Att bli lyssnad på?

[skiesabove]

Du har många här på buke som har och har haft liknande känslor. Jag är en av dem.

Jag blev i det närmaste hysterisk när jag tänkte på förlossningen under tiden jag var gravid. (Och för mig var kejsarsnitt inte något bättre alternativ, det ville jag absolut inte göra).

Jag bad om och fick väldigt mycket hjälp och stöd, både av min vanliga barnmorska, barnmorskan på specialistmödravården och doulan vi var på profylaxkurs hos.

När det väl var dags för förlossningen var det tydligen väldigt underbart att lämna över till proffsen. De gjorde sitt bästa för att hålla mig informerad och med i matchen, medan jag bara upprepade "Gör vad ni vill, jag bryr mig inte." och fokuserade helt på andningen, lustgasen och mig själv. Jag blir tydligen väldigt foglig och lätt att hantera med när jag föder barn...

Angående förlossningsskador så förklarade min doula att vi faktiskt är gjorda för att kunna spricka lite, av säkerhetsskäl. (Och ja - stora sprickor och bristningar förekommer också, men det är inte särskilt vanligt. De flesta får ingen eller en liten bristning och sys med 1-4 stygn och det läker utan att krångla. Ingen av vårdpersonalen vill att den som föder barn ska ha mer ont än vad som är absolut nödvändigt och de arbetar förebyggande.)

Med facit i hand skulle jag många gånger hellre föda barn än vara gravid. Min graviditet var 37 plågsamma veckor, förlossningen var bara rimligt plågsam under några timmar (och riktigt jobbig under en kvart).

Angående att hantera smärta så är en förlossning inte som annan smärta, eftersom smärtan då är där för att hjälpa dig, ge dig information och du kan jobba med den. Skavsår, brutna ben, stukad tumme, tandvärk är helt annan smärta och avsevärt värre. Värkar känns som mensvärk, men bara någon minut i taget. Mellan värkarna gör det inte ont.

Hur som helst:
Det finns hjälp att få.
Både före, under och efter.

(Du hittar mina gamla inlägg här på buke om du söker. Jag blev gravid för ganska precis ett år sedan. Kolla första tråden för vinterföräldrar 2014/2015. Och det finns en hel del på hemsidan som du hittar i min profil.)

Läs Blueberrys blogg :-)!

Håller dock INTE med om smärtupplevelsen. Jag var inte rädd innan, men chockad under. För mig var smärtan inte ett dugg konstruktiv, värkarna på slutet hundra ggr värre än mensvärk och krystvärkarna 100ggr värre än ett brutet ben. Jag borde bett om smärtlindrande från start, och förberett mig mer mentalt.

Det är olika för alla, men jag tror alla är eniga om att det trots allt är värt det :-).

Jag har enbart positiva upplevelser av vårdpersonalen men hade en okomplicerad graviditet och förlossning.

 

[WBanna]

Jag började fnissa helt hysteriskt åt 'värkarna är som lite kraftigare mensvärk' som någon skrev. Hahahaha. Lyllos!
De värkarna hade jag också velat ha...

Ha ha, eller så vill du inte ha den mensvärken...

 

[Blueberry]

Jag tycker fortfarande att själva värkarna kändes som kraftig mensvärk, men det var ju annat än just värkarna som gjorde ont också... Men det innebär inte att det inte gjorde ont, för det gjorde det sannerligen. Och jag var ju så hög på lustgas att jag trodde att jag låg på en äng. (Hade ingen annan smärtlindring pga överraskande snabbt förlopp.)

Jag trodde att jag skulle dö under krystvärkarna däremot, fick panik och trodde att jag skulle klyvas på mitten - men jag hade bara fyra stycken

Jag tror att jag uppfattade värkarna som hanterbara eftersom jag hela tiden väntade på att det skulle bli värre. Jag var förberedd på att det skulle göra mer ont och ta längre tid, och det var ärligt talat ganska läskigt att det gick såpass snabbt. Och jag insåg redan under graviditeten att smärtan skulle vara det enda jag liksom kunde räkna med och lita på under förlossningen, och det enda jag skulle kunna veta om på förhand. Med den (inte särskilt optimistiska) inställningen är det kanske enklare att jobba med det onda?

