Avliva halvfriska hundar?

[Trasmatta]

Kan man göra det utan att ha dåligt samvete resten av livet?
Jag ska flytta till stan och funderar på att låta mina inte helt friska hundar få somna in istället för att följa med ,av rent egoistiska skäl då jag är trött på att sköta deras medicinering och rehabilitering och hantera den enas humör och stress.

Den ena är född 2016 och har grav artos i ena benet men fungerar relativt bra på medicin men har i perioder märkbart ont.
Just nu pigg och utöver artrosen en trevlig hund helt utan olater och problembeteenden.

Den andra är född 2017 och har diskbråck som medicineras utan framgång.
Han är arg och stressad och morrar så fort man tar i honom och blir han trängd gör han utfall och bits.
Att exempelvis kunna lyfta ur honom ur buren i bilen är inte att tänka på och att klä av och på honom halsband och sele resulterar alltid i utfall.
När han har gott om utrymme och inte behöver vara rädd om sin kropp är han är glad hund som älskar människor andra hundar och djur och går att ha med i alla miljöer men diskbråcket har förstört hans psyke helt och hållet och jag inser att jag borde låtit honom somna in för länge sen.

Det jag nu funderar på är att låta båda få somna in samtidigt istället för att ha kvar den förstnämnda kanske ett halvår eller år till?

Hundarna bor på landet nu och artroshundens stora glädje i livet är att ligga på tomten och spana och bada i sjöarna och gå i skogen

 

[tanten]

Nr 1 för mig är att våra djur ska leva värdiga friska och smärtfia liv.

Vi djurägare ansvarar för att avsluta när det inte är värdigt och smärtfritt längre. Djur kan inte begå självmord och har inget tidsperspektiv. Beslutet är vårt och ansvaret är vårt. Döda djur lider inte. Det är upp till oss att bedöma
.

 

[Trasmatta]

Nr 1 för mig är att våra djur ska leva värdiga friska och smärtfia liv.

Vi djurägare ansvarar för att avsluta när det inte är värdigt och smärtfritt längre. Djur kan inte begå självmord och har inget tidsperspektiv. Beslutet är vårt och ansvaret är vårt. Döda djur lider inte. Det är upp till oss att bedöma
.

Hunden med diskbråck är det ingen tvekan om saken han ska få somna in men hunden med artos krossar mitt hjärta då den är både pigg och glad och fungerar relativt bra på medicineringen och att ta med henne ensam till stan i lägenhet eller avliva henne med sin kompis känns som pest eller kolera.

 

[Tantan]

Hunden med diskbråck är det ingen tvekan om saken han ska få somna in men hunden med artos krossar mitt hjärta då den är både pigg och glad och fungerar relativt bra på medicineringen och att ta med henne ensam till stan i lägenhet eller avliva henne med sin kompis känns som pest eller kolera.

Jag tycker att man kan avliva av de skälen. Ingen av dem verkar ju må toppen. Det ska också vara kul att ha hund och att vara hund ska skitkul och det låter inte som det.

 

[WildWilma]

Absolut inget fel att låta båda somna in samtidigt.

 

[Marita73]

Det är lite samma scenario som jag tänker mig med mina två äldre hästar. Blir en sjuk tas båda bort då de levt bara de i många år.

 

[Trasmatta]

Absolut inget fel att låta båda somna in samtidigt.

Även om artroshunden bara är 9 år och av liten ras

 

[Marita73]

Även om artroshunden bara är 9 år och av liten ras

Jag tycker inte du gör fel som tar bort båda.

 

[Grazing]

Kan man göra det utan att ha dåligt samvete resten av livet?
Jag ska flytta till stan och funderar på att låta mina inte helt friska hundar få somna in istället för att följa med ,av rent egoistiska skäl då jag är trött på att sköta deras medicinering och rehabilitering och hantera den enas humör och stress.

Den ena är född 2016 och har grav artos i ena benet men fungerar relativt bra på medicin men har i perioder märkbart ont.
Just nu pigg och utöver artrosen en trevlig hund helt utan olater och problembeteenden.

Den andra är född 2017 och har diskbråck som medicineras utan framgång.
Han är arg och stressad och morrar så fort man tar i honom och blir han trängd gör han utfall och bits.
Att exempelvis kunna lyfta ur honom ur buren i bilen är inte att tänka på och att klä av och på honom halsband och sele resulterar alltid i utfall.
När han har gott om utrymme och inte behöver vara rädd om sin kropp är han är glad hund som älskar människor andra hundar och djur och går att ha med i alla miljöer men diskbråcket har förstört hans psyke helt och hållet och jag inser att jag borde låtit honom somna in för länge sen.

Det jag nu funderar på är att låta båda få somna in samtidigt istället för att ha kvar den förstnämnda kanske ett halvår eller år till?

Hundarna bor på landet nu och artroshundens stora glädje i livet är att ligga på tomten och spana och bada i sjöarna och gå i skogen

Det är bara du själv som kan avgöra huruvida det är okej eller inte, vad andra tycker är inte relevant riktigt. Känns det fel så är det fel för dig, känns det rätt så är det rätt. Du känner ju hunden bäst och huruvida det är rätt eller inte är ju väldigt individuellt.

 

[Trott]

Jag hade inte haft dåligt samvete, det ska vara kul att vara hund och kul att ha hund. Att vara ledsen och sakna dom ser jag mer som självklart, men det är ens eget ansvar att låta sina husdjur somna in innan det gått för långt, hellre en vecka/månad/år för tidigt än tvärt om, att det gått en vecka/månad/år för länge, det om nått hade nog gett mig mer dåligt samvete, för ser jag att mitt djur mår dåligt och det inte kan bli signifikant bättre med tex medicin, då är det själviskt att den får leva och ha ett dåligt mående.

 

[Nepenthe]

En får utgå från hundarna, hur de faktiskt mår. Många drar ofta upp endast fysiska problem men hur mår hundarna psykiskt? Och hur kommer de må av en flytt? (som du nämner)

Alltså det är inget straff alltid att ta bort ett djur, ibland är det en gåva en kan ge dem.

Off Topic, men tänker ofta på olika hundar som suttit flera år på hundstall utan att ha fått ett hem. Sånna stall där de sitter i burar ensamma större delen av sina dygn. Är det ett värt liv? Då ska en inte avliva för det är "så hemskt" men sitta av sina liv i bur är bättre?

 

[Trasmatta]

En får utgå från hundarna, hur de faktiskt mår. Många drar ofta upp endast fysiska problem men hur mår hundarna psykiskt? Och hur kommer de må av en flytt? (som du nämner)

Alltså det är inget straff alltid att ta bort ett djur, ibland är det en gåva en kan ge dem.

Off Topic, men tänker ofta på olika hundar som suttit flera år på hundstall utan att ha fått ett hem. Sånna stall där de sitter i burar ensamma större delen av sina dygn. Är det ett värt liv? Då ska en inte avliva för det är "så full" men sitta av sina liv i bur är bättre?

Ena hunden är utan tvekan redo att få somna in eftersom han så tydligt inte mår bra mentalt medans den andra hunden är klurigare.
Jag vet inte hur pass ont hon har eftersom hon för det mesta är mycket glad och vänlig och inte visar eventuell smärta så tydligt som den andra hunden.
Men hon har i perioder ont trots medicin och behöver ofta lång uppvärmning innan hon går helt rent men när hon mjukat upp sig är hon ofta pigg och pinnar på förutom under perioderna hon har mer ont då.

Det känns verkligen inte som ett värdigt liv att sitta instängd i en bur år efter år

 

[Tantan]

Även om artroshunden bara är 9 år och av liten ras

Min är 8,5, blir hund för skröpplig och det hunden tycker är roligast kommer jag ta samma beslut. Bli gammal, absolut, men det ska vara livskvalitet. En del småhundar är 9 och friska, din verkar ju inte vara det. Du får fundera på vad du tycker är bäst för hunden och dig.

 

[Bulldoozer]

Ena hunden är utan tvekan redo att få somna in eftersom han så tydligt inte mår bra mentalt medans den andra hunden är klurigare.
Jag vet inte hur pass ont hon har eftersom hon för det mesta är mycket glad och vänlig och inte visar eventuell smärta så tydligt som den andra hunden.
Men hon har i perioder ont trots medicin och behöver ofta lång uppvärmning innan hon går helt rent men när hon mjukat upp sig är hon ofta pigg och pinnar på förutom under perioderna hon har mer ont då.

