Bukefalos 28 år!

Att lämna barn ensamma hemma!

Sv: Att lämna barn ensamma hemma!

Jag tycker det är helt oacceptabelt då barn inte har någon tidsuppfattning förrän i 13 årsåldern och inte kan avgöra om mamma eller pappa varit borta fem minuter eller fem timmar, sen kan det ju hända både svåra olyckor med knivar och el samt eldsvådor med barn som är av naturen nyfikna och älskar att upptäcka världen och hur saker å ting fungerar!

Är det så man gör nu? Lämnar barn ensamma!:eek:

Jag var 10 år när mina föräldrar började lämna mig och min ett år äldre bror ensamma hemma när de åkte bort över en helg eller så. Vi visste eakt hur länge mamma och pappa varit borta och när de skulle komma hem igen. Gick jättebra.

Fritids gick jag bara på när jag gick i ettan. När jag fyllt 8 år var jag ensam med min bror tills mamma och pappa kom hem. Det gick också jättebra.

Jag tycker att det låter konstigt att man inte kan lämna barn ensamma hemma förrän de är 13 år.

Att man inte lämnar mindre barn ensamma förstår jag, jag har själv aldrig lämnat min nu 3-åriga dotter ensam inomhus eller utomhus, men jag har heller inga djur att rasta eller sköta om, så det har inte behövts.
 
Sv: Att lämna barn ensamma hemma!

Jag förstår inte varför man inte anmäler till socialen om föräldrarna åker in och äter på restaurang och lämnar barnet ensam hemma för att det är för litet att klättra ur spjälsängen- det tyder på att barnet är under 2 år!!!

Vad som händer är att socialen kommer ut och förklarar det olämpliga för föräldrarna så kan de få chansen att ändra sig...

12 åringar tycker jag är helt kapabla att vara ensamma. Dock inte överen helg om inte pålitligt folk finns inärheten...Tänkefter själv hur det var från 6 år var åtminstone ganska självständig...Ok man behövde veta var man kunde gå om ngt oförutsett hände men annars fungerade det fint :)
 
Sv: Att lämna barn ensamma hemma!

Knapplån.

När jag var 7 år fyllda och började skolan, så både fick jag till skolan ensam (Eller ja, med bästisen/grannen oftast) och gick hem ensam. Och var hemma ensam i ett antal timmar, tills något äldre syskon kom hem eller mamma efter jobbet. Mina syskon är 4 och 9 år äldre, så dom gick mycket längre dagar i skolan.
Jag hade egen nyckel, och fixade själv mellis osv när jag kom hem.
Jag klarade det utmärkt!

Min son fyller 6 år om några veckor, och han är ensam uppemot en halvtimme ungefär. För det mesta väljer han att stanna hemma om jag ska gå till affären exempelvis. Rastar även hundarna på korta promenader, mellan 15-40 min.
Han är ansvarsfull, vet om hur han ska agera om något allvarligt händer (Ringa 112 vid brand, om någon skulle försöka ta sig in i huset etc) och han trivs bra med att börja få lite mer eget ansvar så att säga.
Han har för övrigt fixat egen frukost/mellis sen han var ca 3 år gammal - så svårt är det inte direkt.
Än så länge följer jag med till skolans parkering på morgonen, men vi har pratat om det och snart vill han börja gå längre själv.
Vi bor ca 400 m från skolan, och man passerar en väg (30 km/h) ungefär i mitten. Så snart kommer han att få från vägen själv, jag vill gärna hålla koll på övergången ett litet tag till.

Sen han föddes har han lämnats ensam när han sovit, hundar behöver gå ut även efter kl 19 på kvällen..

Vår dotter är 8 mån nu, och har sen någon veckas ålder sådär lämnats ensam sovandes när vi är i trädgården, duschar, rastar hundarna på tomten etc.
Planerar att följa ungefär samma "schema" med henne som med sonen, sålänge som hon utvecklas ungefär likadant.

Jag kommer dock att välja fritids efter skolan till mina barn, när det behövs. Det känns bättre för mig, som jag tänker just nu åtminstone.
 