 

[Petruska]

Jobi

Men det viktigaste är väl hälsan för mamma och barn?
Det är inte bra med normering av könsroller men det viktigaste är väl att det mestadels föds friska barn i Sverige? Det är väl därför jag skulle gå dit- för att se att barnet mår bra. Om man däremot inte gillar hur man blir bemött eller den Man möter så säger man väl ifrån?

s

Jovisst. Och när man säger ifrån blir ju allt alltid som man vill ha det. Tex tänker barnmorskor om helt när gäller könsroller etc på stående fot. Så funkar ju verkligen världen.

 

[Petruska]

Vad har du för grund för det påståendet?

Det finns ganska mycket skrivet om det. Är du intresserad hittar du det lätt om du googlar.

 

[skiesabove]

Jag tycker fortfarande att själva värkarna kändes som kraftig mensvärk, men det var ju annat än just värkarna som gjorde ont också... Men det innebär inte att det inte gjorde ont, för det gjorde det sannerligen. Och jag var ju så hög på lustgas att jag trodde att jag låg på en äng. (Hade ingen annan smärtlindring pga överraskande snabbt förlopp.)

Jag trodde att jag skulle dö under krystvärkarna däremot, fick panik och trodde att jag skulle klyvas på mitten - men jag hade bara fyra stycken

Jag tror att jag uppfattade värkarna som hanterbara eftersom jag hela tiden väntade på att det skulle bli värre. Jag var förberedd på att det skulle göra mer ont och ta längre tid, och det var ärligt talat ganska läskigt att det gick såpass snabbt. Och jag insåg redan under graviditeten att smärtan skulle vara det enda jag liksom kunde räkna med och lita på under förlossningen, och det enda jag skulle kunna veta om på förhand. Med den (inte särskilt optimistiska) inställningen är det kanske enklare att jobba med det onda?

Jo jag tror det, plus att du fick (ordnade) massa mental träning innan. Jag var käckt optimistisk eftersom det varit relativt lätt innan... För mig gjorde även värkarna skitont, mensvärks-graden av smärta passerades redan i bilen på väg in och sen eskalerade det . Sista två timmarna innan krystvärkarna var hemska.

Jag borde ha anat att dom där smärtsamma sammamdragningarna jag hade med start 2 månader innan var ett elakt förtecken ...

 

[Tora]

Det finns ganska mycket skrivet om det. Är du intresserad hittar du det lätt om du googlar.

Skall jag hitta underlag för dina påståenden?

Nä det jobbet får du allt göra själv.

 

[stjarnhimmel]

Jobi

s

Jovisst. Och när man säger ifrån blir ju allt alltid som man vill ha det. Tex tänker barnmorskor om helt när gäller könsroller etc på stående fot. Så funkar ju verkligen världen.

Så du tycker det är värt att man riskerar barn och mammors hälsa pga risken att träffa någon med enligt en själv felaktiga könsroller?

 

[Tora]

Skall jag hitta underlag för dina påståenden?

Nä det jobbet får du allt göra själv.

Eftersom jag är som jag är så kunde jag inte låta bli att googla lite ändå.
Det jag hittar dock är den ena rapporten efter den andra som fastställer att tillgång till mödravård, preventivmedel, utbildning och jämställdhet går hand i hand.

Sen är inte mödravården här i Sverige på något sätt perfekt. Men för att förbättra den så måste man gå dit och säga hur man vill/inte vill ha det. Det är så man gör skillnad. Inte genom att utebli och på så sätt riskera sin och/eller barns liv och hälsa.

Det är mycket farligt för kvinnor att vara gravida/föda barn problemet är bara att vi som har turen att bo i ett välfärdsland har väldigt lätt att glömma av det.

Sen tycker jag generellt att sjukvården i Sverige är mycket att man som patient förväntas stå där med mössan i handen och vara glad och tacksam att en läkare har tid för ens triviala problem. Men här är faktiskt min upplevelse att just mitt MVC ligger ljusår framför den vanliga sjukvården om hur man har individbaserad vård som utgår från patientens önskningar och behov. Bla utgår man mycket från TLC (Tender Loving Care). (Kan givetvis inte uttala mig om andras MVC, generellt brukar dock graviditet och barnafödandet få höga betyg här, det åker tom folk från Stockholm för att föda barn i Varberg)

Sen kan allt givetvis bli bättre. Men att utebli från MVC är inte rätt sätt att göra det på.

Jag gick som sagt själv inte på det första informationsamtalet när jag väntade mitt fjärde barn. Kändes som om jag kunde det där nu av någon anledning . Bättre att någon förstagångsmamma fick min tid istället som behövde den bättre än vad jag gjorde.

 

[Petruska]

Så du tycker det är värt att man riskerar barn och mammors hälsa pga risken att träffa någon med enligt en själv felaktiga könsroller?

Men jösses vilken tolkning! Varför är det så nödvändigt att försöka gå så här hårt åt mig för att jag inte tycker att v 12 är sent för första mvc-besöket och för att jag själv - frisk och socialt stabil - väntade ännu något längre innan jag blandade in vården i min graviditet? Det är ju inte direkt som att jag födde barn i ett dike.

 

[Mabuse]

@Mabuse, fast det är och var ganska välbelagt att lite väl mycket av mvc:s råd inte är särskilt väl belagda och att det förmedlas föreställningar som inte har vetenskapligt stöd, från det hållet. Tex vårdcentraler tycks vara betydligt mindre problematiska på det viset.

Jag upplevde tex en normering i kvinnlig könsroll, som jag hade klarat mig betydligt bättre utan. På nivå med vad frisörer utsätter mig för, faktiskt, men det yrket låtsas ju inte att det vilar på vetenskaplig grund.

Det finns ju säkert utrymme för förbättring, men jag tycker inte det är dumt att vården gärna ser att man skriver in sig tidigt, och jag tycker inte att det är onödigt att göra det.

Sen att du själv inte ville det - det är ju en annan sak, vård är ju frivillig och det står var och en fritt att tacka nej. Man behöver ju egentligen inte gå till MVC öht, det skulle nog gå bra att helt enkelt dyka upp på förlossningen när det var dags, tror ju inte att de skulle köra en på porten för att man inte gått till MVC. Eller så kan man hoppa över det med, och föda själv hemma, går också bra.

Att sen vården inte rekommenderar att man gör så är ju för att det ökar riskerna. Slinker det med lite könsroller och förlegad kunskap är ju det olyckligt, men knappast meningen, och det gör knappast hela mödravården onödig ur medicinsk synpunkt.

Att MVC gör någon slags nytta, tillräckligt för att det ska vara värt att gå dit (på ett generellt plan, alltså, givetvis kan det finnas enstaka fall där MVC inte gjort nytta och det hade gått lika bra eller bättre utan) tycker jag är ganska okontroversiellt. De flesta vet tidigare än v 12 att de är gravida, de flesta har mer nytta än skada av att följa deras rekommendationer.

 

[ameo]

@Fiorano
Här är en till som inte skulle ha några barn - innan den lämpliga pappan dök upp. Och som dessutom var extremt förlossningsrädd. (som du säkert vet så blev det sen fyra innan äggledarna kapades....)

Jag gjorde från början klart för MVC att jag skulle behöva ha ett löfte om snitt i ryggen för att det skulle vara möjligt för mig att bearbeta mina rädslor och kanske själv göra ett annat val. För mig var det nödvändigt med det löftet för att klara av att ens tänka tanken på något annat. Min BM på MVC förstod det helt och fullt, men tyvärr strulade det till sig med semestrar, köer och sånt, så det var bara drygt 2 månader kvar av dräktigheten - eh, graviditeten heter det kanske - när jag fick mitt besked. Och då var jag redan i typ upplösningstillstånd, så min BM ringde upp dem inne på KK och undrade vad de höll på med... Dagen efter fick jag mitt löfte.

Jag tror att MVC idag är alltmer medvetna om problematiken med förlossningsrädda kvinnor och de jobbar mer och mer på att ta hand om oss på bästa möjliga sätt, oavsett om det sen slutar med vaginal förlossning eller kejsarsnitt (som också är en förlossning, vilket somliga verkar glömma bort...). Men, som nämnts, berätta direkt vid inskrivningen att du är orolig inför förlossningen, så att du får träffa en barnmorska som är specialiserad på förlossningsrädsla och bena ut vari din rädsla består. Samtalen - åtminstone där jag gick - är till för att kunna ge dig en så bra förlossningsupplevelse som möjligt oavsett vilket håll barnet kommer ut ur magen. För vissa är snitt en trygghet, för andra är det ännu värre än vaginalförlossning. Det finns inga patentsvar på vad som är bäst utan det är helt individuellt.
Sen är det ju också så att barnmorskor är individer. Vissa är mer inkännande och lyssnar bättre än andra.

