemottagningen var allt gulligt och pluttigt och man blir omhändertagen och alla Lyssnar på en (men jag tänker mig att det är viktigt att man själv är Tydlig med hur man känner).
Samma sak på förlossningen, helt otroligt vilket jobb de gör!! Man känner sig som viktigast i hela världen... Sen hade jag en pissförlossning men trots det så känner jag att barnmorskornas jobb övervägde den i övrigt traumatiska förlossningen.
Men göra det igen?
Nä då behövs det nog väldigt många bra psykologer... O_o

Ångrar jag mig?
Inte en dag. Min son är det bästa som finns.
Men jag tycker fortfarande att andras (ouppfostrade)ungar kan fara och flyga.

Edit;
Jag började fnissa helt hysteriskt åt 'värkarna är som lite kraftigare mensvärk' som någon skrev. Hahahaha. Lyllos!
De värkarna hade jag också velat ha...
 
@Mabuse, fast det är och var ganska välbelagt att lite väl mycket av mvc:s råd inte är särskilt väl belagda och att det förmedlas föreställningar som inte har vetenskapligt stöd, från det hållet. Tex vårdcentraler tycks vara betydligt mindre problematiska på det viset.

Jag upplevde tex en normering i kvinnlig könsroll, som jag hade klarat mig betydligt bättre utan. På nivå med vad frisörer utsätter mig för, faktiskt, men det yrket låtsas ju inte att det vilar på vetenskaplig grund.
Men det viktigaste är väl hälsan för mamma och barn?
Det är inte bra med normering av könsroller men det viktigaste är väl att det mestadels föds friska barn i Sverige? Det är väl därför jag skulle gå dit- för att se att barnet mår bra. Om man däremot inte gillar hur man blir bemött eller den Man möter så säger man väl ifrån?
 
Hörde på P1 idag om mödradödlighet i Mozambique. Där dog bara1av 600 vid kejsarsnitt. Tydligen väldigt bra siffror :nailbiting:

Man hade på försök utbildat barnmorskor i kirurgi så dom kunde utföra tex kejsarsnitt, operera utomkvedshavandeskap mm. Tydligen hade det gett väldigt bra resultat.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Guldfasanerna
  • Senast tagna bilden XV
  • Försäkring

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp