Att vara en introvert person

När man flyttar till en ny plats är det ju lätt hänt att man först lär känna de extroverta. Och är man då introvert själv blir det ju kanske så att hur mycket man tycker det känns bra att umgås är olika. Själv tycker jag det är lättare att ha goda vänskaper med andra som inte behöver umgås hela tiden. I TS fall skulle jag börja säga nej, vissa vänner kanske skulle ledsna, men andra vänner kanske skulle komma till, vänner med mindre umgängesbehov.
 
Jag är väl halvintrovert och ser sällan anledning att ses bara för att , träffar främst vänner för att utöva intressen ihop. Någon fest då och då är kul att träffa många samtidigt men fika på stan tex hade gjort mig utmattad :)
 
Mycket bra och intressant tråd. Den här borde många, de flesta, läsa.
Både de som inte är introverta och de som kanske får insikt i att de är introverta och får tips på hur de ska kunna undvika att bli totalt utmattade.
Jag hade dålig kläm på det här med introvert, även om jag själv gärna är ensam en hel del.
När jag blev sambo försökte jag att förklara för honom att "att jag vill vara ensam betyder inte att jag inte vill vara med dig" Lyckligtvis förstod han skillnaden och sade när han ibland åkte på tjänsteresa att nu kunde jag odla min eremitism…

När jag så lärde känna en trevlig person, blivande god vän, sa han rätt snabbt att han är introvert. Han är också mycket social vilket har varit lite förvirrande.
Jag har varit förbryllad vid tillfällen när han inte svarat på mess, men jag har förstått att han då behöver ladda batterierna efter en jobbvecka. Svar kan komma några dagar senare.
Vi är bara några få som han umgås med förutom när vi är på gemensamma aktiviteter.
Att veta att han är introvert har underlättat både för mig och honom, det är jag övertygad om.
Men så har jag också försökt läsa på lite - och fått många ahaupplevelser där.
 
Det är ju tyvärr en vanlig missuppfattning att introvert är samma sak som att vara osocial, vilket inte stämmer riktigt. Däremot kostar det oftast mer energi för en introvert personlighet att delta i sociala sammankomster, jämfört med en extrovert personlighet.
Tack för att du skrev det här. Jag blir nästan lite ledsen när jag ser att folk uttrycker sig som att de är introverta men har ett socialt behov. Att vara introvert är ju inte på något sätt synonymt med att inte vilja umgås med folk/ha vänner/vara med på sociala tillställningar.
 
Jag har tur på så vis att min bästa väninna här brukar fråga om jag vill med på x eller om jag cocoonar idag. Hon förstår mig precis, är lite likadan. Det är så skönt att inte behöva förklara, bara säga att idag är en innedag om det nu är en sån dag.
 
Det lär ha dykt upp en ny "katergori" ambiverta. Vad säger ni om den?
Jag hamnar där enligt dessa punkter.
https://www.elle.se/7-tecken-pa-att-du-ar-bade-introvert-och-extrovert/
Bullshit, säger jag om den där artikeln. Det där utgår ju från att en introvert inte är social alls? Dessutom, redan första meningen som säger att introverta är blyga säger ju alldeles tillräckligt om att den där artikeln är skriven av nån som har noll koll på vad det innebär att vara introvert.
 
Det lär ha dykt upp en ny "katergori" ambiverta. Vad säger ni om den?
Jag hamnar där enligt dessa punkter.
https://www.elle.se/7-tecken-pa-att-du-ar-bade-introvert-och-extrovert/

Mjäh.

(alltså jag vet inte hur jag ska uttrycka mig, om något så är det där väl gemene man - de flesta ligger ju i mitten av en skala. vissa punkter här, typ 1 och 2, beskriver ju dock en introvert personlighet rätt bra men i stort känns artikeln bara klumpig och skribenten inte så insatt)
 
Senast ändrad:
Det lär ha dykt upp en ny "katergori" ambiverta. Vad säger ni om den?
Jag hamnar där enligt dessa punkter.
https://www.elle.se/7-tecken-pa-att-du-ar-bade-introvert-och-extrovert/
Det där var en löjlig hipp-media-har-hittat-ett-coolt-personlighetsbegrepp-artikel. Bara blaj. Tyvärr så alldeles för mycket journalistik ser ut idag. :crazy: Ta som regel att om artikeln heter något som "7-tecken-på-att-du-är" så är det en desktopjournalist som vill ha klick, inte dela med sig av kunskap. :)
 
Tack för att du skrev det här. Jag blir nästan lite ledsen när jag ser att folk uttrycker sig som att de är introverta men har ett socialt behov. Att vara introvert är ju inte på något sätt synonymt med att inte vilja umgås med folk/ha vänner/vara med på sociala tillställningar.


