Att lämna i smyg

[Krålus]

Är jag helt orimlig om jag trycker på att han kontrollerat och gaslightat mig i flera år, kallat mig öknamn och sagt fula saker om mitt sätt att vara förälder INFÖR barnen. Att han ändrar överenskommelser utan kommunikation och bestämmer och lovar barnen saker som jag sen blir Den Elaka om jag säger nej till. Att han förnekar barnen stöd i skolan. Och att jag därav INTE tänker hindra dem att ha en relation men att jag inledningsvis inte tycker att de ska bo med honom och att jag tycker att varannan vecka ligger ganska långt bort?

Nä det skall du trycka på med.

 

[Inte_Ung]

Mja, han anser att han får bestämma när jag ska sova och inte också så....

Det skall du ta upp hos sos och familjerätten.
Att hindra någon från att sova räknas som tortyr på riktigt.
Alltså i juridisk mening.

 

[Tantan]

De hänvisar till familjerätten för sådan överenskommelse. Vilket jag inte är emot. Men vi behöver ha nåt bestämt redan imorgon. Jag fick sms ikväll att han SKA träffa barnen imorgon. Inget utrymme för diskussion. Och så kan vi inte ha det i flera veckor, kanske t o m månader innan nåt blir beslutat hos familjerätten.

Familjerätten är en del av socialtjänsten och har hand om samarbetssamtalen

 

[Jahaja]

Det skall du ta upp hos sos och familjerätten.
Att hindra någon från att sova räknas som tortyr på riktigt.
Alltså i juridisk mening.

Han hindrar mig inte. Han skickar mig i säng= tjatar om att jag är trött och behöver sova plus blir sur och elak så att jag till slut går och lägger mig för att jag inte orkar höra på det. Sen ligger jag där vaken i mörkret inflera timmar.

 

[Shaggy]

Han hindrar mig inte. Han skickar mig i säng= tjatar om att jag är trött och behöver sova plus blir sur och elak så att jag till slut går och lägger mig för att jag inte orkar höra på det. Sen ligger jag där vaken i mörkret inflera timmar.

Det här är definitivt något du ska ta upp

 

[Jahaja]

Han hindrar mig inte. Han skickar mig i säng= tjatar om att jag är trött och behöver sova plus blir sur och elak så att jag till slut går och lägger mig för att jag inte orkar höra på det. Sen ligger jag där vaken i mörkret inflera timmar.

En vecka senare kan han vara sårad och förbannad för att jag aldrig tar mig tid för förhållandet. Damned if you do damned if you don't. Igen.

 

[Jahaja]

Jag tror jag dör. Tänk om de inte tror mig. Tänk om de bestämmer med honom att jag ska lämna och bara träffa barnen ibland? Tänk om barnen blir ensamma med honom?

 

[Jahaja]

Tänk om de bestämmer att han ska komma hem och bo hemma med alla oss?

 

[Palermo]

Tänk om de bestämmer att han ska komma hem och bo hemma med alla oss?

Det kan de inte.

 

[Jahaja]

Jag vet inte vad jag gör om de säger att jag behöver bo nån annanstans.

 

[Jahaja]

Jag har inte ens gråtit. Jag mår illa. Jag kommer kräkas. Tänk om jag bryter ihop? Och framstår som instabil.

 

[Otherside]

Att gråta eller må illa, och att vara instabil är inte samma sak. Du kan visa att du är ledsen (fullt begripligt, ju!) utan att det betyder att du är instabil och inte blir trodd.

Men ta upp allt det du skrivit här ovan - skriv ner punkterna om det underlättar.

Du klarar det här! Det stora klivet är taget! Alla vi här på Buke står bakom dig!

 

[Iamia]

Men du. Du verkar nästan tro/tycka/känna att det är kriminellt att separera? Det är det inte.

 

[SiZo]

Men du. Du verkar nästan tro/tycka/känna att det är kriminellt att separera? Det är det inte.

Vill lägga till att typ alla är smått uppgivna vid ett uppbrott. Att må illa och bryta ihop några gånger är att ses som normalt i situationen. Och det oavsett om mannen varit en bra man eller inte.

 

[tanten]

Och jag får inte meddela skolan att barnen kan vara oroliga. "Vi får se hur det går"... De ska bara gå där och försöka hålla ihop utan nån vuxen som vet vad som är fel om de beter sig utmanande eller plötsligt blir jätteledsna.

Det här slog mig så hårt att jag var tvungen att scrolla tillbaka och kommentera, Att du ens formulerar det så.

Jag skulle vilja att du ser det såhär,
Vi är oense om skolan bör veta att barnen har det oroligt hemma.

Dvs du tycker en sak. Han tycker något annat. 50/50.
Du värnar om barnen. Buke verkar tycka att du har rätt.

 

[SaraXX]

Jag berättade för förskolan när vi låg i separation, och då hade pappan inte gjort något som var ens nära olagligt (rövhattigt deluxe bara).

Rektorn beslutade bla direkt om utökad tid från 15h för storebror, så att jag skulle få mer tid att andas. Och nej, jag frågade inte exet om lov. Mina barn var enda prio och min lojalitet låg enbart där.

 

[Migo]

Mja, han anser att han får bestämma när jag ska sova och inte också så....

Vad han anser är inte ditt problem, så länge du uppfyller minimikraven för kontakt med barnen.

 

[Tantan]

De vill att barnen bor hos båda så långt det är möjligt. Du behöver inga skäl för att separera utöver att du inte vill bo med honom. Han kan vara världens gulligaste, vill du inte vill du inte. Klart.
Ni ska försöka hitta ett sätt att vara föräldrar på skilda håll, din vecka ditt ansvar. Hand vecka hans ansvar. Om det är den lösningen ni väljer.

 

[Jahaja]

Han ska vara pappaledig. Från december.

 

[tanten]

Han ska vara pappaledig. Från december.

Ytterligare en man som tror att pappaledigt är betald semester?
I så fall kommer nog verkligheten att slå honom hårt.