Att vara eller inte vara.. utekatt

[steve]

Jag ska flytta till en lägenhet i ett hyfsat tätbebyggt område, men med skog och åker alldeles inpå knuten (ca 50 meter bort). Jag har sedan tidigare två katter som har fått gå ut och in hela livet som de vill.

Frågan är ju hur jag gör nu. Jag har läst otaliga trådar på forum där jag har förstått att en del människor verkligen avskyr utekatter i tätbebyggt område med allt vad det innebär (kattbajs i sandlådan, kattpiss på altanen och för att inte tala om hur oansvarig man är om man släpper ut sin katt vind för våg). I mina ögon ska en katt få vara ute, men jag har full förståelse för att folk inte gillar att ha katter drällandes på sina tomter. Därmed kan jag hålla med om att katt i tätbebyggt område kanske inte är optimalt.

Jag vill absolut inte att mina katter ska störa grannar och därför är jag kluven till om jag kan fortsätta ha dom ute eller inte. Min tanke är dock, att jag kan prova att ha dom ute i koppel de första veckorna och alltid ta samma runda bort mot skogen. I skogen tänker jag att de inte stör några grannar men att de ändå kan leka och leva "kattliv". Min tanke är också att de kan lära sig att hålla sig borta från husen och endast vistas i skogen. Är det ens möjligt eller är jag alldeles för naiv nu?

Ena katten skulle nog kunna gå att omvända till innekatt, men den andra är i princip omöjlig. Han älskar att få vara ute, ligga i nån buske och spana. Båda är kastrerade, vaccinerade och ID-märkta och de skulle aldrig någonsin få för sig att mucka med andra katter eller revirmarkera hos grannarna, det är jag 100% säker på (sen kan ju andra katter jaga på mina katter såklart, vilket inte är så kul för katterna).

Jag är så kluven. Jag vill bara katternas bästa och i deras fall är det att få gå ut. Är det värt att testa min idé om att lära dom gå till skogen eller ska jag lämna bort dom på en gång? Jag kan tyvärr inte fixa med någon inhägnad uteplats, och gå i koppel känns som för lite stimulans (för den ena). Jag älskar verkligen mina katter och det skulle kännas jättetomt utan dom. Men samtidigt vill jag såklart deras eget bästa.

Tips och råd kära bukefalister?

 

[JeayL]

Första grejen att tänka på, hur ser hyresvärden på lösspringande katter? Iallafall i våra trappuppgångar är det skyltat om att "Goda grannar låter inte sina hundar och katter springa fritt" sen följs det väl inte slaviskt här, tror dock jag bara sett en katt på området sen vi flyttade in.

Personligen så skulle jag hålla katterna inne och låta dom gå i koppel ute, har själv haft en katt som troligast blev förgiftad av någon less granne (bodde i villa med närhet till skog) och flertalet grannar hade oxå utekatter, han blev inte ens 1 år utan vi hittade han död på altanen utan några tecken på fysisk skada och det förekom ikke kattägare i området som i flera års tid pratade om att fixa kattfällor, skjuta eller förgifta, det var 10-11 år sen men förekommer garanterat fortfarande!

I mitt förra lägenhetsområde så gick det inte att ha altandörren öppen utan uppsikt för då kom lösa katter in, vilket ju inte är så trevligt, speciellt inte då dom väljer ut en matta att kissa på och man själv är lite allergisk!

 

[MayGrace]

Vi har alltid haft katt i tättbebyggt område. Aldrig några klagomål, var nästan så jag ibland ledsnade på att allas katter samlades på vår yttertrapp eller slogs med våra katter .. Nu flyttade vi för några veckor sedan och här bor de inte lika mkt katter men katter finns i området. Låter mina katter gå ut så länge ingen klagar, skulle aldrig kunna hålla dem inne. Vi har skog in på knuten och de är där de gillar att hålla till!

 

[Modig_Korn]

Personligen ser jag för mycket risker med att ha katterna ute om man inte bor väldigt långt ut i ingenstans. Inte bara med grannar som förgiftar, skjuter, fångar in och kör iväg med katter de inte orkar med mer och inte vet eller bryr sig om vem ägaren är. Utan personer med hundar som jagar (och dödar?) katter (för skojs skull?). Bilister som gör mos av katten. Risken att katten går in i ett förråd och går en lång sväldöd till mötes. För att inte tala om räv och andra oknytt i skogen som tar katter. Inte ens på landet går katter säkra, men de är betydligt mer säkra än i tätbefolkade områden.

Vill man inte riskera sin katt har man den ju givetvis inomhus, och går ut med den i koppel. De kan ha ett bra liv inomhus om man utformar en bra kattmiljö. Och där är de också säkra på ett helt annat sätt än ute.

 

[TinyWiny]

Jag har bara haft en enda katt som verkligen inte gick att omvända till att vara enbart innekatt och det var en katt som bara varit ute då och då tidigare så det förvånade mig. Hon började bajsa på hallmattan. Det var hennes protest. Till slut smet hon ut och blev förmodligen påkörd nästan genast och dog Som tur var hade hon fortfarande halsbandet på sig med telefonnumret inskrivet i sedan vi bodde så att hon kunde gå ut så polisen ringde mig så att jag iallafall fick hämta katten och fick veta vad som hade hänt. För det är fruktansvärt att leta och leta och aldrig få veta vad som har hänt katten.

Den katten som jag absolut inte trodde skulle gå att omvända, som alltid var ute hela dagarna, han var det inga som helst problem att omvända till att bli enbart innekatt.

Med detta i åtanke så hade jag provat att omvända dem till innekatter. Skaffa ett bra stort klös/klätterträd och leksaker till dem och ägna dem tid varje dag. Jag hade personligen inte gått ut med dem i koppel eftersom jag tror att man gör det värre för katten att den får vara ute men så begränsat som det blir i koppel. Möjligtvis när de väl har funnit sig tillrätta som innekatter men inte innan.

Jag hade absolut inte släppt ut några katter i tätbebyggt område. Lösa katter är okej på landet när man bor avsides utan större vägar intill men inte annars.

 

[Pontevecchio]

Jag hade absolut provat att ha de ute och visa de den härliga skogen tror jag är ett jättebra sätt.

 

[Vira]

Jag är egentligen för utekatter, men jag hade aldrig vågat ha dem ute i tätbebyggt område. Jag som är uppvuxen "mitt ute i ingenstans" har vid två tillfällen varit med om att katterna blivit inlåsta i grannars garage (ca 500 m bort) och vi inte hittat dem förrän efter flera dygn. Att leta igenom en radie på 500 meter med hus överallt låter rätt hopplöst. Sedan har vi trafiken, risk för giftiga ämnen i garage och dylikt, människorna ...

 

[Skjøldur]

Jag bodde sex år på "Rolfse" i Säffle och hade två katter. "Rolfse" byggdes på trettiotalet och har stora tomter med mycket träd. På den tiden var det övervägande pensionärer som bodde där men det höll så sakta på att bytas ut. Jag tror alla utom en var kattvänliga, och hon som inte var det nöjde sig med att skälla lite. Ena katten bor kvar hos mitt ex och lever än, 18 år gammal. Men båda katterna var rädda för främmande, särskilt utomhus. Dom vågade aldrig smita in genom öppna dörrar och lärde sig på vilka altaner dom var välkomna att sola och inte för båda var känsliga för skäll. Jag hade lärt dom att inte hoppa upp på bilar och det respekterade dom också. Dom hade reflexhalsband och hade allmänt trafikvett. Hände väl två gånger att Tissel satt instängd i någons uthus ett tag, men än om det inte är roligt för katten så klarar dom det bättre än vi själva skulle ha gjort. Det beror lite på katters personligheter hur bra dom passar in i villaområden också! "Försiktiga missar gör sällan missar". Och hur stora tomter det är och hur mycket katter det redan finns. I allmänhet blir grannarna vänligare till sinnes om man visar att man bryr sig. Man kan till ex ge dom skydd till utemöblerna, peppar att strö i rabatten osv.

Jag känner en som bor i villa och som brukar låta katten vara ute på nätterna. Hon släpper den då hon går och lägger sig vid elva och öppnar spärren till kattluckan. Sedan kliver hon upp kl sex varje morgon än om hon har ledigt och ger katten dagens festmåltid och spärrar luckan. Det funkar, men dom är bara två i hushållet. Hade hon haft barn som sprang ut och in så hade det säkert inte gått att hålla katten inne hela dagarna.

 

[steve]

Tack för alla synpunkter!

Jag håller med om att det finns många risker med utekatt. Jag tycker den sista kommentaren om att släppa ut katten endast på natten var lite intressant. Kanske kunde det vara en möjlighet? Fördelarna jag tänker på: Mindre människor ute som kan skada katterna, mindre risk för att de blir instängda i något förråd eller smiter in i någons lägenhet och mindre risk att träffa på lösspringande hundar/andra katter och mindre bilar.

Finns det nackdelar med att ha dom ute endast på natten som jag inte tänker på? Kanske att man skulle kunna komplettera natt-utevistelse med koppelpromenader på dagarna.

 

[Cherarriduracell]

jag trodde att min katt skulle klara sig dåligt som innekatt, men hon fungerade inte i familjens utekattflock (rymde 2v-4mån i taget) så närjag flyttade till lgh fick hon flytta med. Övergången från hemlös sedan 3 mån till innekatt på heltid gick bra, erbjöd henne att gå ut då jag hade möjlighet att från balkongdörren ta mig ner på allmänningen, men honvar aldrig ute mer än 10 min i taget och satt helst i fönstret och tittade ut. När hon väl var ute låg hon under balkongen och spanade eller satt på balkongkanten halvt dold och tittade på omgivningen. Idag är hon innekatt på lantgård, har blivit erbjuden att gå ut och tar erbjudandet om ingenting rör sig utomhus. Helst sitter hon fyra meter upp i ett träd och är rädd, då kan hon likagäna vara inne

poängen är att hur mycket man än tror att katten inte kan ställa omsig så kan de det. Finns säkert individer som aldrig kan trivas med att inte känna vinden i pälsen men finns säkert fler katter som min katt, som blev bekväma med att ha sin trygga zon på jorden och nöjer sig med att ta del i utelivet genom att titta i fönstret. Väljer alltså att ha min katt inne eftersom hon blir rädd för andra djur och springer iväg, hon har ett bättre liv inomhus med trygghet och mat än utomhus, bortsprungen där gud-vet-vad kan hända.

 

[TinyWiny]

På vilket

Jag bodde sex år på "Rolfse" i Säffle och hade två katter. "Rolfse" byggdes på trettiotalet och har stora tomter med mycket träd. På den tiden var det övervägande pensionärer som bodde där men det höll så sakta på att bytas ut. Jag tror alla utom en var kattvänliga, och hon som inte var det nöjde sig med att skälla lite. Ena katten bor kvar hos mitt ex och lever än, 18 år gammal. Men båda katterna var rädda för främmande, särskilt utomhus. Dom vågade aldrig smita in genom öppna dörrar och lärde sig på vilka altaner dom var välkomna att sola och inte för båda var känsliga för skäll. Jag hade lärt dom att inte hoppa upp på bilar och det respekterade dom också. Dom hade reflexhalsband och hade allmänt trafikvett. Hände väl två gånger att Tissel satt instängd i någons uthus ett tag, men än om det inte är roligt för katten så klarar dom det bättre än vi själva skulle ha gjort. Det beror lite på katters personligheter hur bra dom passar in i villaområden också! "Försiktiga missar gör sällan missar". Och hur stora tomter det är och hur mycket katter det redan finns. I allmänhet blir grannarna vänligare till sinnes om man visar att man bryr sig. Man kan till ex ge dom skydd till utemöblerna, peppar att strö i rabatten osv.

Jag känner en som bor i villa och som brukar låta katten vara ute på nätterna. Hon släpper den då hon går och lägger sig vid elva och öppnar spärren till kattluckan. Sedan kliver hon upp kl sex varje morgon än om hon har ledigt och ger katten dagens festmåltid och spärrar luckan. Det funkar, men dom är bara två i hushållet. Hade hon haft barn som sprang ut och in så hade det säkert inte gått att hålla katten inne hela dagarna.

På vilket vis menar du att katter klarar att vara instängda bättre än en människa skulle gjort? En katt behöver äta minst var tolfte timme och redan efter 24 timmar riskerar kattens inre organ att ta skada om den inte får mat. En människa klarar sig bättre. Vi kan klara oss utan vatten i tre dygn och ända upp till två veckor klarar man sig utan vatten vid gynnsamma förhållanden om man ligger still men efter en vecka börjar de inre organen att ta så mycket stryk att skadorna riskerar bli irreversibla. En människa kan vara utan mat i tre veckor om det verkligen skulle vara kris. Det hade aldrig en katt klarat. En katt har alltså bara 24 timmar på sig utan mat. En människa har lugnt tre dagar på sig innan hen måste ha vatten.

Jag tycker aldrig att det är okej att rycka på axlarna åt att en katt kan bli instängd med tanken att den klarar sig. Därför tycker jag inte att en katt ska vara ute ensam i stad eller samhälle. Då får man bo långt ute på landet om man vill ha sina katter ute ensamma. Jag kan ärligt talat säga att jag skäms för att jag inte hade bättre vett när jag bodde i utkanten av en liten stad och lät mina katter vara ute på i mitten av -90 talet. Tursamt nog för mina katter så har jag fått bättre kunskap och förståelse för dess natur.

Jag är däremot väldigt nyfiken på hur du bar dig åt för att lära dina katter att aldrig gå på bilar och hur du kan veta att de faktiskt aldrig gjorde det.

Jag som djurvän hade blivit riktigt irriterad om en granne hade kommit med peppar och överdrag till mina utemöbler för att hens katt skulle kunna springa vind för våg. Håll katten inne, gå ut med den i koppel eller flytta till kattvänlig plats. Svårare än så är det inte. Jag mår verkligen dåligt när jag ser katter springa vind för våg i städer och i samhällen. Det är inte konstigt att katter har så låg status när folk till och med på ett kattforum kan skriva att katten klarar av att vara instängd bättre än vad en människa hade klarat. Då har man ju inte särskilt mycket kunskap om katter. Här om någonstans borde en osäker eller nybliven kattägare få kunskaper och ingen rycka på axlarna mentalitet.

 

[Pontevecchio]

Jag tänker inte debattera inne eller ute, för mig är det otänkbart att endast ha djur inomhus. Jag är däremot förvånad över att så många har problem med instängda katter. Mina har varit ute i 7 år, aldrig varit med om att de blivit instängda. De går dock inte med andra människor utan är ute när de är ute.

Att vare ute på nätterna som @Skjøldur beskrev låter säkrare om man är rädd att katten blir instängd.

 

[Sol]

Hur tänker du lära katterna att hålla sig borta från hus? Att inte gå in på andras tomter?

Om du inte har klart för dig hur det ska gå till bör du nog avvakta med att släppa dem lösa. Att katterna är kastrerade är ingen garanti för att de inte kommer revirmarker. Revirmarkering hör inte bara fertila hankatter till. Revirmarkering handlar även om att skapa trygghet. Den egna lukten inger trygghet så även den "inte-stöddiga-katten" kan revirmarkera, det är inte ens ovanligt. Och även om dina katter inte skulle mucka med andra katter kan det finnas andra katter som gärna muckar med dina. Jagar iväg dem, skrämmer dem, slåss med dem...

Att ha dem ute på natten minskar vissa risker men ökar andra. Rovdjur är ofta mer aktiva på nätterna än på dagtid och söker sig närmare bebyggelse just då. Å andra sidan har du mindre mänsklig aktivitet vilket antagligen innebär att dina katter kommer störa mindre.

Men först och främst, om du vill ha dem ute. Börja med att prata med grannarna. Hur ställer de sig?

 

[Holger]

Min arbetskamrats ena katt hittades påkörd idag. Katten blev 1 (ett) år och hon bor i ett tättbebyggt område där katten brukade springa med till parkeringen/busshållplatsen osv.
Döden blev alltså priset för att katten skulle gå lös ute, bara tur att någon hittade henne och kunde konstatera att hon troligen dött omgående.
Jag kommer tyvärr aldrig förstå hur någon vågar ha katten ute i ett bostadsområde/nära till 50-70-90-väg. Ett ex fick 4 katter överkörda innan det började gå upp ett ljus, dessutom var samtliga raskatter från en storuppfödare. När en katt dog var det bara att skicka efter en ny som sattes på lastbil som skulle åka förbi i närheten......

 

[mooi]

Jag har en innekatt i dagsläget (just nu bara en då hans kompis gått bort) -bor i lägenhet. Är uppväxt med katter som gått ut, men då bodde vi på landet och en bra bit från närmsta trafikerade väg. Just nu känner jag att jag bara skulle våga ha min katt ute om jag bodde riktigt lantligt. Risken med trafik -eller att någon människa medvetet skulle skada katten känns så pass stor att jag inte vill chansa.
Min nuvarande katt skulle troligtvis bli överkörd på en gång -han är väldigt oförsiktig och lägger sig bara ned om man kommer mot honom.
Det är en hittekatt som jag plockade upp på motorvägen när han var ca 8-10v (enligt veterinär) och han fann sig direkt från stunden han landade i lägenheten, han sitter gärna på balkongen om det är sol -men aldrig något jamande, krafsande på dörrar eller liknande, och aldrig en "olycka" utanför lådan -jag är imponerad av honom!

 

[Shark]

Jag jobbar i djuraffär och der kommee ofta folk och köper spray för att avskräcka katter. Hur kul är det att ha kattskit, kattpiss i trädgården och nerhårade dynor på utemöblerna? Du som kattägare har valt att skaffa katt, pracka inte på andra din katt.
Nej säger jag till katt ute där sannorlikheten är stor att den går till grannen. Jag har mina ute i rastgård och tycker det är lagom skoj med andras hanar som kommer och pissar och kaxar med mina!

 

[Raderad medlem 19815]

@steve det här är mitt första besök i kattforumet och jag kom hit endast för att få reda på hur kattägare som låter sina katter kissa och bajsa i sandlådor och rabatter tänker och vad jag kan göra. Har den sista veckan eller så sett en nyinflyttad katt göra sina behov i sandlådan på gården tre gånger. Himla äckligt. Där sitter mitt barn och leker. Även på min sons förskola har jag sett katter flera gånger när jag gått förbi på kvällen.

Förstår absolut att du tycker att din katt borde få vara ute men faktum är att det stör. Sen som flera andra säger så hade jag varit rädd för att andra människor medvetet skulle skada min katt.

 

[steve]

@Diskurs Jag kan svara hur jag tänker, som gärna vill ha min katt ute (men ja, jag är ju givetvis medveten om nackdelarna också).
Jag personligen tycker att en katt ska vara ute för att alla djur ska ha möjlighet att utföra sina naturliga beteenden så långt som möjligt och få känna frisk luft, gräs och solsken. Jag tycker att ha en katt instängd 24/7 inte får möjlighet till detta, och kompletterar man inte innekattens liv med utomhusaktiviteter tycker jag att det känns fel. För mig.
Rent krasst, ja, många katter stör, men det gör även mina grannar som spelar hög musik, fyllegubben som stojar, barnen som pallar äpplen och hunden som skäller. Bor man i tätbebyggt område räknar man väl med att det finns störningsmoment? Jag vill inte pika någon, jag förstår verkligen att det måste vara sjukt irriterande och äckligt att katter bajsar i sandlådorna. Men jag kan också tycka, att många kanske har en tendens till att överreagera och lägga energi på saker som kanske inte är hela världen alla gånger. Jag kan erkänna att jag verkligen får krupp på barnen utanför min lägenhet som verkligen SKRIKER hela dagarna, men jag tänker inte klaga på det här, eftersom att jag bor i tätbebyggt område och jag räknar med att det här är normalt. Dessutom är det faktiskt lagligt att leka och gapa på dagarna. Detsamma gäller väl katt, det är lagligt att ha katten utomhus och därför är det väl något man kanske borde räkna med när man flyttar in i ett tätbebyggt område, eller? Missförstå mig rätt, jag kan också givetvis tycka att det inte är lämpligt att ha utekatt överallt. Det var mest lite tankar. Men liksom, det finns väl andra djur som också bajsar i sandlådor och på olämpliga ställen (hundar, harar, rådjur osv).
Jag har förövrigt bestämt mig för att ha katterna ute på koppelpromenader i alla fall till en början, tills jag har lärt känna grannarna och så vidare. Jag vill ju verkligen inte störa grannarna det första jag gör när jag flyttar in.

 

[Dandylinn]

Jag tycker att de flesta djur alltid har rätt till utegång men i det här fallet så ska man tänka på vad för slags utemiljö det rör.

Det behöver inte vara bättre för en katt på landet heller men är det så att man bor i ett mer tätbebyggt område och kisse riskerar att utsätta andra för sanitära olägenheter eller att kisse riskerar att skadas/dödas pga människan så ska man i alla fall minst låta bli att ha den ute lös obevakad. Katter är väldigt bra på att anpassa sig till miljöer och är ofta inte i vägen heller men i de fall det händer så finns det onda människor tyvärr så slutsumman för mig är att man till största del bör skydda katten men omgivningen ska inte störas av lösa katter heller.

Så man bör tänka: Kan katten skadas eller kan den störa andra? Är risken hög för båda så nej, då ska katten inte vara lös obevakad ute.

 

[Liten]

Personligen är jag väldigt för att katter, liksom t.ex. kaniner, ska få vara ute. Jag drar mig lite för tanken på att ha innekanin, och skulle helst ha utekatt/delvis utekatt av samma skäl. (Skillnaden är att en kanin är utomhus under bevakade former, även om den bor helt utomhus.) Men även för mig finns det undantag. Jag har väldigt höga krav på mitt djurägande, och sätter i alla lägen mina djurs bästa i första rummet.

Jag är uppväxt i ett bostadsområde norr om Stockholm där det finns mycket katter. Och det är många av de som bor där, som har eller har haft många katter samtidigt. Området är att betrakta som tätbebyggt. Det ligger också nära centrum, och med en hel del bilar, mopeder och annat i trafikväg. Men i kommunen finns det ändå en hel del natur och några kilometer från området är bebyggelsen glesare (i mångt och mycket). Katterna i området vistas mycket ute. Det bajsas i sandlådor (särskilt i en, som idag är riven och i dess ställe finns en trevlig uteplats istället), det gör det, och det är förstås äckligt. Hos min mor har det också, periodvis, varit problem med att vissa katter pissat på saker (regelbundet). Men det största problemet i det området (det som gör att jag inte skulle vilja ha min katt ute obevakad där) är faktiskt att katterna ofta inte får vara ifred för barnen. Jag är hårt uppfostrad, sen innan jag kunde gå, när det gäller att klappa/umgås med djur: om katten/hunden inte vill, då går man därifrån - punkt. Det gäller tyvärr inte alla barn i området, och många av katterna har blivit jagade. Det har lett till att många av katterna i området faktiskt flyr iväg när det kommer ett barn, och en del av dem som bor där nu sticker iväg när någon främling (oavsett ålder) närmar sig öht. Det tyder imo på en stor stress, för kattens del, och det är inte ok.
Vänner och bekanta som bor/har bott ute på landet i kommunen, dvs en bra bit från centrum men nära landsvägen, har fått sina katter överkörda - antingen på landsvägen nära huset, eller då de helt enkelt vandrat iväg och stött på trafik.

Nu bor jag i ett litet samhälle i Uppsala län, i ett område med både lägenhetshus och villor. Här skulle jag inte säga att trafiken är något större problem för en katt, egentligen - det rullar en hel del bilar och emellanåt passerar en lastbil genom byn, men överlag är det lugnt. Det kan emellanåt bli lite stökigt/bråk, men vad jag märkt av under de nästan två år som jag bott här, får katterna vara ifred. Här bor en del katter som går ute. Men här är problemet, särskilt under dagar då det är riktigt dåligt väder eller när det är kallt ute, att en del av katterna inte kommer in till sitt hem. I höstas, vintras och under våren (innan det varmare vädret drog in) var det en katt - som hör hemma i grannporten, någon trappa upp - som tillbringade mycket tid i "mitt" trapphus. Kattens ägare sitter i fönstret och lockar på katten på kvällarna, men under vintern hade hon ofta letat sig vidare till en annan port vid den tiden för att komma undan kylan. Portarna är stängda dagtid (särskilt när det är kallt - skulle de ställas upp skulle det bli iskallt inne..) och katten kommer således inte in om ingen öppnar åt den. Ofta när jag kom hem, kom hon springandes och jamade - och lika ofta låg hon utanför min lägenhet och ville umgås när jag kom ut. Försökte jag locka med henne ut, lade hon sig bara ner. Vad jag har hört, finns det flera katter i området som har det här problemet. I en annan port har det hänt att en katt utfört sina behov i trapphuset, för att den inte blivit insläppt hemma. Jag blir hemsk illa berörd av det, och känner därför att ska man ha utekatt här så ska man bo på bottenvåningen. Lägenheterna på bottenplan här, har nämligen en uteplats och en altandörr med fönster = katten skulle inte vara beroende av att komma in igenom porten för att komma hem.

I veckan ska jag flytta ett par mil bort, till ett (mycket) mer tätbefolkat samhälle/område. Där passerar dels en större väg genom en korsning intill "mitt" hus, dels finns riksvägen inte långt bort och så är det en del trafik i området i stort. Huset ligger väldigt nära centrum och precis intill mataffären. Jag kommer att bo på tredje våningen i ett lägenhetshus. Där skulle jag definitivt inte vilja ha katten ute utan tillsyn. Dels pga all trafik, dels för att risken är mycket stor att katten inte kan ta sig hem när den vill. Till och med min mor, som är väldigt för att katter ska få gå ut och har haft utekatter i många år av sitt liv, håller med om att det inte är ett alternativ att låta katten gå ut på egen hand i området. Många av lägenheterna har balkong (som ju går att näta in), och det finns möjlighet att ta med katten ut i sele.