Sv: Att lämna barn ensamma hemma!

Jag tycker det är helt oacceptabelt då barn inte har någon tidsuppfattning förrän i 13 årsåldern och inte kan avgöra om mamma eller pappa varit borta fem minuter eller fem timmar, sen kan det ju hända både svåra olyckor med knivar och el samt eldsvådor med barn som är av naturen nyfikna och älskar att upptäcka världen och hur saker å ting fungerar!

Är det så man gör nu? Lämnar barn ensamma!:eek:

Ingen tidsuppfattning förrän i 13-årsåldern?? Var har du fått det ifrån? Kan ju säga att båda mina barn har rätt bra tidsuppfattning än fast de bara är 8 och 11 år. Har inga problem att lämna dem ensamma någon timme eller så. Den större, som går i femte klass får ju dessutom inte vara på fritids längre så han är ju ensam efter skolan.

När dom kan använda en telefon och ringa om dom vill nått tycker jag det är ok att lämna någon timme då och då.

Sen verkar det som du uppfattar detta som ett nytt fenomen. Men jag tycker snarare det var vanligare förr. Jag och mina syskon var hemma ensamma när vi var små och jag vet att min mormor och morfar låste in sina barn på vinden när de behövde åka iväg på ärendet. Min gammelmormor fick börja ta hand om hus och hem och småsyskon vid 8 års ålder. Så det är nog bättre nu för tiden.
 
Sv: Att lämna barn ensamma hemma!

Några enstaka gånger har jag tagit hissen ned till tvättstugan när sonen har sovit. Det var en period när han sov en timme mitt på dagen. Jag hade babyvakt med och så lämnade jag ytterdörren olåst. Sen har det inte blivit mycket mer av det.

Min granne under berättade att hennes dotter alltid sov fyra timmar så hon cyklade och handlade. Var hon lika långsam då (60-talet) som idag måste det ha tagit minst två timmar. Rätt bekvämt att kunna göra bort sådant om barnet sover fyra timmar. Men rätt knäppt...
 
Sv: Att lämna barn ensamma hemma!

Jag har inte haft någon direkt ålder på att få vara hemma själv. Det viktiga tycker jag är att man skall veta vad man ska göra om något händer (vilket inte alltid är helt självklart). Att man kan hantera en telefon, ringa om något inträffar. Samt tillräckligt mogen för klara av att hålla lek och aktivitet på en "säker" nivå.

Att gå ut i trädgården, smita ut och fodra några djur, rasta hunden med babyvakt ser jag inte direkt som att lämna något barn själv. Har man bevakning och kan vara inne på några minuter igen så är inte barnen direkt själva.
 
Sv: Att lämna barn ensamma hemma!

Eh... alla de exempel du gav har varit totalt otänkbara för mig. Nu är mina barn större, 11 och 18), men jag skulle inte gjort så när de var små. Enda gången jag lämnade min äldsta son ensam som liten var när han somnat på kvällen. (och då sov han som bäst). Då tog jag ut hunden på en kvällskiss, ca 10 minuter. Annars hade jag barnen med mig. I stallet på morgonen var det bara att ta med vagnen. Ställde den i sadelkammaren när jag tog ut hästarna och sen stod vagnen i stallgången när jag mockade osv. När den yngsta var några år kunde jag gå ut i trädgården ibland, men då frågade jag honom först om det var ok. Då var jag ju bara utanför huset och han kunde ropa eller komma till mig enkelt. När barnen var 10 år ville de inte vara på fritids längre utan åka hem med skolbussen och vara själva tills någon av oss kom hem från jobbet. Det tyckte vi var ok och de hade telefonnummer så de kunde ringa när de behövde. Men små barn lämnar man inte själva och drar iväg någon annan stans.
 
Sv: Att lämna barn ensamma hemma!

kl

Det här med tidsuppfattning tror jag inte ett dugg på eftersom barn börjar redan i 1an lära sig klockan och i 2an ska de kunna den. Det är med andra ord bara att kolla klockan.

Det här med att 3-4åringar blir helt ifrån sig av rädsla när mamma och/eller pappa inte är där när de vaknar förstår jag heller inte alls. Man pratar givetvis med barnet, anser jag, så det är införstådd med vad som kan hända.
"Nu när du sover så måste jag ner i tvättstugan och byta en maskin tvätt. Det tar runt 5-10 minuter och om du vaknar när jag är borta, så vet du ju att jag kommer igen."
När jag lämnar mina barn ensamma när jag är ute och går på grusvägen utanför och med andra ord är utanför huset i 5-10 minuter så vet de var jag är ifall de vaknar. Det har de dock aldrig gjort. Om man pratar med sina barn så blir allt mycket lättare. Givetvis kan barnet bli rädd ändå den första gången, men rädsla är inte farligt och man påminner om vad man tidigare sa, då det kanske inte var så lätt att minnas första gången.

Mina söner, framför allt den äldsta kan lämnas ensam runt en timme. Det började redan för två år sedan då den äldsta var 9 år och inte ville följa med och hämta dottern hos dagmamman/dagis 4- 7 km bort. Det tog en 15-30 minuter beroende om det var dagmamma eller dagis. Jag såg det som en träning för vad som komma skall, och han satt ofta framför tvspelet och ugglade :D Nu är han 10 ½ och får vara hemma ensam runt 2 timmar. Min 9 åriga son får ibland vara hemma med honom beroende på hur lång tid det tar. Kort tid=vara hemma med bror, lång tid=följa med oss.

I våras var min häst väldigt sjuk och en gång när vi först åkte och handlade lite snabbt och hade planerat att vara hemma inom en timme igen så svängde vi in om henne bara för att kolla till henne och då var hon rejält svullen i båda bakbenen så att hon knappt kunde gå. Bara att gå ut och gå med henne och försöka få igång henne. Sammanlagt tog det 3 timmar med handlingen och hästen tills vi kom hem och sönerna undrade då var vi hade varit för de började bli oroliga att något hänt oss. Jag var givetvis orolig över mina söner, men ansåg just då att hästen behövde mig mer än sönerna som ju har hjälp i närheten ifall något händer. De kan mitt telefonnummer utantill och har lapp att titta på ifall de tillfälligt fått stopp i planeten, de kan ringa 112 (jag skulle skämmas ögonen ur mig om så pass stora barn inte kunde det), de vet vad de ska göra ifall någon olycka skulle ske, vi har grannar 200 m bort vid kris, de vet hur de ska agera vid brand (vi har ganska många brandvarnare som är känsliga) och vi har haft brandövning i hemmet mer än en gång här (jag blev lite mobbad av min familj när jag berättade det...).

Om ett år får min äldsta inte ha fritids mer. Han ska förberedas väl, hellre börja 2 år innan och ta kortare stunder för att öka på så att han verkligen vågar och klarar av att vara hemma helt själv tills jag kommer hem efter jobbet. För mig är det viktigt att han då verkligen är trygg med det och van vid det. Det är trots allt ett ansvar han har då, ansvar för sig själv och ansvar över att själv inte orsaka några problem (med flit eller utan att tänka).

Att lämna små barn ensamma är inget jag står bakom, det är bara löjligt att folk inte tänker längre än näsan räcker. Att lämna små barn i spjälsängen och vara borta några timmar är bara så dumt.

Får tillägga; min 6åring har inte fått vara hemma själv, om vi bortser de minutrarna när de sover och jag är med hundarna utanför.
 
Sv: Att lämna barn ensamma hemma!

Det känns dock som att risken för att något verkligen händer är betydligt högre när man lämnar en treåring ensam i lägenheten i vaket tillstånd, än risken att barnet hinner inse att den är helt ensam om barnet lyckas vakna exakt de minuterna som man exempelvis rastar hunden en kväll.

Allt beror givetvis på individen såklart, hur barnet blir när det vaknar under kvällen/natten kontra hur vild och påhittig barnet är i vaket tillstånd.

Ja visst är det så. Jag har ju vägt risken att han ramlar över soffkanten eller slår en leksak på tv:n och skär sig på eventuellt splitter mot hur förtvivlad han hinner bli om han vaknar till på kvällarna och jag inte kan infinna mig i sängen inom ett tiotal sekunder. Lägenheten är väldigt barnsäkrad och sätter jag på favoritfilmen sitter han som ett ljus i soffan från start till slut.

Jag ifrågasätter inte de föräldrar som kissar hunden/ut och fixar stallet när barnet sover, har flera vänner som gör just så, antagligen hade jag själv gjort samma sak om jag var i den situationen. Nu är han ju van att någon dyker upp fort när han vaknar och blir därför orolig om det dröjer lite.
 
Sv: Att lämna barn ensamma hemma!

Det här med att 3-4åringar blir helt ifrån sig av rädsla när mamma och/eller pappa inte är där när de vaknar förstår jag heller inte alls. Man pratar givetvis med barnet, anser jag, så det är införstådd med vad som kan hända.
"Nu när du sover så måste jag ner i tvättstugan och byta en maskin tvätt. Det tar runt 5-10 minuter och om du vaknar när jag är borta, så vet du ju att jag kommer igen."

Jag har inte testat så jag vet inte säkert, men jag tror att mitt barn i yrvaket tillstånd skulle glömma bort vad jag sagt om att jag snart är tillbaka. Han är väldigt trygg av sig, men vill ändå ha närhet de gånger han vaknar till, förmodligen för att han är "bortskämd" med det. Antagligen skulle inte världen rasa ner på honom om jag inte var där en gång när han vaknade, men jag vill att han ska ha den tryggheten att jag alltid dyker upp. Barn ska kunna känna sig trygga när de sover.

För övrigt slutade jag på fritids och var ensam hemma vaktad av familjens hund någon gång på lågstadiet. Klarade mig fint.
 
Sv: Att lämna barn ensamma hemma!

Jag har inte testat så jag vet inte säkert, men jag tror att mitt barn i yrvaket tillstånd skulle glömma bort vad jag sagt om att jag snart är tillbaka. Han är väldigt trygg av sig, men vill ändå ha närhet de gånger han vaknar till, förmodligen för att han är "bortskämd" med det. Antagligen skulle inte världen rasa ner på honom om jag inte var där en gång när han vaknade, men jag vill att han ska ha den tryggheten att jag alltid dyker upp. Barn ska kunna känna sig trygga när de sover.

För övrigt slutade jag på fritids och var ensam hemma vaktad av familjens hund någon gång på lågstadiet. Klarade mig fint.

Det var det jag skrev, att barnet antagligen hade svårt att minnas den första gången, men att jag sen tror att ett barn inte skulle bli rädd. Men barn är olika dock, så jag kan väl egentligen inte generalisera det.
 
Sv: Att lämna barn ensamma hemma!

Jag kan berätta hur min mamma gjorde med oss. Jag är äldst i en syskonskara på fyra, och var åtta år när mitt yngsta syskon kom. Då kunde mamma lämna bebisen med min sexåriga lillebror inne medan hon följde mig till bussen eller körde mig till en kompis, ifall barnet sov i vagnen. Min andra bror som var två år kunde hon dock inte lämna ensam för ett ögonblick, för han var verkligen sjövild och på allting han inte skulle röra. Han fick inte börja vara hemma förrän han var nio, och då tillsammans med någon av oss äldre (jag var femton då, min bror tretton).

Jag slutade på fritids när jag gick i trean, min bror gick bara i förste, och vi slutade tillsammans. Mina andra syskon gick också i trean när de fick börja vara hemma ensamma permanent. Han som bara var sju har alltid varit den vuxnaste av oss. Dessutom bor morföräldrarna fem minuter bort, så det har alltid funnits vuxna i närheten ifall det skulle krisa.
 
Sv: Att lämna barn ensamma hemma!

Knapplån.

De flesta exempel som tas upp i trådstarten är väldigt extrema. Att en elvaåring kan ta hand om sina småsyskon behöver inte vara fel, beroende på hur mogen elvaåringen är och hur småsyskonen är. Är det äldre syskon som är "skötsamma" är det inte så farligt, är däremot syskonen yngre och/eller sjövilda blir det fel imo. Inte nödvändigtvis för att det är farligt, utan för att det är ett för stort ansvar att lägga på en elvaåring. Är elvaåringen inte mogen kan det såklart bli väldigt fel väldigt lätt, så då är det såklart inte aktuellt. Men det behöver inte automatiskt vara fel.

Jag lämnar min snart-fyraåring ensam när han väljer att inte följa med i duschen. Han kommer då in om det är något.

Samma sak lämnar jag honom om jag ska utföra något snabbt ärende, slänga sopor eller hämta något i bilen.

Men hade han varit vildare än han är, och/eller lekt med farliga saker hade jag såklart inte lämnat honom ensam ens de stunderna.
 
Sv: Att lämna barn ensamma hemma!

Kl
Som så många andra skrivit så låter ursprungsexemplen rätt extrema, och jag skulle aldrig gjort så...

Men visst händer det att jag lämnar mina barn en kort stund. De brukar tex få sitta kvar (fastspända) i bilen om jag har utsläpp i stallet på morgonen, eller om jag bara ska in en supersnabbis och mocka. Bilen står då precis utanför stallet med nervevade fönster. Detta började jag med på stora dotterns initiativ (3,5år) och lilla dottern (2år) är nöjd och trygg så länge storasyster är med (annars lämnas hon aldrig ensam).

Stora dottern får sitta kvar i soffan och titta på film på kvällen när jag är på nedervåningen och söver lillasyster. Dock är trappgrinden öppen så hon kan komma ner om hon vill. Det tar oftast inte mer än 5min, men för några månader sedan hände det att det tog 30min. Ibland gick det bra, och ibland kom dottern ner.

Jag har svårare att lämna barnen när de sover eftersom jag vet att de blir oroliga om de vaknar och vi inte är i närheten. Men jag har inga problem att vara på ett avstånd som innebär att jag är hos dem inom en halv minut (ex i trädgården) så länge jag har en babyvakt som jag vet fungerar.
 
Sv: Att lämna barn ensamma hemma!

så skulle jag aldrig göra. dock händer det att jag är ute i trädgården eller går o slänger sopor e d med treåringen inne, men det är då allt.
 
Sv: Att lämna barn ensamma hemma!

KL

Kan lämna mina barn ensamma om jag ska ut med soporna eller hämta posten. Men då är jag bara ett par tre meter från ytterdörren, 4 åringen brukar då stå i dörren eller i fönstret och titta. Brorsan hans sover då, lämnar aldrig honom när han är vaken och kryper runt.
Men skulle aldrig lämna dem mer än så, det är de för små för båda två.
Hade en kompis förut som lämnade sin yngsta i spjälsängen när hon handlade eller hämtade brodern på dagis. Helt vansinnigt.
 
Sv: Att lämna barn ensamma hemma!

Är det så man gör nu? Lämnar barn ensamma!:eek:

Nej. I alla fall inte jag eller någon jag känner (till). Inte som i de skräckexemplen du anger.
Vi "lämnar ensamma" på det sättet att när barnen sover så har vi babyvakter i varje barns rum (även 4,5åringens) och då kan vi om vi vill/behöver t ex gå ut i garaget, fixa på tomten, gå ut med soporna osv. Vi sträcker oss ibland till att gå ner till postlådan (ca 30 meter bort). Men vi går alltså aldrig längre än att vi snabbt kan ta oss in till barnet/barnen om/när de vaknar.

En del verkar inte förstå vad man ska ha för nytta av en babyvakt. Speciellt vissa far-, morföräldrar. "Man hör ju om de vaknar". Jovisst, om man är kvar inne i huset. Jag skulle inte vilja/kunna vara ute i garaget i två timmar utan att ha babyvakt. Då blir det bara ett himla sjå att springa ut och in var 10:e minut eller så för att kolla så inget barn har vaknat.