Vi som är introverta får helt enkelt utbilda på ett trevligt sätt. Ofta när jag säger att jag är introvert och folk säger ”men du är ju jättesocial” så säger jag precis som det är....att det ena inte utesluter det andra.

Jag är väldigt social när jag träffar folk och anses då som just väldigt social medan jag anses som osocial när jag helst är hemma och tackar nej (väldigt sällan). Gärna av extremt extroverta som inte kan sätta sig in i andras synvinkel.


Den bästa förklarigen brukar väl vara att om du fick välja; skulle du då välja två veckornas sällskap 24/7 eller helt utan sällskap 24/7?

Som tur var är både jag och mannen introverta, han mer än jag. Vi kan vara hemma båda två på gården men inte ses på över 8 timmar. Han gör sitt och jag gör mitt. För oss båda har flytten ut på gården gjort oss båda gott.
 
Tack för att du skrev det här. Jag blir nästan lite ledsen när jag ser att folk uttrycker sig som att de är introverta men har ett socialt behov. Att vara introvert är ju inte på något sätt synonymt med att inte vilja umgås med folk/ha vänner/vara med på sociala tillställningar.
Men introverta behöver i regel inte umgås lika mycket och ofta som de som är väldigt extroverta. Medan introverta får energi innifrån, kanske läsa nån bok, dagdrömma eller vara i naturen får den som är extrovert energi av att umgås med flera andra och mycket.
 
Men introverta behöver i regel inte umgås lika mycket och ofta som de som är väldigt extroverta. Medan introverta får energi innifrån, kanske läsa nån bok, dagdrömma eller vara i naturen får den som är extrovert energi av att umgås med flera andra och mycket.
Nu låter det som att du utgår från att det inte finns något emellan introvert och extrovert - så är det naturligtvis inte. Och även en introvert kan verka i alla lägen.
 
Jag har de senaste åren hittat något som är lagom för mig, jag klarar att boka upp en eller möjligtvis två vardagar i veckan för sociala aktiviteter, men inte två dagar på rad. Utöver detta kan jag umgås på helgen men vill inte heller då göra det både lördag och söndag. Det känns skönt att äntligen ha förstått vad jag mår bäst av och har också börjar säga det till vänner som frågar om vi ska göra något. Har bara mötts av förståelse faktiskt, och många har visat sig känna likadant.
 
Jag bokar bara in precis så mycket som jag vet att jag orkar. Planerar aldrig in något efter jobbet tex. Mina vänner vet och de flesta är likadana. :up:
 
Men introverta behöver i regel inte umgås lika mycket och ofta som de som är väldigt extroverta. Medan introverta får energi innifrån, kanske läsa nån bok, dagdrömma eller vara i naturen får den som är extrovert energi av att umgås med flera andra och mycket.
Det har tagit mig tid att fatta det där.

Jag får min energi utifrån. Brukar säg att jag saknar inre ljus och behöver någon som lyser upp för att jag ska funka. Är verkligen ingen soloseglare.

Var högst förundrad över en bekant för länge sedan som kunde gå runt hemma på sin gård och skrota utan att träffa en enda människa, och må bra av det.

Sen har jag fattat bättre. Och begripit att människor funkar olika.
Ensam är jag enfaldig och tungsint. I grupp både rolig och kvicktänkt.
Trode förr att alla funkade lika.
 
En av mina vänner sa en gång "Varför är det alltid jag som är otrevlig som vill vara ifred? Varför är inte motsatsen otrevligt någon gång?"

Tycker jag pekar på problemet väldigt tydligt.
Skumt. Både jag och mina vänner tackar nej till varandra och andra med hänvisning till trötthet och att vilja uggla ifred.
 
Jag är introvert och dessutom hjärntrött på det också. Det tog nog mycket att umgås med folk före hjärntröttheten. Men jag älskar att vara social, bara det blir i lagom doser!
Nu har jag praktik och måste dels umgås med de som jobbar där och stå i reception och träffa nya människor hela dagarna. Det är jättejobbigt för mig, jag är helt slut. Bokar inte in något på vardagarna nu och helst inte på helgerna heller för jag behöver pausen :)
Som tur är så är de flesta av mina vänner likadana :)
 

Liknande trådar

Relationer Hur mycket är egentligen värt att offra för kärlek? Är 38 år, har varit tillsammans med min pojkvän i ett år. Han bor 1 timmes bilfärd...
5 6 7
Svar
132
· Visningar
12 674
Senast: Ramona
·
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
7 726
Senast: lundsbo
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
27 863
Senast: Snurrfian
·
Relationer Jag behöver skriva av mig. Ni är kloka. Det här är invecklat och jag får förmodligen inte med allt relevant i ett första inlägg. Jag...
2
Svar
24
· Visningar
3 995
Senast: Pinus
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CXCV
  • Att bjuda någon?
  • Bra hörlurar

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp