Har vi Ice här?

[nullo-modo]

Fick upp klipp igår från när lilla A hämtades av polis för att föras till sin pappa.
Skriver jag vad pappan är för person så är det väl förtal gissar jag men är en 5 åring så rädd för sin pappa att barnet skriker tills det spyr för det är pappa och inte mamman som ska hämta timmar senare säger väl en hel del.

Tydligen samma domare som i Harry och Frasse fallet där dessa barn är livrädda för förälder som har vårdnaden. Där barnen blir inlåsta med föräldern som dom är rädd för för att hindra att barnen springer där ifrån.

Kan inte sluta tänka på våldet polisen, socialen och rättsväsendet utsätter dessa barn för.
Kan inte sluta tänka på vad hur dessa barn har det nu.

Jag går sönder.
Känns så förjävligt att jag missade demonstrationen om detta i Skara då jag fick reda på att den var på kvällen samma dag som den varit.

 

[Sirap]

Det är lagen som behöver ändras. Det får inte vara så att ett barn till varje pris tvingas ha umgänge med sin pappa (eller mamma) om det inte är det absolut bästa för barnet. Jag förstår att balansgången är svår där, men det måste finnas en större flexibilitet och utrymme för undantag. Visst, resonemanget att "ett barn har rätt till båda sina föräldrar" må vara fint i grunden men i vissa fall är INTE båda föräldrarna en tillgång - tvärtom.

 

[Daff]

Jag tror att man får lägga en del av skulden på mammorna. Om det tar 7,5 h att hämta ett femårigt barn, och polisen måste hålla fast övriga familjemedlemmar för att få ut barnet ur huset, så tror jag knappast att mamman har gjort sitt yttersta för att barnet ska känna sig tryggt i att åka till pappan.

Sen om barnet överhuvudtaget borde åka till pappan är en annan fråga, men om domstolen har beslutat det tror jag att mamman gör barnet ett otjänst om hon inte stöttar barnet inför att åka till pappan.

 

[nullo-modo]

Det är lagen som behöver ändras. Det får inte vara så att ett barn till varje pris tvingas ha umgänge med sin pappa (eller mamma) om det inte är det absolut bästa för barnet. Jag förstår att balansgången är svår där, men det måste finnas en större flexibilitet och utrymme för undantag. Visst, resonemanget att "ett barn har rätt till båda sina föräldrar" må vara fint i grunden men i vissa fall är INTE båda föräldrarna en tillgång - tvärtom.

Lagen finns redan och vi behöver följa den. Barn ska inte vara med om misshandeln värken fysiskt eller psykiskt eller ens bevittna det.
Kan inte vara annat än psykiskt misshandlade dessa barn blivit utsatta av från samhället som ska skydda dom.

 

[Otherside]

Jag tror att man får lägga en del av skulden på mammorna. Om det tar 7,5 h att hämta ett femårigt barn, och polisen måste hålla fast övriga familjemedlemmar för att få ut barnet ur huset, så tror jag knappast att mamman har gjort sitt yttersta för att barnet ska känna sig tryggt i att åka till pappan.

Sen om barnet överhuvudtaget borde åka till pappan är en annan fråga, men om domstolen har beslutat det tror jag att mamman gör barnet ett otjänst om hon inte stöttar barnet inför att åka till pappan.

Men jag hade aldrig stöttat detta, om jag visste att pappan var olämplig, kanske rentav farlig, och barnet var rädd att vistas hos honom. Nu vet jag ju inga detaljer här, men OM så är fallet hade jag, som mamma, också spjärnat emot. Åtminstone försökt få till umgänget under övervakning? Om sånt är möjligt.

 

[nullo-modo]

Jag tror att man får lägga en del av skulden på mammorna. Om det tar 7,5 h att hämta ett femårigt barn, och polisen måste hålla fast övriga familjemedlemmar för att få ut barnet ur huset, så tror jag knappast att mamman har gjort sitt yttersta för att barnet ska känna sig tryggt i att åka till pappan.

