Att sluta med hästar

Hundträning verkar väldigt populärt hos före detta hästmänniskor/ryttare :)

Handlar nog snarare om att väldigt många hästmänniskor samtidigt har hund, och haft det parallellt med hästarna . Inte direkt att folk skaffar hund hux flux och börjar träna/tävla med dem för att de avslutat hästarna .
 
Efter 13 år som hästägare känner jag att det får räcka. Har fyra stycken hästar som ska säljas/lånas ut. Har en "mental och känslomässig rangordning", sexåringen först, sedan unghingsten och de äldre valackerna tillsammans, som ska betas av. Vill sälja i "rätt" ordning, kanske känns det lättare med bara två hästar och intresset kommer tillbaka? I helgen kommer en lovande spekulant på sexåringen. Köper de så åker unghingsten ut på annons direkt efter. Känns märkligt att inte ha ett stall att åka till efter/innan jobb, samtidigt så skulle det vara så jäkla skönt att slippa. Den största anledningen är även att jag vill och behöver lägga mer tid och energi på mina hundar - som jag faktiskt tycker är kul att syssla med.

Någon mer som slutat med hästar? Varför? Vad fick ni för nya hobbies?
Haft egna hästar i 13 år också och alltid sagt ”jag tänker aldrig sluta med hästar bara för att jag får barn”, intala mig det och kämpade med dålig ekonomi och tidsbrist. En dag när jag åkte upp så ville jag inte rida så jag tömkörde istället en sväng i skogen men började gråta och kände bara att jag inte orkade längre. Samma kväll satte jag ut min bästa vän på annons, som en ofrivillig skilsmässa kändes det som då jag haft honom sen han var 1 år.
Jag ångar det inte men jag saknar honom.
Jag lyssnade på en podd där de pratade om hur avbrott kan stärka en som person, att våga acceptera att olika epoker i livet tar slut utan att det ska kännas som ett misslyckande. Jag håller verkligen med i det de sa. Det har vart så roligt och lärorikt att hålla på med hästar men det finns så mycket mer i livet att upptäcka!

Det som känns tufft är att inte ha den där kontakten med ett djur, någon slags villkorslös kärlek. Jag har aldrig känt den genom en människa, inte ens min mamma eller min man. I mitt fall är det nog en slags kärlek som finns mellan djur och människa också. Den jagar jag emellanåt och kan känna mig uppgiven över att jag inte hittar.
Kanske skulle jag skaffa en hund?
 
Efter 13 år som hästägare känner jag att det får räcka. Har fyra stycken hästar som ska säljas/lånas ut. Har en "mental och känslomässig rangordning", sexåringen först, sedan unghingsten och de äldre valackerna tillsammans, som ska betas av. Vill sälja i "rätt" ordning, kanske känns det lättare med bara två hästar och intresset kommer tillbaka? I helgen kommer en lovande spekulant på sexåringen. Köper de så åker unghingsten ut på annons direkt efter. Känns märkligt att inte ha ett stall att åka till efter/innan jobb, samtidigt så skulle det vara så jäkla skönt att slippa. Den största anledningen är även att jag vill och behöver lägga mer tid och energi på mina hundar - som jag faktiskt tycker är kul att syssla med.

Någon mer som slutat med hästar? Varför? Vad fick ni för nya hobbies?
Jag har gjort ett par kortare uppehåll, men det funkar inte. Jag saknar hästarna för mycket. Däremot finns inte tid till egen häst, så det har varit lite fixande och trixande att ordna så att jag kan hålla mig i ”tävlingskondition” utan att ha tid att rida mer än 3-4 ggr vecka. Det går nätt och jämnt ihop sig, men det går. En av anledningarna till att jag inte har en egen är att det inte skulle gå att hålla en häst i tävlingskondition med den tid jag har till mitt förfogande.

Ridning är i första hand träning och tävling för mig - nu när jag har barn är det en del som har föreslagit att jag ska sluta rida och bli ponnyförälder, men det är ju inte alls samma sak. Det ger ju inte alls samma fysiska träning att se andra rida som att rida själv. Jag ser det som en jättefördel med ridningen att man kan tävla såpass högt upp i åldern, och hoppas på att kunna fortsätta tills jag är 55-60 nånting iaf med tävlandet.
 
Jag lyssnade på en podd där de pratade om hur avbrott kan stärka en som person, att våga acceptera att olika epoker i livet tar slut utan att det ska kännas som ett misslyckande. Jag håller verkligen med i det de sa. Det har vart så roligt och lärorikt att hålla på med hästar men det finns så mycket mer i livet att upptäcka!
Vad hette podden?
Jag skulle verkligen behöva lyssna på den låter det som.

Jag har precis tagit bort min sista häst, min bästa vän som jag haft i 21 år och nu avslutar jag mitt 50-åriga hästliv :(.
Jag vet att jag tagit rätt beslut, men det är så tomt så tomt...
 
Efter 13 år som hästägare känner jag att det får räcka. Har fyra stycken hästar som ska säljas/lånas ut. Har en "mental och känslomässig rangordning", sexåringen först, sedan unghingsten och de äldre valackerna tillsammans, som ska betas av. Vill sälja i "rätt" ordning, kanske känns det lättare med bara två hästar och intresset kommer tillbaka? I helgen kommer en lovande spekulant på sexåringen. Köper de så åker unghingsten ut på annons direkt efter. Känns märkligt att inte ha ett stall att åka till efter/innan jobb, samtidigt så skulle det vara så jäkla skönt att slippa. Den största anledningen är även att jag vill och behöver lägga mer tid och energi på mina hundar - som jag faktiskt tycker är kul att syssla med.

Någon mer som slutat med hästar? Varför? Vad fick ni för nya hobbies?

Jag sålde sista hästen i höstas. Jag har en gång tidigare varit hästlös, då i ett drygt halvår, men den här gången har jag sålt av allt (utrustning, släp osv) så nu känns det ganska definitivt. Anledningen var väl att jag fick barn, men det är egentligen inte där skon klämmer. Jag red upp till 150 som YR, en nivå som jag sedan successivt tappat ifrån. På slutet red jag bara 120-klasser. Jag kände att för att det skulle vara riktigt roligt igen så ville jag tillbaks till en hög nivå i sporten, men då behövde jag också satsa. Det skulle kosta både tid och pengar och ta energi ifrån annat jag vill hålla på med. Det slutade med att jag kände att det inte skulle vara värt det och då har jag hellre ingen häst än har häst på hobbynivå. Det kostar så mycket och tar så mycket tid så det var inte värt det då. Samtidigt har jag så många vänner med tävlingsstall som jag kan åka och rida hos när jag vill, så då kändes det som ett bättre upplägg om jag bara vill vara nära hästar och nöta några timmar i sadeln.

Jag njuter nu av pengar (herregud vilken skillnad det gör för ekonomin!! Både dom faktiska hästkostnaderna såsom uppstallning, foder, hovslagare, veterinär etc men också bensin, slitage på bilen eller som för oss att vi kan ha en bil istället för två osv osv) och tid. Att bara kunna vakna en morgon och känna "vad vill jag göra idag?" är en sån lyx! Och att inte behöva fixa och trixa med någon som tar hand om hästen när man reser bort. Och att inte behöva ha pass i stallet på t.ex. julafton. Nej, jag saknar faktiskt inte att vara hästägare alls. Jag saknar dock tävlandet, men som sagt - det är en lång väg tillbaks dit jag en gång var och det skulle vara allt för kostsamt.

Någonstans hoppas jag dock att vår son (som nu är 5 månader så det är ett tag kvar :D) ska vilja satsa på ridningen. Att dela hästarna med honom skulle verkligen vara en glädje, jag själv har haft otroligt mycket glädje av att dela ett intresse med mina föräldrar. Sen är jag tillräckligt liten för att kunna rida redan från b-ponny någon gång i veckan så det skulle vara optimalt för oss att dela! Då känns också både tiden och pengarna mer försvarbart. :)
 
  • Gilla
Reactions: tgd
Kanske skulle jag skaffa en hund?

Jag vet precis vilken kärlek du talar om, och ja, du får samma med en hund men nästan ännu mer eftersom hunden är med dig fler timmar om dygnet och också kan vara nära på ett annat sätt. Är så fint om man är riktigt ledsen och ligger och gråter och hunden kommer och lägger sig nära nära och tröstar. :heart
 
Fick ta bort hästen 2009. Var medryttare/fodervärd något år efter det, men sedan flyttade/dog medryttarhästarna och jag slutade. 2012 skaffade vi hund som blivit 3. Nu har jag svårt att se mig själv med häst igen. Jag kan sakna det ibland, framförallt ridningen. Men jag är inte sugen på ridskola, jag tyckte att det var ganska jobbigt att vara medryttare och det känns inte som att det riktigt finns plats för någon häst i mitt liv längre.
 
Vad hette podden?
Jag skulle verkligen behöva lyssna på den låter det som.

Jag har precis tagit bort min sista häst, min bästa vän som jag haft i 21 år och nu avslutar jag mitt 50-åriga hästliv :(.
Jag vet att jag tagit rätt beslut, men det är så tomt så tomt...
Jag lyssnar på så många poddar och brukar ha en vana att minnas innehållet men inte vem som sa det, tyvärr!
Fy sjutton vad tufft att ta bort en vän efter så många år. :(
 
Jag lånade ut min häst 2013 och sålde honom 2014. intresset hade dalat lite då han började bli äldre och jag ville mer än vad han ville. Jag hade fortfarande ett blomstrande intresse av att träna och bli bättre men det fanns inte pengar och tid att köpa en yngre förmåga så jag slutade helt.
Jag har inte ångrat mig. Det har varit skönt att vara hästlös, har kunnat lägga tid på annat och att faktiskt inte behöva vara i stallet 7 dagar i veckan i alla väder är så fruktansvärt befriande.
Att inte heller behöva gå runt och alltid vara lite orolig för att häst har det bra är också väldigt skönt. SJÄLVKLART är hästar fortfarande min största passion, jag älskar djuren och jag älskar allt runt det men att ha haft en paus efter ett helt liv som hästägare har varit så välbehövligt. Det kommer garanterat bli en ny härlig allroundhäst med lite sting i i framtiden men just nu tänker jag fortsätta att bara njuta av ledigheten ;)
 
Efter 13 år som hästägare känner jag att det får räcka. Har fyra stycken hästar som ska säljas/lånas ut. Har en "mental och känslomässig rangordning", sexåringen först, sedan unghingsten och de äldre valackerna tillsammans, som ska betas av. Vill sälja i "rätt" ordning, kanske känns det lättare med bara två hästar och intresset kommer tillbaka? I helgen kommer en lovande spekulant på sexåringen. Köper de så åker unghingsten ut på annons direkt efter. Känns märkligt att inte ha ett stall att åka till efter/innan jobb, samtidigt så skulle det vara så jäkla skönt att slippa. Den största anledningen är även att jag vill och behöver lägga mer tid och energi på mina hundar - som jag faktiskt tycker är kul att syssla med.

Någon mer som slutat med hästar? Varför? Vad fick ni för nya hobbies?

Jag har slutat med hästar för att det inte var roligt efter att min hjärtehäst dog. Jag har skaffat mig ett gäng hundar istället och trivs väldigt bra. :)
 
Efter 13 år som hästägare känner jag att det får räcka. Har fyra stycken hästar som ska säljas/lånas ut. Har en "mental och känslomässig rangordning", sexåringen först, sedan unghingsten och de äldre valackerna tillsammans, som ska betas av. Vill sälja i "rätt" ordning, kanske känns det lättare med bara två hästar och intresset kommer tillbaka? I helgen kommer en lovande spekulant på sexåringen. Köper de så åker unghingsten ut på annons direkt efter. Känns märkligt att inte ha ett stall att åka till efter/innan jobb, samtidigt så skulle det vara så jäkla skönt att slippa. Den största anledningen är även att jag vill och behöver lägga mer tid och energi på mina hundar - som jag faktiskt tycker är kul att syssla med.

Någon mer som slutat med hästar? Varför? Vad fick ni för nya hobbies?

Är i samma tankenana som du. Haft häst i mitt liv stort sett dagligen sen jag var liten.
Nu känner jag inte så stor glädje-ja jag tycker omdom men inte den där glädjen. Det känns medt tungt och jobbigt och den ena har haft fång är väldigt fångkänslig o har chursing. Den andra är äldre och friskast men jag längtar efter att kunna resa och göra snnat än att lägga pengar på hö strö o tömningav gödsel container. Allt kretsar kring forings tider in o utsläpp torka täcken köra till hovis osv.

Hjälper det atthyrs in oss så man delar på passenmen in o ut släpp och fodringar?
Funderar alvarligt på att ta bort häsarna. Detkommer att bli mer fång o gamla blir inte yngre heller. Är inte sugen på att skaffa en till om den ena behöver tas bort ex om fång curding inte fungerar.
Hur ska jag tänka.
 
Är i samma tankenana som du. Haft häst i mitt liv stort sett dagligen sen jag var liten.
Nu känner jag inte så stor glädje-ja jag tycker omdom men inte den där glädjen. Det känns medt tungt och jobbigt och den ena har haft fång är väldigt fångkänslig o har chursing. Den andra är äldre och friskast men jag längtar efter att kunna resa och göra snnat än att lägga pengar på hö strö o tömningav gödsel container. Allt kretsar kring forings tider in o utsläpp torka täcken köra till hovis osv.

Hjälper det atthyrs in oss så man delar på passenmen in o ut släpp och fodringar?
Funderar alvarligt på att ta bort häsarna. Detkommer att bli mer fång o gamla blir inte yngre heller. Är inte sugen på att skaffa en till om den ena behöver tas bort ex om fång curding inte fungerar.
Hur ska jag tänka.
I ditt läge skulle jag avlivat bägge hästarna. Eventuellt sälja/låna ut den gamle. Hästar ska vara kul, och det är sååå himla mycket tid och pengar man lägger, som man skulle kunna göra annat för, om intresset för hästar svalnat.
 
Är i samma tankenana som du. Haft häst i mitt liv stort sett dagligen sen jag var liten.
Nu känner jag inte så stor glädje-ja jag tycker omdom men inte den där glädjen. Det känns medt tungt och jobbigt och den ena har haft fång är väldigt fångkänslig o har chursing. Den andra är äldre och friskast men jag längtar efter att kunna resa och göra snnat än att lägga pengar på hö strö o tömningav gödsel container. Allt kretsar kring forings tider in o utsläpp torka täcken köra till hovis osv.

Hjälper det atthyrs in oss så man delar på passenmen in o ut släpp och fodringar?
Funderar alvarligt på att ta bort häsarna. Detkommer att bli mer fång o gamla blir inte yngre heller. Är inte sugen på att skaffa en till om den ena behöver tas bort ex om fång curding inte fungerar.
Hur ska jag tänka.
Håller med France, alt. avliva den sjuka (lättare sagt än gjort) och stalla in den äldre och se om du återfår glädjen när du får lite hjälp? Kanske den äldre trivs på lösdrift?
 
Jag flyttade för ett par år sedan och lade ner hästeriet i samband med det. Sålde och lånade ut flocken och tog med mig en. Gick från egen gård till inackorderad (på ett toppenställe), och insåg att mitt hästintresse byggde på att ha dem hemma. Nu har jag egen gård igen, som egentligen är en klockren hästgård, men har inget sug alls att skaffa häst igen. Skulle möjligen kunna tänka mig vara medryttare någon gång i veckan, men då måste det vara helt rätt häst och rätt ställe.
 
Håller med France, alt. avliva den sjuka (lättare sagt än gjort) och stalla in den äldre och se om du återfår glädjen när du får lite hjälp? Kanske den äldre trivs på lösdrift?


Svar till er båda. De sista 5 åren har varit slitsamma på många vis och många plan. Ska prata med vår veterinär i morgon som känt mig/oss länge. Det lutar åt att jag kommer att ta bort båda. Mannen är en för att ha kvar dom men han kanske kvällsfodrar en gång månaden och mina föräldrar för att ta bort hästarna. De har väntat på att min ork ska ta slut.
Tack för stöd och suport i en svår fråga💕
 
Svar till er båda. De sista 5 åren har varit slitsamma på många vis och många plan. Ska prata med vår veterinär i morgon som känt mig/oss länge. Det lutar åt att jag kommer att ta bort båda. Mannen är en för att ha kvar dom men han kanske kvällsfodrar en gång månaden och mina föräldrar för att ta bort hästarna. De har väntat på att min ork ska ta slut.
Tack för stöd och suport i en svår fråga💕

Svarar mig själv och Det blir så att de får komma till de evigt gröna ängarna.
 
Jag slutade rida vi fick barn, efter att ha ridit hela mitt liv. Det var inte planerat utan liksom bara planade ut. Det blev för stressigt. Jag har inte saknat det så mycket som jag trodde jag skulle göra. Livet snurrar på och jag har andra intressen också. Så började vår dotter rida på ridskola för något år sedan och suget kom tillbaka. Insåg att jag inte slutat helt utan bara tagit en lång paus. Kollar på annonser flera gånger i veckan, har varit på provridningar och kollat stallplats. Men samtidigt vill jag inte. Känner att jag inte orkar varenda dag, i alla väder, alla pengar det kostar osv. Vi är medryttare just nu men det är mest dottern som rider och hästen i fråga är gammal så vi vet inte hur länge det varar. Slits mellan önskan att ge dottern det jag växte upp med (hade egen häst under ganska många år) och mellan ett fritt liv utan häst.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag har hela mitt liv ridit och haft egen häst men sista året eller kanske åren har jag inte tyckt det vart lika roligt längre, mer...
Svar
4
· Visningar
735
Senast: Sporthorse
·
Ekonomi & Juridik Hej! Jag har lånat ut min ponny i sommar. Hade från början inte tänkt att göra det men blev tillfrågad från en bekants bekant som...
2
Svar
34
· Visningar
3 981
Senast: QueenLilith
·
Hästmänniskan Hej! Behöver få skriva av mig lite och kanske få någon idé på hur jag ska resonera då jag känner mig så ensam med tankarna. Lite...
2
Svar
27
· Visningar
6 796
Senast: tuaphua
·
Gnägg Jag har haft min häst i två år nu. Han är världens snällaste och verkligen min bästa vän. Vi brukade hoppa förut och det gick väldigt...
Svar
4
· Visningar
1 686
Senast: Mia_R
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp