Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Jag känner samma sak! Extra roligt är det om det visar sig att båda fastnat för samma person Jag blir väldigt lätt "förälskad" i personer, och faller verkligen helt handlöst ner i dessa förälskelser. Dessa personer brukar senare bli väldigt nära vänner av någon anledning.
Min partner och jag har nog aldrig varit betuttade i samma person, åtminstone inte samtidigt. (Han är mer intresserad av män än vad jag är.)
Jag tänker att det inte är så stor skillnad mellan kärlek och vänskap, eller att vänskap är en del av det vi kallar kärlek. Och där finns ju attraktion som en del av det hela.
Vilka man sedan blir ihop med eller blir kompis med eller tappar bort efter ett tag, beror i alla fall för min del ofta på tillfälligheter.
Min partner och jag har nog aldrig varit betuttade i samma person, åtminstone inte samtidigt. (Han är mer intresserad av män än vad jag är.)
Jag undrar mer hur jag skulle kunna låta bli. Det skulle verkligen kräva en kraftansträngning och medveten omkoppling i hjärnan för att jag skulle sluta prata med min partner om sådant. Väldigt ansträngt.Nytta och nytta. Jag tycker att det kan vara lite kul när partner berättar om sådant. Jag ser inga som helst problem med det. För mig är det som vilket lättsamt samtalsämne som helst.
Att tråna tillsammans är en grovt underskattad paraktivitet!Jo men absolut, du har helt rätt i det.
Jag tycker det är skoj att vi emellanåt blir betuttade i samma personer. Roligt samtalsämne att prata om hur "helt fantastiskt underbar och dessutom jättehet" som nya människor i ens liv är
Haha sannerligen. För det vore ju helt barockt att agera på attraktion som inte är riktad mot sin partner. Ve och fasa!Jag tycker för övrigt att det är lite intressant att flera så att säga måste betona att lite attraktion hit och dit är vanligt, normalt och trevligt - vad man gör med det i praktiken är en helt annan sak. Att det behöver betonas. Är lite intressant.
Och jag menar inte att det bara är något som omgivningen gör på/mot/inför ett subjekt (objekt) utan att det i grund och botten är en fråga om epistemologi och/eller ontologi. Jag känner igen det även hos mig själv (min uppfattning och mina tankar om mig själv).Att lägga tyngdpunkten på praktik i sexuella sammanhang kopplar jag starkt till avvikelser. Det är bara avvikelser som måste bekräftas i praktiken (implementeras?) medan det som faller inom normalspannet kan bekräftas med känslor.
Aha. Det tänker jag är ett sätt att redogöra för sin ståndpunkt i syfte att ge tyngd åt tolkningen. Dvs markera att man pratar i egenskap av normat => trovärdigt.Jag tänker att när man känner att man vill lägga till något sådant där lite moraliskt/moralistiskt/normerande, så är det ganska roligt att fundera över den viljan. Och ganska roligt att testa att göra tvärtom mot hur det känns, för att se hur det i sin tur känns.
Det förutsätter så klart att man identifierar situationen, men det händer det ju att man gör om man jobbar lite på det.
Aha. Det tänker jag är ett sätt att redogöra för sin ståndpunkt i syfte att ge tyngd åt tolkningen. Dvs markera att man pratar i egenskap av normat => trovärdigt.
I det aktuella exemplet då, att den som inte pekar på den praktiska aspekten av "trohet" blir/tror sig bli misstänkliggjord. Det handlar nog mycket om att framställa sig själv och väldigt lite om att egentligen korrigera eller styra någon.
Och jag menar inte att det bara är något som omgivningen gör på/mot/inför ett subjekt (objekt) utan att det i grund och botten är en fråga om epistemologi och/eller ontologi. Jag känner igen det även hos mig själv (min uppfattning och mina tankar om mig själv).
Rörande? Hur menar du då?Jag tycker att det är lite rörande att man inte tar risken att lämna frågan om hur man hanterar sin attraktion till andra öppen.
Det är väl härligt när man upptäcker och lär sig nya ord!Två ord som jag aldrig sett - så jag var tvungen att googla
Det blottar en sårbarhet, liksom. Ett behov av att upprätthålla den goda ordningen som visar en ömtålighet.Tänker jag.Rörande? Hur menar du då?
Det är ju lite fint tänkt. Och ett intressant sätt att beskriva det på. Alla är vi sårbara inför de sociala reglerna. Fast det går ju inte att komma undan att det hela sker på någons bekostnad. Jag har svårt att inte haka upp mig på smaken av disidentifikation och exkludering så ditt perspektiv är dels intressant men också en smula provocerande.Det blottar en sårbarhet, liksom. Ett behov av att upprätthålla den goda ordningen som visar en ömtålighet.Tänker jag.
Därmed inte sagt att jag gillar det normerande draget i det hela.