Lycka till!
(och grattis till den "rätta" pappan!)

 

[Pontevecchio]

Precis. Och jag upplevde det inte som en nödvändig förmån under första halvan av graviditeten. Precis som jag inte utnyttjar den frivilliga förmånen Vårdcentralen särskilt ofta heller, trots självklara hälsofördelar på gruppnivå med dess existens. Därför är den där kritiken som tydligen fler än jag har fått av barnmorskor för att vi inte dykt upp när de ville, utan när vi själva ville, ganska problematisk och inget att försvara.

jag kan förtydliga att jag inte fick kritik av MVC för att jag kom sent.
Däremot upplyste de mig om att det kunde vara svårt att finna tid för mig inom 1-2v för KUBtest. Vilket jag visste och ändå ville avstå.

 

[Tora]

jag kan förtydliga att jag inte fick kritik av MVC för att jag kom sent.
Däremot upplyste de mig om att det kunde vara svårt att finna tid för mig inom 1-2v för KUBtest. Vilket jag visste och ändå ville avstå.

Jag har bara fått kritik av MVC en gång. Det var när jag väntade i över 24 timmar innan jag ringde och sa att jag inte kände några fosterrölseser på över ett dygn.

Då sa BM att nästa gång du är orolig för något så ringer du med en gång. Gå inte hemma och oroa dig. Vi finns till här för dig.

Min MVC är bara så fantastisk

 

[Kattennizze]

Jag jobbar nära MVC där jag bland annat föreläser en hel del. Det är så viktigt! Sen vet jag inte riktigt om det är nödvändigt att träffas tidigt i graviditeten, det kan jag faktiskt inte uttala mig om. Däremot kan det ju finnas en poäng att försöka fånga upp de kvinnor som kanske funderar kring abort och där abort helt klart är det bästa alternativet och då måste man ju träffa dem tidigt i graviditeten. Å andra sidan är det ju vuxna människor vi talar om här. Rent medicinskt vad man kan upptäcka innan v 20 t ex kan jag inte uttala mig om.

 

[Kattennizze]

När jag tänker efter undrar jag om inte Petruska är inne på nåt intressant här, är verkligen det nödvändigt att träffa vuxna människor som är gravida i v 10 för att tala om att man inte får dricka alkohol? Hm. Det vet ju alla ändå. Det kanske är manssamhällets sätt att få kontroll och makt över kvinnor bara?

 

[lil-sis]

När jag tänker efter undrar jag om inte Petruska är inne på nåt intressant här, är verkligen det nödvändigt att träffa vuxna människor som är gravida i v 10 för att tala om att man inte får dricka alkohol? Hm. Det vet ju alla ändå. Det kanske är manssamhällets sätt att få kontroll och makt över kvinnor bara?

Jag är inte så himla säker på att alla faktiskt vet det.

 

[lil-sis]

Jag jobbar nära MVC där jag bland annat föreläser en hel del. Det är så viktigt! Sen vet jag inte riktigt om det är nödvändigt att träffas tidigt i graviditeten, det kan jag faktiskt inte uttala mig om. Däremot kan det ju finnas en poäng att försöka fånga upp de kvinnor som kanske funderar kring abort och där abort helt klart är det bästa alternativet och då måste man ju träffa dem tidigt i graviditeten. Å andra sidan är det ju vuxna människor vi talar om här. Rent medicinskt vad man kan upptäcka innan v 20 t ex kan jag inte uttala mig om.

Div sjukdomar hos modern, t ex hypotyreos som kan orsaka tidiga missfall, järnbrist etc.

Jag lämnade mina första blodprover vid besöket i V6/7 men jag har ju å andra sidan känd hypo. De kollade även hiv och lite sådant.

 

[Pontevecchio]

Och, återigen, KuB som endast går att göra v13-14. Vilket många vill och kanske inte alla tänkt på innan. Plus kostråd som långt ifrån alla kan.

 

[Imogen]

När jag tänker efter undrar jag om inte Petruska är inne på nåt intressant här, är verkligen det nödvändigt att träffa vuxna människor som är gravida i v 10 för att tala om att man inte får dricka alkohol? Hm. Det vet ju alla ändå. Det kanske är manssamhällets sätt att få kontroll och makt över kvinnor bara?

Jo det är nödvändigt, tyvärr.