Sen om barnet överhuvudtaget borde åka till pappan är en annan fråga, men om domstolen har beslutat det tror jag att mamman gör barnet ett otjänst om hon inte stöttar barnet inför att åka till pappan.

Vill bara kräkas på att det skylls på mamman här.
När till och med soc ringer och ber mamman hämta barnet tidigare än det var bestämt från början eftersom barnet får sån panik av att vara med pappa och personal från soc.
Barnet blev dragen av soc och pappan till en bil vid minst 2 tillfällen men fick avbryta för det reagerade folk på hur barnet behandlas när dom skulle få han till bilen.
Vid dess tillfällen var inte mamman närvarande så varför fungerar det inte utan mamman om hon är problem.

Kanske finns en anledning till varför barnet inte är tryggt med att åka till pappan som inte mamman kan göra något åt.

 

[stjarnhimmel]

Jag tror att man får lägga en del av skulden på mammorna. Om det tar 7,5 h att hämta ett femårigt barn, och polisen måste hålla fast övriga familjemedlemmar för att få ut barnet ur huset, så tror jag knappast att mamman har gjort sitt yttersta för att barnet ska känna sig tryggt i att åka till pappan.

Sen om barnet överhuvudtaget borde åka till pappan är en annan fråga, men om domstolen har beslutat det tror jag att mamman gör barnet ett otjänst om hon inte stöttar barnet inför att åka till pappan.

Fast jag hade en vän där det till och med stod i socialtjänstens utredning att pappan erkänt att han slog barnet. Ändå dömdes det till gemensam vårdnad trots att barnet var rädd och själv sa att han inte ville åka. Så jag tycker det blir fel att säga att mamman slulle gjort mer om man inte vet mer om fallet. Varför ville inte barnet åka? Varför vill inte övriga familjemedlemmar att barnet ska åka?

 

[Ninnurur]

Vi har ju långt ifrån hela bilden. Jag säger inte att det gått rätt till här, men har också läst att mamman motsatt sig umgänge sedan barnet var bebis och matat barnet med en felaktiga bild av pappan. Som sagt, det är inget vi vet OM det är sant, men möjligheten finns. Och det är ju inte heller rätt. Det är alltså så mycket som är fel här.

 

[Daff]

Men jag hade aldrig stöttat detta, om jag visste att pappan var olämplig, kanske rentav farlig, och barnet var rädd att vistas hos honom. Nu vet jag ju inga detaljer här, men OM så är fallet hade jag, som mamma, också spjärnat emot. Åtminstone försökt få till umgänget under övervakning? Om sånt är möjligt.

Jag tror att man i det här fallet har försökt få till övervakat umgånge och gjort allt man kan rättsligt men någonstans har en domstol tyckt att det här var rimligt.

Kanske tom var övervakat umgänge förresten? Eftersom socialtjänsten hade ringt mamman efter att man brutit umgänget i förtid. Vet inte om man har fått se hur domen ser ut.

Och jag förstår att man kämpar emot om man tror att barnet ska fara illa vid umgänge med den andre personen men när det gått så långt att polisen kommer för att hämta barnet tänker jag att man får försöka göra det så bra som möjligt för barnet.

 

[Daff]

Fast jag hade en vän där det till och med stod i socialtjänstens utredning att pappan erkänt att han slog barnet. Ändå dömdes det till gemensam vårdnad trots att barnet var rädd och själv sa att han inte ville åka. Så jag tycker det blir fel att säga att mamman slulle gjort mer om man inte vet mer om fallet. Varför ville inte barnet åka? Varför vill inte övriga familjemedlemmar att barnet ska åka?

Ja, här vet vi ju inte om barnet inte vill åka för att den faktiskt är rädd för pappan eller om det är för att mamman har pratat om pappan på ett sånt sätt att barnet och anhöriga runt barnet blivit rädda?

Jag anser egentligen att om en vh har misshandlat den andre vh ska inte barnet behöva ha umgänge med den första vh, men om nu domstolen har bestämt det tror jag det är värre för barnet om mamman beteer sig så att poliser behöver följa med för att slita barnet ur sitt hem.