Det känns verkligen inte som ett värdigt liv att sitta instängd i en bur år efter år

Hunden som har artros kommer ju inte bli bättre än den är idag tänker jag. De sämre dagarna kommer bli fler, vilken livskvalitet blir det med flytt, bli ensamhund och inte ha möjlighet till hänga på tomten?
Oftast är livet med artros dessutom bättre på sommaren medans man blir sämre de kalla månaderna, att begränsa rörelsen som det blir i lägenhet kan också försämra artros om det gör att hunden rör sig mindre spontant. Att vara utan kompis kan också minska rörelse och artrosen riskerar att bli mer kännbar om hunden rör sig mindre.

Jag personligen hade hellre tagit bort hunden ihop med kompisen än upptäcka i efterhand att den mådde dåligt av att bli stadshund.

 

[kolblakkur]

Tycker du kan avliva bägge utan dåligt samvete.

 

[Sol]

Min inställning är att djur ska mår bra och ha bra livskvalité. Om de av någon anledning inte har det är det absolut inte fel att låta dem somna in.

Djur är olika och har olika behov så det är inte helt enkelt att säga att att nu är det stopp, på generell basis. Min erfarenhet är dock att djurägare som regel har väldigt bra insikt i vad deras hundar behöver och när det är dags att säga stopp.

Jag tycker att det bästa vi kan göra för våra djur är att låta dem somna in när de fortfarande mår bra. Hellre "för tidigt" än för sent.

 

[tara]

Oavsett när du tar bort ett djur blir iallafall jag ledsen. Det är liksom kanske inte veterinärens ansvar att ta ditt beslut. Man blir alltid ledsen och tänker att de borde klara sig egentligen oavsett tidpunkt blir du ledsen.

 

[WildWilma]

Även om artroshunden bara är 9 år och av liten ras

Har hunden regelbundet ont trots medicinering så ja absolut.

Jag tar hellre bort en hund när den fortfarande har fina stunder än att vänta tills den inte längre har det.

 

[Buzzter]

Kan man göra det utan att ha dåligt samvete resten av livet?
Jag ska flytta till stan och funderar på att låta mina inte helt friska hundar få somna in istället för att följa med ,av rent egoistiska skäl då jag är trött på att sköta deras medicinering och rehabilitering och hantera den enas humör och stress.

Den ena är född 2016 och har grav artos i ena benet men fungerar relativt bra på medicin men har i perioder märkbart ont.
Just nu pigg och utöver artrosen en trevlig hund helt utan olater och problembeteenden.

Den andra är född 2017 och har diskbråck som medicineras utan framgång.
Han är arg och stressad och morrar så fort man tar i honom och blir han trängd gör han utfall och bits.
Att exempelvis kunna lyfta ur honom ur buren i bilen är inte att tänka på och att klä av och på honom halsband och sele resulterar alltid i utfall.
När han har gott om utrymme och inte behöver vara rädd om sin kropp är han är glad hund som älskar människor andra hundar och djur och går att ha med i alla miljöer men diskbråcket har förstört hans psyke helt och hållet och jag inser att jag borde låtit honom somna in för länge sen.

Det jag nu funderar på är att låta båda få somna in samtidigt istället för att ha kvar den förstnämnda kanske ett halvår eller år till?

Hundarna bor på landet nu och artroshundens stora glädje i livet är att ligga på tomten och spana och bada i sjöarna och gå i skogen

Jag var för en tid sedan i en liknande situation, bodde på en gård med två större hundar, den ena 12 år med lite problem som artros, sålde gården och flyttade till en annan stad, lägenhet utan hiss, jag hade nytt jobb där hundarna skulle behöva hunddagis dagtid mm Jag beslöt att ta bort den äldre med artros just pga livstilsförändringen inte skulle gagna hennes mående. Hon var heller ingen hund som uppskattade Förändringar och behövde special hantering jämfört med den andra.
Jag vet att det var det bäst för hunden men det var verkligen väldigt jobbigt att genomföra. Tror inte man kommer ifrån det när man tar sådana beslut, även om drt känns lättare när ett djur blir akut sjuk så anser jag att det är ens ansvar att erbjuda ett bra liv.

 

[Masse]

Mitt mål med mitt djurägande är att dom ska få avsluta sitt liv medan dom fortfarande har sin värdighet kvar.
I det här fallet hade jag inte tvekat att ta bort bägge.
Dels för att dom levt ihop länge och att ta bort en brukar påverka den andre. Dels för att den som just nu har minst ont skulle behöva bryta upp från sin invanda miljö och bli av med sin trädgård.