Vår 4,5åring har fått vara "ensam" inne någon gång när han är vaken och tittar på tv. Då har vi frågat och sagt till att "nu går vi bara ut och gör ditt eller datt" (det har t ex handlat om att sätta fast panel/vindskivor eller dylikt). Han behöver då bara öppna dörren och ropa om han vill något. TROTS detta så kom vi en gång in till en rädd liten grabb en gång. Vi hade varit ute ca 15-20 minuter och hjälpts åt med en grej, kom in och han satt och såg förskräckt ut i soffan. Det hade börjat mörkna lite och han hade helt enkelt inte lyssnat ordentligt när jag sa till att "nu går jag ut och hjälper pappa". Vi hörde honom via babyvakten i lillasysters rum; han gick in till henne och ropade på oss då han trodde att vi/jag var där. :crazy:
 
Sv: Att lämna barn ensamma hemma!

Jag lämnar min snart-fyraåring ensam när han väljer att inte följa med i duschen. Han kommer då in om det är något.

Samma sak lämnar jag honom om jag ska utföra något snabbt ärende, slänga sopor eller hämta något i bilen.

Men hade han varit vildare än han är, och/eller lekt med farliga saker hade jag såklart inte lämnat honom ensam ens de stunderna.

Ja, jösses! Om det räknas med "lämna ensam" så lämnar jag båda barnen ensamma stup i kvarten. :D

Duschar väljer jag kanske inte att göra om 1åringen är vaken; hon står bara och skriker utanför duschkabinen ELLER så skulle hon vandra in i storebrors rum och svälja lego, klättra upp på hyllan och ramla eller något annat. Men om 4,5åringen är enda barnet att ta hänsyn till själv så nog kan jag duscha själv (eller bada lilla barnet) och "lämna honom ensam" i ett annat rum.

Om jag står och lagar mat så låter jag 1åringen gå omkring var hon vill. Oftast håller hon sig initll, men ibland vandrar hon iväg en sväng till ett annat rum. Då släpper jag inte allt jag har för händerna och springer efter. Jag lyssnar och ropar på henne om det blir "för tyst" eller det låter som om hon kan hitta på något farligt. Går och tittar till lite; konstaterar att hon gör något "tillåtet" och återgår till matlagningen.

Jag har också lämnat båda barnen i bilen en kort stund när/om jag går in och t ex betalar tankning på macken, köper godis eller något snabbt ärende. Då brukar jag be storebror roa lillasyster de 2 minutrarna och det brukar gå bra. (Bilen står då helst parkerad så att jag ser den inifrån macken).

Gå ut till soptunnan snabbt eller hämta ett paket från en leverantör som kör upp på tomten, då tar jag nog oftast 1åringen på armen, men 4,5åringen behöver inte följa med ut.
 
Sv: Att lämna barn ensamma hemma!

Jag var 10 år när mina föräldrar började lämna mig och min ett år äldre bror ensamma hemma när de åkte bort över en helg eller så. Vi visste eakt hur länge mamma och pappa varit borta och när de skulle komma hem igen. Gick jättebra.

.

Det där låter helt åt helvete.
Vi lämnar våra 12 och 14-åriga söner ensamma någon kväll ibland när vi bägge jobbar och har så gjort i 2 år men då är vi 20 min bilväg bort och den store är en lugn grabb med koll på läget.

Att lämna 10-11 åringar ensamma en hel helg - Jag skulle anmäla till soc om jag fick reda på dylikt.
 

Liknande trådar

Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
19 753
Senast: jemeni
·
Småbarn Jag vet inte riktigt vad mitt syfte med tråden är, kanske mest söka stöd, höra om andra med liknande barn, få veta hur utvecklingen ser...
2 3 4
Svar
68
· Visningar
11 635
Senast: Emtherlia
·
Övr. Barn ”Hoppas” det är fler som känner igen sig. Som går och lägger sig på kvällen med dåligt samvete att man inte räcker till. För visst är...
2
Svar
27
· Visningar
5 377
Senast: Cocos
·
  • Artikel
Dagbok Om 1 vecka är det 3 år sedan jag sist kände kärlek, för då lämnade min älskade hund jordelivet. Han levde ett långt och lyckligt liv...
Svar
6
· Visningar
1 808
Senast: Rie
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stänger du toalettlocket?
Tillbaka
Upp