 

[MiaMia]

Man får ju skilja på flera olika frågor i sådana här sammanhang.

Är lagstiftningen och den rättspraxis som finns på ett generellt plan så som vi vill att den ska vara?
Är de beslut och den tolkning som gjorts i det enskilda fallet korrekt i linje med det regelverk som gäller idag?
Vad är de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet och hur väl är dessa belagda?
Vilket agerande har förutsättningar att få till stånd ändring i de beslut som fattats och vilket agerande leder enbart till ökad konfliktnivå och mer dåliga upplevelser för barnet?

Det är så himla lätt att börja argumentera baserat på affekt, eller utifrån en ofullständig bild av situationen.
Vilket varken gagnar barnet i sig, granskningen av om det enskilda beslutet är korrekt, eller den större samhällsfrågan om lagstiftningen och rättstillämpningen.

 

[athena_arabians]

Vi har ju långt ifrån hela bilden. Jag säger inte att det gått rätt till här, men har också läst att mamman motsatt sig umgänge sedan barnet var bebis och matat barnet med en felaktiga bild av pappan. Som sagt, det är inget vi vet OM det är sant, men möjligheten finns. Och det är ju inte heller rätt. Det är alltså så mycket som är fel här.

Instämmer. Det finns ju flera fall där en förälder gör allt för att sabotera umgänget, trots att det inte är något fel på eller farligt med den andra föräldern.

Och givetvis är ett barn rädd om det ska vara hos en förälder som det inte fått någon chans att skapa en anknytning till. Då krävs det att samhället går in i ett tidigt stadium och sätter ner foten och visar att det här är inte ok. Oavsett om föräldrarna är osams så har barnet rätt till båda föräldrarna.

Kan tillägga att jag har sett flera sabotage av umgänge i min närhet och det har endast varit baserat på hämnd gentemot expartnern. Dvs barnen har fått betala för föräldrarnas havererade relation utan att någon av föräldrarna är något hot för barnen (eller ja, jag anser ju att en förälder som saboterar umgänget inte är lämplig).

 

[Johanna1988]

Ja, här vet vi ju inte om barnet inte vill åka för att den faktiskt är rädd för pappan eller om det är för att mamman har pratat om pappan på ett sånt sätt att barnet och anhöriga runt barnet blivit rädda?

Jag anser egentligen att om en vh har misshandlat den andre vh ska inte barnet behöva ha umgänge med den första vh, men om nu domstolen har bestämt det tror jag det är värre för barnet om mamman beteer sig så att poliser behöver följa med för att slita barnet ur sitt hem.

Det spelar ingten roll, en polishämtning av barn FÅr inte gå till som i detta fallet, det följer inte rättspraxis eller barnkonventionen alls. De har också fått rättmätig kritik från andra instanser kring det.
Och - ett femårigt barn blir inte så rädd som visas i filmen av att någon PRATAT illa om dess pappa.

Sen resonerade ju man så i fallet om TinTin med, "Det är bättre att samarbeta, det är bättre för barnet" - han dog. (Finns ju fler fall där barnen DÖR, så nej, jag hade nog inte heller samarbetat väl om jag hade en misstanke om att jag faktikst kanske inte får mitt barn tillbaka efter umgänge).

 

[Johanna1988]

Instämmer. Det finns ju flera fall där en förälder gör allt för att sabotera umgänget, trots att det inte är något fel på eller farligt med den andra föräldern.

Och givetvis är ett barn rädd om det ska vara hos en förälder som det inte fått någon chans att skapa en anknytning till. Då krävs det att samhället går in i ett tidigt stadium och sätter ner foten och visar att det här är inte ok. Oavsett om föräldrarna är osams så har barnet rätt till båda föräldrarna.

Kan tillägga att jag har sett flera sabotage av umgänge i min närhet och det har endast varit baserat på hämnd gentemot expartnern. Dvs barnen har fått betala för föräldrarnas havererade relation utan att någon av föräldrarna är något hot för barnen (eller ja, jag anser ju att en förälder som saboterar umgänget inte är lämplig).

Fast i dessa fallen handlar det ju inte om att de är osams? Barnen utsätts för våld.

 

[athena_arabians]

Fast i dessa fallen handlar det ju inte om att de är osams? Barnen utsätts för våld.

Att sabotera umgänge är en form av våld. Och nej, vi vet inte alls allting i fallet TS tar upp.

Sedan hade polisen kunnat hantera det bättre... men vi ska också komma ihåg att de är tvungna att följa lagen och verkställa domar.

 

[Luff]

Att sabotera umgänge är en form av våld. Och nej, vi vet inte alls allting i fallet TS tar upp.

Sedan hade polisen kunnat hantera det bättre... men vi ska också komma ihåg att de är tvungna att följa lagen och verkställa domar.

Nope nej i helvete heller. Har du sett filmen? En pappa som ser till att hans barn utsätts för den hanteringen? Det är pappan som begärt hämtningen.

 

[Liten]

Oavsett bakgrunden till barnets kraftiga motstånd, så anser jag att hämtningen inte borde få gå till såhär. För ett barn är det våld, och det kommer knappast att vare sig göra det lättare framöver eller främja barnets förtroende för de vuxna (polis, socialtjänst mm) som borde kunna fungera som ett stöd i svåra situationer. Jag är medveten om att polis och andra myndigheter har domar etc att förhålla sig till, och måste se till att beslut verkställs, men tillvägagångssättet måste kunna anpassas efter situationen. Det här handlar inte om en grovt kriminell som är potentiellt farlig för polisen - det handlar om ett litet barn som skriker i panik/rädsla/ångest.

 

[Islandshästryttare]

Jag är medveten om att vi inte har hela bilden. Men jag undrar ändå hur hämtningen lever upp till tredje punkten i barnkonventionen som är lag i Sverige.

. Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

Är det barnets bästa som har beaktats när barnet dras ut från huset av vuxna (poliser förmodar jag) i bara kalsonger och tvingas in i en bil? Samtidigt som barnet gallskriker? Hur är det att beakta barnets bästa? Jag har väldigt svårt att se att det har beaktats i denna situationen.

Dessutom står det i punkt 19 Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp.

Är inte sättet han förflyttades på en form av fysiskt övergrepp?

Hur ska en femåring som behandlas på det sättet någonsin ha förtroende för vuxenvärlden igen?

 

[Johanna1988]

Att sabotera umgänge är en form av våld. Och nej, vi vet inte alls allting i fallet TS tar upp.

Sedan hade polisen kunnat hantera det bättre... men vi ska också komma ihåg att de är tvungna att följa lagen och verkställa domar.

Vet du att flera, eller majoriteten av både domare och nämndemän helt saknar kunskap kring barn och våld? Och nej, umgängessabotage i sig, är inte klassificerat som våld. Jag har faktiskt svårt att förstå att man tittar på den här videon och sen har mage att prata om att umgängessabotage också är våld, för nej, vi vet inte ALLT bakom just detta fallet, men då kanske man ska vara försiktig att prata om umgängessabotage med.

 

[Enya]

Nope nej i helvete heller. Har du sett filmen? En pappa som ser till att hans barn utsätts för den hanteringen? Det är pappan som begärt hämtningen.

Ja för mig spelar det inte riktigt någon roll hur mycket info om vardera föräldrar jag har utan om vad som försiggår där och då. Det är en förälder som begär hämtningen och står bakom att det sker. Det skulle aldrig jag kunna göra. Jag skulle aldrig kunna låta mitt barn utsättas för det för att jag anser mig ha rätt till umgänge (trots att det heter barn har rätt till umgänge med föräldrar och inte tvärtom) när det är så extremt tydligt att barnet inte vill. Den viljan måste arbetas på först. Jag hade tagit ett steg tillbaka och börjat om, inte tvingat barnet till mig. Vill man barnets bästa tycker jag inte man gör det. Hur ska barnet få en vettig relation till sin pappa efter detta? Hantera sitt trauma? Bara ännu ett barn i mängden som tar avstånd från sin förälder så fort den kommer kunna göra det som vuxen.